Min forskning är inriktad på internationell kommersiell skiljemannarätt. Det akademiska arbetet inom detta ständigt föränderliga rättsområde är både utmanande och givande, och kräver förmåga att navigera mellan olika rättssystem och kulturer, analysera frågor ur ett transnationellt perspektiv samt förstå skiljeförfarandets praktiska dimension.
För närvarande deltar jag i två forskningsprojekt. Det ena rör skiljeförfaranden inom anställningsförhållanden, där mitt fokus ligger på skyddet för den svagare parten i internationella kommersiella skiljeförfaranden. Projektet berör frågor som mänskliga rättigheter, transparens, likabehandling av parter och rätten till rättssäker process. Det andra projektet är av metodologisk karaktär och syftar till att stödja studenter i akademiskt forsknings- och skrivarbete inom internationell skiljemannarätt.
Min doktorsavhandling, “Obtaining documents from the opponent in international commercial arbitration”, analyserar en av de mest omstridda frågorna inom internationell kommersiell skiljemannarätt: omfattningen av och förfarandet kring dokumentproduktion.
Även om forskning inom internationell skiljemannarätt ofta bygger på komparativa metoder, sträcker sig min analys bortom den traditionella uppdelningen mellan common law- och civil law-systemen. I stället fokuserar jag på dokumentproduktion ur ett internationellt perspektiv. En central slutsats i min forskning är att praxis och kultur inom internationella skiljeförfaranden har utvecklats tillräckligt för att möjliggöra lösningar grundade i en avvägning mellan grundläggande processuella principer.
Utöver frågor såsom kraven på precision i dokumentbegäranden, relevansbedömningar, omfattningen av sekretess- och privilegieskydd samt följderna av parts underlåtenhet att följa skiljenämndens beslut, bidrar avhandlingen till forskningsfältet genom att besvara bland annat följande frågor: vad är grunden för en parts rätt att begära dokument i internationella skiljeförfaranden, kan en part begära handlingar som den inte själv bär bevisbördan för, när anses dokument stå under en parts kontroll, kan dataskyddsförordningen (GDPR) utgöra grund för invändning mot dokumentproduktion samt vilken roll nationella domstolar har vid bistånd i dokumentinhämtning.
Under mina doktorandstudier hade jag förmånen att ingå i ett av ärendehanteringsteamen vid sekretariatet för ICC International Court of Arbitration i Paris. Där fick jag, utöver värdefull praktisk erfarenhet, tillgång till unika och annars svåråtkomliga källor för min forskning.
Jag har även författat en artikel om komparativa aspekter av avtalsinterpretation och om betydelsen av så kallade entire agreement clauses för avtals tolkning.
