Stockholms universitet logo, länk till startsida

Erika BaraldiDoktorand, projektkoordinator

Om mig

Legitimerad psykolog och doktorand i Specialpedagogik vid Stockholms universitet.

Särskilt intresserad av föräldra-barnsamspel, barnpsykiatrisk bedömning, behandling och utredning inom psykosomatiken samt tidiga interventioner för att förbättra den långsiktiga utvecklingen hos barn och ungdomar.

Forskar nu inom projektet tidigtsamspel för prematurfödda barn och deras föräldrar efter hemkomsten från neonatalavdelningen och under första levnadsåret. Vi har rekryterat 130 extremt prematurfödda barn (födda innan graviditetsvecka 28) till en RCT där hälften av barnen randomiserats till att få 10 hembeösk under första året hemma. 

Som psykolog har jag kliniskt arbetat inom Kriminalvården, som organisationskonsult, på stiftelsebaserad psykoterapimottagning främst för unga vuxna, inom Barn- och ungdomspsykiatrins specialenheter samt som vårdutvecklare på Karolinska universitetssjukhusets neonatala uppföljande vård.

Föreläsningar på Youtube

Mina föreläsningar från Världsprematurdagen år 2020 och 2018 går att se på  Prematurförbundets YouTubesida (spola fram till 2:30 för att se föreläsningen). 

En kvart lång undervisningsfilm om psykosocialt stöd på neonatalavdelningen kan ses via 

You Tube Erika Baraldi

Modererar en timmes föreläsning om det för tidigt födda barnet från kuvösen till skolbänken på NeoKarolinskas Instagramsida

Föreläser i slutet av Karolinska Universitetssjukhuset konferensdag Ultra Early Intervention 2018 tillsammans med Omvårdnadschefen Christina Wahlstedt om prematurfödda barn och deras ätsvårigheter, se videolänk och klicka fram till programpunken "Experiences and Challenges working with premature children in our outpatient eating and feeding program at Astrid Lindgren's Hospital Sweden" Videolänk Karolinska Ultra Early Intervention konferens

Medverkan i podcasts

Deltar som psykolog i podcasten Föräldramakarna avsnitt 19 om tidigt födda barn.

Karolinska universitetssjukhusets podcast Neopodden avsnitt om anknytning "att alltid vara snäll", avsnitt om små barn och ätsvårigheter, samt avsnitt om perinatala depressioner hos föräldrar. 

Rapporter och samarbeten

Deltar som expert i Socialstyrelsens natieonella kunskpasstöd för neonatalvård publicerat år 2021. 

Deltar som en av författarna samt i arbetsgruppen för  fokusrapporten "För tidigt födda barn - Vårdkedjan från MHV till Elevhälsan" från Stockholms Läns Landsting.

Psykologexamensuppsatsen Psykosocial verklighet för prematurfödda 18-åringar färdigställdes år 2008 och sedan dess har mitt intresse för utvecklingen för de tidigast födda barnen, några av vårdens sköraste patienter, ökat. Uppsatsen finns att ladda ner på DIVA Examensuppsats psykologprogrammet SU

Stipendier & anslag

Forskningsprojektet Tidigtsamspel som Erika är doktorand i tilldelades ett treårigt anslag från samarbetsprojektet Stockholms Universitet - Stockholms Läns Landsting (SU-SLL-fonden) år 2016. 

Erika har beviljats medel från Filénska fonden för att gå en vidareutbildning i samspelsbedmningsverktyget Emotional Availability Scale år 2017, från Drottning Silvias Jubileumsfond för skapande av en behandlingsmanual år 2017, från Centrum för Kompetensutveckling Vård och Omsorg (CKVO) Stockholms universitet år 2018 för koordinerande, sammarbete och kunskapsspridande av forskningsprojekt, från Stiftelsen Clas Groschinskys Minnesfond år 2018 samt resestipendium från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse år 2018/2019. År 2019 mottog Erika anslag från Lilla Barnets fond samt blev 2019 års Nils W Svenningsen stipendiat för projektet Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention.

