Elisabet Tiselius Professor

Kontakt

Namn och titel: Elisabet TiseliusProfessor

ORCID0000-0002-2285-6729 Länk till annan webbplats.

Arbetsplats: Institutionen för svenska och flerspråkighet Länk till annan webbplats.

Besöksadress Rum D568Universitetsvägen 10 D

Postadress Institutionen för svenska och flerspråkighet106 91 Stockholm

Om mig

Jag är professor i Översättningsvetenskap med inriktning tolkning vid Tolk- och översättarinstitutet, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet

Jag disputerade 2013 vid universitetet i Bergen (Norge) med en avhandling om yrkeserfarenhet och expertkunnande hos konferenstolkar.

Jag har just avslutat VR-projektet Den osynliga processen - kognition och arbetsminne i dialogtolkning

Jag leder ett av delprojekten i DEPICT projektet som fått medel från Norges forskning råd. Mitt projekt startar sitt arbete i januari 2022 och fokuserar på hur teckenspråkstolkar använder avbildande tecken.

På grundnivå undervisar jag på olika kurser med inriktning på tolkning.

På avancerad nivå undervisar jag framförallt på:

Jag har genomfört kursutveckling för både konferestolkutbildningen och utbildningen till tolk i offentlig sektor. Jag har tagit fram och utvecklad både TÖIs masterutbildning i tolkning och den utbildningen tolkning i offentlig sektor, steg I och II. Jag har utvecklat tolklärarkursen, Pedagogik och didaktik för tolklärare. Jag var också delaktig i starten av tolkutbildning i offentlig sektor på institutionen för språk och litteratur vid Lunds universitet.

Jag handleder studenter på alla nivåer som skriver om tolkning. Mina kompetensområden ligger både inom kognition i tolkning och sociologi i tolkning. 

På doktorandnivå handleder jag: 

Nereida Betancor-Sánchez som skriver en avhandling om dialogtolkning på distans.

Thomas Thomsen vars avhandlingsarbete fokuserar på språkkunskaper hos dialogtolkar. Thomas huvudhandledare är Laura Babcock.

Elisabet Trengereid-Olsen vid Høgskulen på Vestlandet i Norge. Elisabet är doktorand i projektet DEPICT och undersöker vilka strategier döva, nyanlända kvinnor i Norge använder för att kommunicera och hur de upplever introduktionskursen för nyanlända.

Tidigare doktorander:

Aleksandra Adler skrev sin avhandling inom VR projektet "Den osynliga processen - kognition och arbetsminne i dialogtolkning". Hennes avhandling undersöker kognitiv belastning hos dialogtolkar. Hon försvarade sin avhandling Cognitive Load in Dialogue Interpreting: Experience and Directionality i november 2023 och du kan läsa den här.

Johanna Granhangen Jungner vid Karolinska instituet. Johannas avhandling handlar om kommunikation över språkbarriärer i barnonkologisk vård. Johanna disputerade i december 2018. Läs hennes avhandling här.

Gro Hege Saltnes Urdal vars avhandling vid Høgskulen på Vestlandet i Norge handlar om studenters utbildning och bildning på vägen mot att bli tolk för dövblinda. Gro disputerade i augusti 2019. Läs mer om hennes arbete: Interpreter students’ development of professional characteristics as interpreters for deafblind individuals: Evidence-based practice and Bildung processes.

 

Forskningsintressen

Jag är intresserad av kognitiva processer i tolkning och översättning, samt utveckling av kompetens och expertkunnande hos tolkar och översättare som en del av dessa processer. Jag undersöker också medveten/avsiktlig övning (deliberate practice) i tolkning som en del av detta expertkunnande.

Jag intresserar mig också för barn och tolkning, barn som språkliga mellanhänder och de kommunikativa processerna omkring barn i familjer med begränsade kunskaper i svenska i deras möten med det omgivande samhället.

På TÖI granskar, utvecklar och bevakar jag också på bedömning i antagnings- och slutprov i tolkning. Där arbetar jag också med pedagogik och didaktik i tolkutbildningen.

Forskargrupp

Jag leder forskargruppen SPRINT, Stockholm Process Research in Interpreting and Translation. Gruppen samlar framförallt processforskare vid Tolk- och översättarinstitutet, men har också tidvis andra medlemmar. Vi har inte ett gemensamt forskningsprojekt utan stöttar varandras projekt och ansökningar. Vi läser och diskuterar också ny forskning.

Forskningsprojekt

Pågående projekt:

"DEPICT Avbildande tecken i tecknade språk som en främjande kraft för inklusion, kommunikation och översättning". I projektet leder jag ett delprojekt som undersöker hur teckenspråkstolkar använder avbildande tecken. Projektet är finansierat av Norges forskningsråd och pågår 2021-2025.

