Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Elin SvahnUniversitetslektor

Om mig

Jag är lektor i översättningsvetenskap vid Tolk- och översättarinstitutet vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, Stockholms universitet.

Jag disputerade i översättningsvetenskap i februari 2020 på avhandlingen The Dynamics of Extratextual Translatorship in Contemporary Sweden. A Mixed Methods Approach.

 

Svenskt nätverk för översättningsvetenskap (SNÖ)

Tillsammans med Lova Meister grundade jag Svenskt nätverk för översättningsvetenskap (SNÖ) 2016. Nätverket vänder sig till översättningsvetare i början av karriären och har för närvarande sjutton medlemmar från sex universitet. Sedan 2020 är jag ordförande.

Arbetsgrupper

Jag ingår i arbetsgruppen för Rum för översättning (2015–2017; 2021–), som anordngar arrangemang om översättning på bokmässann.

Sedan 2017 sitter jag med i redaktionsrådet för Med andra ord. Tidskrift för litterär översättning.

Undervisning

Jag har undervisat på praktiska och teoretiska kurser på TÖI sedan 2014. Jag handleder också uppsatser i översättningsvetenskap.

Hösten 2021 undervisar jag på:

  • Skönlitterär översättning (7,5 hp, GN)
  • Litterär översättning och redaktörsarbete (15 hp, GN)
  • Översättning och samhället på (7,5 hp, AN)

Jag är kursansvarig för praktikkursen och projektkursen. Framöver kommer jag även att vara kursföreståndare för Översättning II på kandidatprogrammet Översättning och språk.

Forskning

I min forskning intresserar jag mig för olika översättningssociologiska perspektiv på översättare och översättarstudenter. Jag har tex skrivit om översättarstatus i Sverige samt i jämförelse med Finland och om hur översättarstudenter socialiseras in i översättaryrket.

Jag jobbar också med ett projekt om uteblivna nyöversättningar, dvs. översättningar som har publicerats under lång tid men som av olika anledningar inte har nyöversatts.

Jag var redaktör för Översättningsvetenskap i praktiken. Om översättningar, översättare och översättande (Morfem, 2020) tillsammans med Lova Meister.

Tillsammans med Minna Ruokonen och Leena Salmi var jag redaktör för specialnumret av Hermes (2018) med temat Translation profession, translator status and identity.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Comparative research into translator status

    2021. Minna Ruokonen, Elin Svahn. Perspectives

    Artikel

    This article presents a rare cross-national comparative study of translators’ status perceptions, examined by means of two sets of survey data collected in Finland in 2014 (n = 397) and in Sweden in 2016 (n=359). This comparison is of particular interest since the two countries share many characteristics, albeit with notable differences as to the role of translation in society and the history of translator education and associations. Following Dam and Zethsen (e.g., 2008), we compare the respondents’ views of five variables: status, income, expertise/education, visibility and power/influence, which are ranked on a five-point Likert scale. Mann–Whitney U tests indicated statistically significant differences between the two datasets in most items. While there were no clear tendencies by variable, the items where the Finnish respondents’ rankings were higher can be linked to the role of translation in society and to more established translator education in Finland. In contrast, the Swedish respondents’ higher rankings may be explained by a large proportion of respondents with decades of working experience. Overall, the results highlight the importance of collecting comparable data and analysing even apparently similar perceptions for differences.

    Läs mer om Comparative research into translator status
  • Effects of source languages on Swedish translation students’ socialisation processes

    2021. Elin Svahn. The Interpreter and Translator Trainer 15 (2), 225-242

    Artikel

    This article reports on a longitudinal focus group study of two groups of translation students aimed at investigating their socialisation into the translation profession. The students followed the same MA programme in Translation Studies at a Swedish university but worked with different source languages (SL): Japanese and English. The focus group data were analysed thematically following Braun and Clarke, with a point of departure in Weidman et al.’s socialisation model and its three core elements: knowledge acquisition, investment, and involvement. The findings show that the two groups’ SLs played a crucial role in their socialisation into the profession, affecting all three core elements to various degrees. The findings can be described as either pertaining to personal reasons or institutional constraints. Recognising Japanese as a language of low diffusion and low resources in the Swedish translation context provides an explanation for these findings. Finally, implications for translator education are discussed.

    Läs mer om Effects of source languages on Swedish translation students’ socialisation processes
  • Fantastic Translator Role Models and Where to Find Them

    2020. Elin Svahn. Transletters. International Journal of Translation and Interpreting (3), 299-322

    Artikel

    Drawing on possible selves theory and role model theory, this article explores translation students' possibilities of envisioning their future as translators. Four MA students in a Swedish university were followed over two years through a longitudinal focus group study. The material was analyzed thematically following Braun and Clarke (2006). The results show that the students discuss themes related to possible selves and role models with both textual and extratextual dimensions, but that the two dimensions do not coincide.

    Läs mer om Fantastic Translator Role Models and Where to Find Them
  • Översättningsvetenskap i praktiken

    2020. .

    Bok (red)

    Det har länge saknats kurslitteratur i översättningsvetenskaplig metod som är skriven på svenska. Översättningsvetenskap i praktiken är tänkt att fylla det tomrummet och fungera som en introduktion såväl på översättarutbildningar och forskarutbildningar i översättningsvetenskap som på översättningsinriktade kurser inom ramen för enskilda språkämnen.

