Catrin Norrby Prodekanus, Professor i nordiska språk
Kontakt
Namn och titel: Catrin NorrbyProdekanus, Professor i nordiska språk
ORCID0000-0002-2359-4046 Länk till annan webbplats.
Arbetsplats: Institutionen för svenska och flerspråkighet Länk till annan webbplats.
Besöksadress Rum D630Universitetsvägen 10 D
Postadress Inst. för svenska och flerspråkighet106 91 Stockholm
Länkar
- Interaktion och flerspråkighet (Interfler) Länk till annan webbplats.
- Interaction and Variation in Pluricentric Languages Länk till annan webbplats.
- Profile page on Research Gate Länk till annan webbplats.
- Research Unit for Multilingualism and Cross-Cultural Communication (RUMACCC) Länk till annan webbplats.
Om mig
Mina forskningsintressen rör sig inom områdena sociolingvistik, samtalsanalys, interkulturell och tvärkulturell kommunikation, språkpolitik och svenska som andraspråk. Nedan presenterar jag pågående projekt, i övrigt se under Forskning.
Ett forskningsprojekt handlar om hur människor interagerar med sociala robotar, särskilt i robotassisterat lärande: Interaction with social robots for education: Robot-assisted learning for students with diverse language backgrounds (VR, 2023-2025, Projektledare: Ali Reza Majlesi). Projektet är ett samarbete mellan forskare vid KI, KTH, Linköpings och Stockholms universitet.
Ett annat pågående forskningsprojekt behandlar dödsannonsens uttryck och utveckling över tid i svenskspråkig dagspress. Projektet är ett samarbete med Lena Rogström vid Göteborgs universitet. Vi har framförallt kartlagt hur texttypen har utvecklats från att vara en informativ kungörelse över ett dödsfall till att därutöver också vara ett forum för de efterlevande att ge en version av den dödes identitet i livet. I "Dödens landskap" – en planerad fortsättning av projektet – kommer vi att undersöka språk och multimodala uttryck på begravningsplatser i Sverige och Svenskfinland.
Jag samarbetar också sedan många år med kolleger vid RUMACCC (Research Unit for Multilingualism and Cross-cultural Communication) vid University of Melbourne. Framförallt har vi undersökt introduktionsfasen i möten mellan människor som inte känner varandra och där engelska används som gemensamt språk. Vi har särskilt intresserat oss för tilltalspraktiker i tvärkulturell belysning. I en pågående studie undersöker vi hur stora multinationella företag som IKEA förmedlar svenskhet i kommunikationen till sina kunder runtom i världen.
Arbetsområden
Som prodekan är jag är vice ordförande i Humanistiska fakultetsnämnden och även vice orfförande i Arbetsgruppen för utbildnings- och kvalitetsfrågor vid Humanistiska fakulteten (HUGO). Jag deltar också i fakultetens Prefektråd, Budgetberedning samt Studierektorsmöten för forskarutbildningen. Vidare är jag ledamot i Områdesnämnden för humanvetenskap och ordförande i Beredningen för utbildning på forskarnivå (BUF) samt ledamot i Rektors beredning för universitetsgemensamma utbildningsfrågor och system för kvalitetssäkring (REBUS). Jag sitter också som ledamot i styrelsen för Centrum för universitetslärarutbildning (CeUL).
Jag handleder doktorander och undervisar inom sociolingvistik, samtalsanalys och interkulturell pragmatik, framförallt på magister-masterprogrammet samt inom forskarutbildningen.
För pågående projekt, se under Min profil (startsidan).
Jag var under åren 2013–2020 forskningsledare för det RJ-finansierade forskningsprogrammet Interaction and Variation in Pluricentric Languages. Communicative patterns in Sweden Swedish and Finland Swedish, förkortat IVIP, med forskare från Sverige och Finland (Stockholm, Göteborg, Helsingfors och Åbo). Även om programmet nu är finansiellt avslutat fortsätter det praktiska arbetet inom forskargruppen och genererar alltjämt publikationer om samtalsmönster och pragmatiska rutiner i de båda nationella varieteterna av svenska.
Tillsammans med Gisela Håkansson (Lunds universitet och Linnéuniversitetet) har jag undersökt grammatiska, lexikala och pragmatiska aspekter av svenska som andraspråk genom att jämföra inlärare i målspråksmiljö (Sverige) och i främmandespråksmiljö, dvs. där svenska inte talas i det omgivande samhället.
I ett senare projekt har vi undersökt uppfattningar om språk och hur dessa kan kopplas till normer och språkideologi med utgångspunkt i en empirisk studie av attityder till språkliga konstruktioner bland gymnasieelever och deras lärare.




