Catrin Norrby Prodekanus, Professor i nordiska språk

Om mig

Mina forskningsintressen rör sig inom områdena sociolingvistik, samtalsanalys, interkulturell och tvärkulturell kommunikation, språkpolitik och svenska som andraspråk. Nedan presenterar jag pågående projekt, i övrigt se under Forskning.

Ett forskningsprojekt handlar om hur människor interagerar med sociala robotar, särskilt i robotassisterat lärande: Interaction with social robots for education: Robot-assisted learning for students with diverse language backgrounds (VR, 2023-2025, Projektledare: Ali Reza Majlesi). Projektet är ett samarbete mellan forskare vid KI, KTH, Linköpings och Stockholms universitet.

Ett annat pågående forskningsprojekt behandlar dödsannonsens uttryck och utveckling över tid i svenskspråkig dagspress. Projektet är ett samarbete med Lena Rogström vid Göteborgs universitet. Vi har framförallt kartlagt hur texttypen har utvecklats från att vara en informativ kungörelse över ett dödsfall till att därutöver också vara ett forum för de efterlevande att ge en version av den dödes identitet i livet. I "Dödens landskap" – en planerad fortsättning av projektet – kommer vi att undersöka språk och multimodala uttryck på begravningsplatser i Sverige och Svenskfinland. 

Jag samarbetar också sedan många år med kolleger vid RUMACCC (Research Unit for Multilingualism and Cross-cultural Communication) vid University of Melbourne. Framförallt har vi undersökt introduktionsfasen i möten mellan människor som inte känner varandra och där engelska används som gemensamt språk. Vi har särskilt intresserat oss för tilltalspraktiker i tvärkulturell belysning. I en pågående studie undersöker vi hur stora multinationella företag som IKEA förmedlar svenskhet i kommunikationen till sina kunder runtom i världen.

Arbetsområden

Som prodekan är jag är vice ordförande i Humanistiska fakultetsnämnden och även vice orfförande i Arbetsgruppen för utbildnings- och kvalitetsfrågor vid Humanistiska fakulteten (HUGO). Jag deltar också i fakultetens Prefektråd, Budgetberedning samt Studierektorsmöten för forskarutbildningen. Vidare är jag ledamot i Områdesnämnden för humanvetenskap och ordförande i Beredningen för utbildning på forskarnivå (BUF) samt ledamot i Rektors beredning för universitetsgemensamma utbildningsfrågor och system för kvalitetssäkring (REBUS). Jag sitter också som ledamot i styrelsen för Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL).

Jag handleder doktorander och undervisar inom sociolingvistik, samtalsanalys och interkulturell pragmatik, framförallt på magister-masterprogrammet samt inom forskarutbildningen.

För pågående projekt, se under Min profil (startsidan).

Jag var under åren 2013–2020 forskningsledare för det RJ-finansierade forskningsprogrammet Interaction and Variation in Pluricentric Languages. Communicative patterns in Sweden Swedish and Finland Swedish, förkortat IVIP, med forskare från Sverige och Finland (Stockholm, Göteborg, Helsingfors och Åbo).  Även om programmet nu är finansiellt avslutat fortsätter det praktiska arbetet inom forskargruppen och genererar alltjämt publikationer om samtalsmönster och pragmatiska rutiner i de båda nationella varieteterna av svenska.

Tillsammans med Gisela Håkansson (Lunds universitet och Linnéuniversitetet) har jag undersökt grammatiska, lexikala och pragmatiska aspekter av svenska som andraspråk genom att jämföra inlärare i målspråksmiljö (Sverige) och i främmandespråksmiljö, dvs. där svenska inte talas i det omgivande samhället.

I ett senare projekt har vi undersökt uppfattningar om språk och hur dessa kan kopplas till normer och språkideologi med utgångspunkt i en empirisk studie av attityder till språkliga konstruktioner bland gymnasieelever och deras lärare.


  • Complex address practices in Finland-Swedish

    Kapitel
    2025. Camilla Wide, Catrin Norrby.

    This chapter compares actual address in service situations with reported use and perceptions of address. We focus on Finland-Swedish and compare it with Sweden-Swedish to highlight typical features of Finland-Swedish address practices. Our data come from two sources: observations of address practices in service encounters and responses to a questionnaire administered to Finland-Swedish speakers, which explored address use in service situations. Findings show that Finland-Swedish address practices go beyond a conventional T/V dichotomy. T address dominates, but V address still occurs to some extent in service contexts.Nevertheless, some speakers find V address highly inappropriate. Furthermore, plural V and absence of direct address are common in service contexts. Our results confirm the non-binary character of the Finland-Swedish address system.

    Läs mer om Complex address practices in Finland-Swedish
  • Conclusion

    Kapitel
    2023. Heinz L. Kretzenbacher, Doris Schüpbach, John Hajek, Catrin Norrby.

    The chapters in this volume, grouped into three thematic parts, present a broadpicture of the diversity of multilingual cities across the world in the 21st century.They explore cities of vastly different size, ranging from megacities such as Ja-karta down to small cities such as Fribourg/Freiburg, and cities situated in theGlobal North as well as in the Global South. The dynamics of and interaction be-tween different languages in those cities also demonstrate great variation, fromthe presence of two or more languages in multilingual countries or regions to thestatus of immigrant languages in cities traditionally dominated by one majoritylanguage, and to post-colonial contexts where colonial languages often co-exist asofficial languages alongside indigenous languages. While national varieties of En-glish, as well as English as a lingua franca, play an important role in the languagemake-up of many of the cities analysed in this volume, in others the focus is onother (originally) European and non-European languages. As a result, the specificcircumstances of each of the cities sometimes demand different methodologicalapproaches to do them justice, while other chapters share a common methodolog-ical approach to document multilingualism in the cityscape. This is the case withfive chapters (identified in turn further below) across all three sections which uselinguistic landscaping as their approach, carefully fine-tuning the methodology soas to fit the particular conditions of each site.

    Läs mer om Conclusion
  • Introduction

    Kapitel
    2023. Catrin Norrby, John Hajek, Heinz L. Kretzenbacher, Doris Schüpbach.

    This volume explores linguistic diversity and complexity in a range of urban con-texts, a number of which have been subject to relatively little or no sociolinguisticinquiry, especially in English. It seeks to diversify the sites under investigation inurban multilingualism studies, and advocates an exploration of multilingual practi-ces that is not restricted to the large-scale contemporary Western metropolis. Anovel mixture of cities from around the world is therefore studied, from megacitiesand lesser-known communities within well-researched cities to smaller cities onthe national periphery, representing diverse types, sizes, contexts and languages.

    Läs mer om Introduction
  • Kontrastiva studier

    Kapitel
    2023. Catrin Norrby.

    I det här kapitlet presenteras ett kontrastivt arbetssätt där kommunikation och språkbruk jämförs mellan olika kulturer. Ett vanligt arbetssätt är att jämföra hur olika sociala handlingar, som t.ex. att hälsa, tilltala, tacka eller be om något uttrycks i olika kulturella sammanhang. I kapitlet undersöks tilltalspraktiker i de två nationella varieteterna av svenska, sverigesvenska och finlandssvenska med fokus på servicesamtal mellan kunder och personal.

    Läs mer om Kontrastiva studier

IVIP, Interaktion och variation i pluricentriska språk

Interaktion och variation i pluricentriska språk – Kommunikativa mönster i sverigesvenska och finlandssvenska (IVIP) är ett forskningsprogram i samarbete mellan Stockholms universitet, Helsingfors universitet, Åbo universitet och Institutet för språk och folkminnen i Göteborg.

Interaktion med sociala robotar för utbildning

Sociala robotar i undervisningen? Human-Robot Interaction, HRI, är det senaste i utvecklingen av talteknologi, det vill säga system som kan fungera som samtalspartners. I projektet vill forskarna undersöka hur HRI kan användas för att stödja studenters lärande inom yrkesutbildning, med särskilt fokus på studenter med svenska som andraspråk.