    Här kan du att vässa din förmåga till metodologisk analys, inspireras av aktuell översättningsvetenskaplig forskning och få verktyg för att skapa en stringent vetenskaplig studie.

    Läs mer om Översättningsvetenskap i praktiken
  • Vad vi pratar om när vi pratar om översättning

    2020. Elin Svahn. Översättningsvetenskap i praktiken, 133-162

    Kapitel

    I den här artikeln undersöks hur en grupp nyblivna översättarstudenter ser på översättning med utgångspunkt i ett översättningssociologiskt ramverk. Syftet är att visa hur ett socialt och temporalt kontextualiserat översättningsbegrepp (concept of translation) kan konstrueras utifrån ett fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtalet spelades in tre månader efter att studenterna hade påbörjat sina studier och analyserades induktivt genom tematisk analys enligt Braun & Clarkes (2006) modell. Analysen resulterade i fyra övergripande teman: 1) översättning är allmängiltigt – översättning är kontextspecifikt, 2) översättning är socialt – översättning är individuellt, 3) översättning är teoretiskt – översättning är praktiskt och 4) översättning är osynligt. Dessutom tillkommer tre teman om vad översättnig enligt studenterna inte är: översättning är inte tolkning, översättning är inte (bara) språkkunskaper och översättning är inte (bara) fackkunskaper. Resultatet visar att studenternas syn på översättnig kan kopplas till fem sociala kontexter som de på olika sätt relaterar till: det svenska samhället, allmänheten, språkutbildningen, översättarutbildningen och översättaryrket.

    Läs mer om Vad vi pratar om när vi pratar om översättning
  • The Dynamics of Extratextual Translatorship in Contemporary Sweden

    2020. Elin Svahn.

    Avhandling (Dok)

    This thesis is concerned with Swedish translators and the society in which they work. It begins with an exploration of the concept of translatorship, leading up to a three-part distinction of 1) textual translatorship, 2) paratextual translatorship, and 3) extratextual translatorship. Adopting a mixed methods approach, the empirical body of the thesis consists of three studies in which different aspects of extratextual translatorship – defined as the translator’s social role – are investigated. In doing so, the thesis makes new and valuable contributions to the field of agent-oriented translation sociology.

    The first study explores translators’ perceptions of translatorship using data collected through a widely distributed questionnaire. It employs a comparative approach derived from questionnaire-based studies originally designed by Helle V. Dam and Karen Korning Zethsen and previously conducted in Denmark and Finland. Although the group of respondents are fractionalised in many respects, perceptions concerning both the profession’s characteristics and its value on a societal level are highly unanimous. Statistical tests, however, reveal interesting nuances within the broader unanimity. Furthermore, in relation to previous research on translator status conducted in Denmark and Finland, the results display significant similarities but also some noteworthy differences. The second study investigates the ongoing socialisation of two groups of translation students in the process of becoming translators through a longitudinal focus group study. The data, collected over the course of two years, are analysed through deductive thematic analysis. A special emphasis is placed upon exploring the contextual structures in which the students’ socialisation processes are embedded and the structural factors influencing it. In the third study, in-depth interviews were conducted with five individual translators with different specialisations. Using deductive thematic analysis, the functions of their translatorships are investigated from an individual-centred perspective focusing on their respective roles as translators on an individual, professional and societal level, which correspond, respectively, to a concern for personal satisfaction, a sense of social community, and a higher purpose. Such a framework distinguishes and differentiates individual translators’ approaches to the profession while simultaneously providing an encompassing picture of the different functions of translatorship in translators’ lives.

    Overall, the thesis adopts a mixed methods approach in order to generate greater understanding of the dynamics of translatorship in contemporary Sweden. Targeting different levels of translatorship, it unravels a number of significant social dimensions of translatorship, such as the social recognition needed in order to become a translator. Together, the studies also point towards a number of common features as especially relevant for translatorship in contemporary Sweden, namely individualism, entrepreneurialism, collectiveness, translator status, responsibility and exit, i.e. the prospect of leaving the profession. Taken as a whole, the thesis demonstrates the value of a mixed methods approach in the field of agent-oriented translation sociology by shedding considerable light on the links between the translator and society and indicating further avenues through which these links can continue to be explored.

    Läs mer om The Dynamics of Extratextual Translatorship in Contemporary Sweden
  • Feeling Like a Translator

    2016. Elin Svahn. New Horizons in Translation Research and Education 4, 27-45

    Kapitel

    Translator students’ self-concept has been a key element in several frameworks of translation didactics. This paper explores the notion of self-concept, broadly defined as the way we think about ourselves, from a sociological viewpoint in a longitudinal study, taking its material from three focus group sessions recorded with four translation students following an MA programme in Translation Studies. The Perry scheme (Perry 1970) is applied to the material in order to map the students’ epistemological development. The analysis shows that focus groups are a suitable method for uncovering self-concept statements, and that a highly developed self-concept can be seen in the material, although some factors seem to have slowed the self-concept development. 

    Läs mer om Feeling Like a Translator

Visa alla publikationer av Elin Svahn vid Stockholms universitet