”Barns deltagande i kommunikation via tolk på plats eller på distans” (med Johanna Granhagen-Jungner, Pernilla Pergert och doktorand Melissa Jakobsson, KI). Projektet undersöker tolkning och kommunikation över språkgränser med familjer med begränsade kunskaper i svenska. Vi använder frågeformulär, intervjuer och observationer. Doktorandprojektet är finansierat genom Mälardalens forskarskola i vårdvetenskap samt KI.

Avslutade projekt:

Under 2023 avslutade jag projektet ”Invisible process – Cognition and working memory of dialogue interpreting” (som jag drivit med Birgitta Englund Dimitrova). Projektet undersökte kognitiva processer i dialog tolkning. Vi använde psykometriska instrument, och också rollspel och retrospektion. Projektet pågick under sex år (2017-2023) och finansierades av Vetenskapsrådet (VR 2016-01118). Projektsida finns här.

Forskningssamarbeten

Forskargruppen ”Vårdvetenskaplig barncancerforskning”, Institutionen för Kvinnors och Barns hälsa, Karolinska institutet.

Forskargruppen "Teckenspråk, tolkning och kommunikation", Forskningsprogrammet språk, kommunikation och lärande, Institutionen för språk, litteratur, matematik och tolkning, Høgskulen på Vestlandet, Norge.

Styrelseledamot (sedan 2021) nätverket "TREC" (Translation, Reserach, Empiricism, Cognition), ett internationellt nätverk för forskning om kognitiva processer i översättning och tolkning.

2022 -- Ordförande i European Society for Translation Studies.

Yrkesinriktade samarbeten

Jag är yrkesverksam tolk, auktoriserad av Kammarkollegiet och medlem av Internationella konferenstolkförbundet (AIIC). Jag är också ackrediterad vid EUs institutioner. Mina arbetsspråk som tolk är, förutom svenska, engelska, franska och danska.

2018-2020 var jag extern rådgivare i Europeiska Kommissionens projekt för att skapa ett kunskapscenter om tolkning "Knowledge center on interpretation"

2022 -- vice ordförande i "European Masters in Conference Interpreting". EMCI är ett europeiskt nätverk med 15 universitet som utbildar konferenstolkar. TÖI är en av medlemmarna.

 

Medlem i redaktionsråd

Translation and Interpreting Studies 

InContext - Studies in Translation and Interculturalism

Nordisk tidsskrift for oversettelses- og tolkeforskning


  • Communication across language barriers in Nordic paediatric oncology care – A cross-sectional multicentre survey with healthcare personnel

    Artikel
    2025. Melissa Jakobsson, Helena Ventovaara, Johanna Granhagen Jungner, Eva Broström, Elisabet Tiselius, Pernilla Pergert.

    Objective: The study investigated how healthcare personnel communicate with families when experiencing language barriers, and the use of interpreters in Nordic paediatric oncology care.Methods: A cross-sectional multicentre survey study with registered nurses (RNs) and medical doctors (MDs) at 20 Nordic paediatric oncology centres. The “Communication over Language Barriers questionnaire” (CoLB-q) was used in the respective Nordic languages. Descriptive analysis and non-parametric tests were used to summarize and compare data.Results: A total of 489 RNs and MDs completed the survey (response rate of 55 %). Although most respondents reported often or sometimes caring for families with limited proficiency in the country's majority languages, only 20 % had received education in how to use an interpreter. When communicating without an interpreter both professions had used relatives and children as language brokers to some extent. Most respondents assessed that the use of interpreters increased families' participation and improved their care relationships with the families. MDs used interpreters more often than RNs, who in turn used children as language brokers more frequently than the MDs did.Conclusion: Although most respondents believed that a professional interpreter increases patients' and families' participation and safety in care, children were used as language brokers by both professions. Few had received education or training on how to use an interpreter despite that most participants often met families with limited proficiency in the country's majority language.Innovation: This study highlights a critical gap and underscores the necessity for healthcare personnel to receive education and training on utilizing professional interpreter resources.

    Läs mer om Communication across language barriers in Nordic paediatric oncology care – A cross-sectional multicentre survey with healthcare personnel
  • Conference Interpreting Explained

    Bok
    2025. Elisabet Tiselius.

    Building on the foundations of Roderick Jones’ authoritative and popular text, this brand-new textbook is a comprehensive, up-to-date and easily accessible introduction to conference interpreting. Elisabet Tiselius combines practical approaches and their theoretical underpinnings to guide beginning students. The text links exercises to the theory behind them, from early theories to modern understandings of the demands of conference interpreting.This guide includes invaluable material on freelancing and professional development. Tiselius integrates remote interpreting and computer-aided interpreting throughout the book. The volume also includes a range of exercises from self-assessment, speech-writing, and note-taking to consecutive and simultaneous. Theoretical concepts are illustrated with anecdotes from Elisabet Tiselius’ personal experience, taking readers behind the scenes of conference interpreter education, and equipping them with the tools to understand how to practise and why different exercises are necessary.

    Läs mer om Conference Interpreting Explained
  • Cued Retrospection

    Kapitel
    2025. Elisabet Tiselius, John Schwieter, Igor Antônio Lourenço da Silva, Gary Massey.

    This chapter describes the method of cued retrospection and how to implement it into research designs. Cued retrospection orginated in psychology and has been used in interpreting studies since the mid 1990s. It is based on the participants’ own recollection of the processes of tasks collected immediately after those tasks. The chapter reviews the method and its key concepts, the state of the art, and ethical issues of data collection using cued retrospection. We also describe how it has been used in CTIS research and which tools can be applied for the efficient collection and analysis of cued retrospection data. Finally, we discuss some challenges of employing cued retrospection.

    Läs mer om Cued Retrospection
  • Introduction

    Artikel
    2025. Raphael Sannholm, Laura Babcock, Elisabet Tiselius.

    The last special issue of Target focusing on cognitive aspects of translation was published in 2013 (25:1) and edited by Maureen Ehrensberger-Dow, Susanne Göpferich, and Sharon O’Brien. More than a decade later, we are pleased to revisit this field of research with a new special issue as it presents us with the possibility of observing and highlighting continuities within the field as well as taking stock of some theoretical and methodological developments.Many of the topics and focuses in the current special issue were foreshadowed in 2013. For example, Hanna Risku and Florian Windhager’s (2013)   launch of the notion of ‘Extended Translation’, which puts a spotlight on the interdependence of action, social and material environment, interaction, and cognition, has gained momentum. In the current issue, the socio-cognitive theoretical perspective is reflected in Álvaro Marín Garcia’s approach to modelling cognition in Multilectal Mediated Communication (MMC). Further, Juliane House (2013)   called for a linguistic-cognitive orientation in Translation Studies which could be employed to examine the processes of comprehension and re-verbalization in the translator’s mind. Her call is echoed in Rhona Amos and Martin J. Pickering’s examination of language processing during simultaneous interpreting using insights from psycholinguistic studies. Finally, Inger M. Mees, Barbara Dragsted, Inge Gorm Hansen, and Arnt Lykke Jakobsen (2013)   presaged the professional importance of adopting new technological advances and learning hybrid practices, with an examination of oral translation with speech recognition. In the current issue, Elena Davitti and Anna-Stiina Wallinheimo follow in this vein by studying upskilling in interlingual respeaking and the cognitive and interpersonal factors that influence success.

    Läs mer om Introduction
  • På olika platser i professionaliseringsprocessen

    Artikel
    2025. Elisabet Tiselius, Helena Bani-Shoraka.

    Utgångspunkten i den här artikeln är Ozolins (2000,2010) kartläggning och ramverk för länders sätt att möta tolkbehov, där Sverige placerar sig i skaran av länder med stort statligt engagemang.Engagemanget visar sig exempelvis genomen bejakande lagstiftning och statligt finansierade tolkutbildningar för att tillgodose behovet av tolkservice. I denna artikel beskrivs varför tolkprofessionerna har kommit olika långt, och befinner sig på olika ställen, i professionaliseringsprocessen, och att processen inte innebär en linjär utan snarare är en böljande process som påverkas av kontextuella faktorer. Ozolins ramverk används som utgångspunkt i beskrivningen av den svenska kontexten, men differentieras genom att särskilja mellan de tre vanligaste tolkprofessionerna: konferenstolkning, teckenspråkstolkning och tolkning i offentlig sektor. Tolkprofessionernas skilda historiska utvecklingsprocesser är viktiga att känna till för att förstå tolkfältet i Sverige idag. Särskiljandet av tolkprofessionerna möjliggör också en mer precis beskrivning av faktorer som påverkat och påverkar professionernas utveckling.Några faktorer av särskild vikt som dominerar den aktuella diskursen om tolkning är de nya politiska vindarna och den tekniska utvecklingen. De är exempel på faktorer, som trots den statliga involveringen i Sverige och en bejakande lagstiftning, kan bidra till att bromsa, och i vissa fall även urholka, tolkyrkenas pågående professionaliseringsprocesser.

    Läs mer om På olika platser i professionaliseringsprocessen

Forskningsprojekt

Kontakt

Namn och titel: Elisabet TiseliusProfessor

ORCID0000-0002-2285-6729 Länk till annan webbplats.

Arbetsplats: Institutionen för svenska och flerspråkighet Länk till annan webbplats.

Besöksadress Rum D568Universitetsvägen 10 D

Postadress Institutionen för svenska och flerspråkighet106 91 Stockholm