Charlotta Seiler Brylla Professor i tyska

Jag undervisar i tyska på alla nivåer och handleder uppsatser med språkvetenskaplig inriktning på kandidat-, magister- och masternivå. Inom ramen för Humanistiska fakultetens forskarskola har jag utvecklat kursen Lingvistisk diskursanalys och temat Språk och makt.

Jag handleder/ har handlett följande doktorander:

• Hanna Acke, universitetet i Münster (disputerade 2014): Diskursiv legitimering av kristen mission i Svenska missionsförbundets publikationer kring 1900
• Julia Baumann, Stockholms universitet (tyska): En medielingvistisk analys av den tyska återföreningen
• Henrike Bohlin, Stockholms universitet: (Metapragmatiska) positioneringar bland ungdomar och unga vuxna på den tyska landsbygden
• Anna Mammitzsch, Stockholms universitet (disputerade 2024): German diaspora in Sweden: migration and multilingualism in Stockholm
• Fabia Hultin Morger, Stockholms universitet (disputerade 2023): Memes i den politiska diskursen – en multimodal analys
• Viking Peterson, Stockholms universitet: Der lange Kampf um Schweden. Bundesdeutsche Kulturpolitik im Kalten Krieg
• Kristiina Savola, Stockholms universitet (disputerade 2024): En lingvistisk analys av konfrontation i finska politikers språkbruk
• Jonas Trochemowitz, Universitet i Bremen: Aushandlungen des Unvereinbaren – Eine linguistische Diskurspraxeographie queer-christlicher Subjektivierung
• Barbara Wallsten, Stockholms universitet (disputerade 2018): Bildtexter i tyska och svenska läroböcker 
• Gustav Westberg, Stockholms universitet (disputerade 2016): Legitimerade föräldraskap 1870 till 2010. En diskurshistorisk studie.

I min forskning intresserar jag mig för sambandet mellan språk och samhälle, politik och makt genom att undersöka historiska, sociala och politiska företeelser genom språkliga begrepps-/text- och diskursanalyser. Framför allt består min forskning av studier kring politiskt och totalitärt språkbruk med utgångspunkt i diskurslingvistiska teorier och metoder, så kallad politolingvistik (political discourse analysis). Svensk-tyska relationer med fokus på de båda tyska diktaturerna är ytterligare ett forskningsintresse som anknyter till ovan nämnda frågeställningar. Jag har också studerat olika nyckelord och deras funktion i den aktuella samhällsdebatten som t ex norden/nordisk, fred, bildning, åsiktskorridor.

Pågående forskningsprojekt:

Antisemitiska uttryck i Sverige och judiska ungdomars erfarenheter

Antisemitism utgör ett växande problem i Sverige och Europa. Antisemitiska konspirationsteorier cirkulerar, extrema politiska grupper sprider hat i sociala medier, och i flera länder har angreppen på den judiska minoriteten ökat. I Sverige har högerextrema och radikalnationalistiska grupper ökat sin närvaro i det offentliga rummet.

Det innebär att judiska ungdomar konfronteras med antisemitism i sin vardag. Samtidigt pekar Barnombudsmannen (2021) på att det finns mycket lite kunskap om judiska ungdomars upplevelser av antisemitism. Lärare och annan skolpersonal vittnar också om att det inte alltid är lätt att identifiera antisemitisk ideologi då den kan ta sig många olika uttryck. En nyutkommen rapport om antisemitismen i Stockholms skolor (2022) bekräftar denna bild.

Syftet med detta projekt är därför att med språkvetenskapliga och etnografiska metoder undersöka hur antisemitism manifesteras semiotiskt i det offentliga rummet och hur judiska ungdomar tolkar och påverkas av antisemitiska budskap som de möter i olika kontexter i dagens Sverige. Diskursanalytisk metodologi kombineras med fältstudier och ungas egna perspektiv får en framträdande plats genom att unga själva kommer att samla in data i projektet.

För att bidra med kunskap om hur antisemitism uttrycks och erfars i olika samhällskontexter består projektet av tre delar. Delprojekt A fokuserar på antisemitiska uttryck i offentliga politiska sammanhang. I delprojekt B studeras antisemitisk propaganda i skolmiljö. I delstudie C kommer projektet tillsammans med judiska ungdomar att samla in data i en studie av den antisemitism som ungdomarna möter i sin vardag.

Projektet leds av Gustav Westberg (Svenska språket, Örebro universitet) i samarbete med Charlotta Seiler Brylla (Tyska, Stockholms universitet) och Henning Årman (Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet).