No Abstract Available

This qualitative study aims to describe some interactional uses of öh [ø], a commonly used particle both in Italian and in other Italian-Romance varieties, from the perspective of conversation analysis (Schegloff, 2007). The research is based on a corpus of 59 instances from informal phone calls between friends, face-to-face conversations, and interviews in standard and regional Italian. The analysis shows that öh appears in responsive turns both as a free-standing turn-constructional unit and as a turn preface, either alone or in combination with other words. In the sequential context analyzed here - the response to a polar question, a B-event statement (i.e., a statement that indicate privileged, first-hand knowledge to a topic by the interlocutor, and which is usually treated as request for confirmation; cf. Labov and Fanshel, 1977: 100) or other types of informational turns - öh is used by participants to confirm from an epistemically qualified position. Finally, öh can take on distinct prosodic contours, lending itself to remarkable modulations that can emphasize the participant’s stance (cf. Gardner 2001).

In this paper, the findings from a qualitative analysis of student and teacher interviews following an online Japanese-Swedish tandem exchange in 2020 will be discussed. The main aim was to explore what students and teachers had valued in the exchange, and to connect these values to the theoretical principles of reciprocity and autonomy in the tandem learning model (Little & Brammerts 1996). The results show that students valued reciprocal aspects, focusing on personal peer-to-peer experiences and the opportunity for natural language use, while teachers valued linguistic development, and seemed to implicitly assume a high degree of autonomy to be in place from the start, rather than it being developed or expanded underway. The findings are viewed in the light of the students’ rather different cultural-educational frames and add to building a more global perspective on tandem exchange, which has hitherto been dominated by data from European and American contexts (Lewis & O’Dowd 2016).

Medel från Rektors 5:e utlysning för kvalitetsutveckling för utbildning har använts för att genomföra en genomlysning av Stockholms universitets (SU) lärarprogram med avseende på didaktik och hållbar utveckling. Didaktik belyser undervisningens genomförande medan hållbar utveckling innebär att nuvarande och kommande generationer försäkras en hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling.Representanter från de institutioner som ansvarar för Stockholms universitets lärarprogram har samlats regelbundet under 2019-2020. Medverkande institutioner är Institutionen för pedagogik och didaktik (IPD), Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (HSD), Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND), Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen (BUV) och Institutionen för språkdidaktik (ISD).Behovet av denna genomlysning grundas i högskolelagen (1992:1434) som ålägger alla lärosäten att verka för hållbar utveckling och att högskoleförordningen tydliggör att ett examensmål för lärarexamen, oavsett lärarprogram och inriktning, är undervisning för hållbar utveckling.Syftet med genomlysningen är att ge underlag för att utveckla kvalitén med avseende på didaktiska perspektiv på hållbar utveckling i de lärarprogram som ges på SU. Underlaget består av att i kursplaner och litteraturlistor identifiera var och i vilken utsträckning hållbar utveckling behandlas i lärarprogrammen samt identifiera möjligheter för att inkludera hållbar utveckling inom respektive lärarprogramI föreliggande rapport presenteras resultaten från genomlysningen av respektive lärarprogram. Totalt genomlystes 289 kursplaner från 10 lärarprogram. I kursplanerna studerades kursens innehållsbeskrivning, förväntade studieresultat och kurslitteratur. Kopplingen till didaktik och hållbar utveckling uttrycks i tre nivåer: ingen, viss eller direkt koppling. Sett över samtliga innehållsbeskrivningar är fördelningen att 3% av kurserna hade direkt koppling, 12% viss koppling och 85% ingen koppling till didaktik och hållbar utveckling. Mönstret var likartat för Förväntade studieresultat och Kurslitteratur (se Tabell 1). Resultatet visar att det finns ett stort behov av att skapa gemensamma förutsättningar för en utvecklingsprocess mot en didaktik för hållbar utveckling för samtliga lärarprogram på Stockholms universitet.I rapporten pekas på programrådens roll som central för att påskynda implementeringen av hållbar utveckling på lärarprogrammen på Stockholms universitet. Programråden har möjlighet att samordna både kurser och lärarutbildare inom och mellan lärarprogram för att säkerställa att alla lärarstudenter examineras med avseende på didaktik och hållbar utveckling.Följaktligen befinner sig Lärarprogrammen på Stockholms universitet inför en rad didaktiska och organisatoriska utmaningar för att uppfylla delmålet i lärarexamensordningen rörande didaktik och hållbar utveckling. Hållbar utveckling är interdisciplinärt och skapar därför behov av samarbete och samordning mellan institutioner. I denna samordning spelar programråden för respektive lärarprogram en central roll.

While phonetic features of infant-directed speech (IDS) have been described cross-linguistically, especially in mothers, the reasons and conditions under which they are found are less clear. In this study, phonetic cues of IDS are investigated in 21 Swedish mothers and fathers including mean fundamental frequency (f0), variation in f0, formant values and vowel space size. The speech material contains read and semi-spontaneous speech. Also, the involvement in child care is considered as a potential interacting factor.Results show that differences between mothers and fathers in IDS are small and that differences in the involvement in child care are not reflected in the extent of the IDS features used. F0 differences are found in IDS in both semi-spontaneous speech and (although to a smaller extent) in read speech. In contrast, vowel space enhancement is only found in semi-spontaneous speech and differences between the genders appear regarding individual formants of certain vowels.