Länk Drottning Silvias Jubileumsfond:

Stipendieutdelning HM Drottning Silvias Jubileumsfond

Stipendieutdelning med HM Drottning Silvia

Länk till Lilla Barnets fond samt stipendieutdelningen:

Stipendieutdelning Kungahusets hemsida

Lilla barnets fond

Undervisning

Har handlett psykologstudenter på Stödkonstaktmomentet under deras femte termin på Stockholms universitet HT 2015 - VT 2019. 

Leder workshop i bemötande av barn och ungdomar inom psykiatrin varje termin på Stockholms universitet (2018-pågående). 

Har föreläst på Karolinska institutets valbara kurs på läkarprogramemti Perinatologi. 

Föreläser i utvecklingspsykologi på Karolinska Institutets valbara SVK-kurs på läkarprogrammet i spädbarnspsykiatri (infant mental health) som en del av barn- och ungdomspsykiatriska kursen. Föreläser om psykologens roll i spädbarnspsykiatri och ätovilja hos yngre barn på logopedprogrammet KI. 

Föreläser om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och anpassningar i skolmiljö inom ramen för en handfull kurser i Specialpedagogik på Stockolms universitet. Utbildningsmaterialet består både av förinspelade föreläsningar, samt diskussionematerial till synkron undervisningssituation.  

 

Forskning

Legitimerad psykolog och doktorand i specialpedagogik i ett multidisciplinärt projekt gällande tidig intervention till extremt prematurfödda barn och deras föräldrar. Projektet drivs i samarbete med Karolinska Institutets institution kvinnor och barns hälsa (KI KBH), samt neonatalavdelningarna inom Stockholms Läns Landsting (Karolinska och Södersjukhuset). Huvudhandledare i projektet är Mara Westling Allodi, professor i Specialpedagogik, bihandledare i projektet är Ann-Charlotte Smedler professor emerita i psykologi. I forskargruppen ingår även Ulrika Ådén, professor i neonatologi KI samt Kristina Löwing, fysioterepuet och forskare på KI. 

Extremt prematurfödda barn spenderar ofta tre månader på sjukhus innan de får komma hem. Den vårdintensiva miljön på neonatalavdelning med många professionella personer som dagligen ger vård, råd och stöd till föräldrar och barn kan i längden uppfattas som utmanande att stå ut med, men vid hemkomst blir kontrasten ofta stor. Genom anhörigföreningen Prematurförbundet vet vi att många familjer känner sig ensamma och rådvilla i denna del av vårdkedjan. Denna tidiga intervention syftar till att förbättra barnets långtidsutfall, föräldrars mående och det positiva föräldra-barnsamspelet i samband med hemgång från neonatalen och under barnets första levnadsår.

130 barn har inkluderats i studien under en 41-månadersperiod från september 2018 till novemeber 2021. Under 2021-2022 pågår attårsuppföljningar av samtliga deltagande barn och familjer. Läs mer om den pågående studien på BMC Pediatrics

Presentationer:

På konferensen International Society on Early Intervention ISEI Conference i juni 2019 i Sydney, Australien presenterades: "The development of a post-discharge intervention program in Sweden for extremely preterm infants and their caregivers, through home visits during their first year of life". Författare; 

Erika Baraldi¹, Ulrika Ådén², Kristina Löwing², Ann-Charlotte Smedler¹, Björn Westrup² & Mara Westling Allodi¹

¹Stockholms universitet, ²Karolinska institutet

SPIBI-projektet presenterades på den europeiska neonatologikonferensen jENS i Maastricht i Spetember 2019. Titel: "Clinical protocol abnd research process of Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention, SPIBI". Författare: 

Erika Baraldi¹,Mara Westling Allodi¹, Kristina Löwing², Ann-Charlotte Smedler¹, Björn Westrup² & Ulrika Ådén²

¹Stockholms universitet, ²Karolinska institutet

Iövrigt hänvisas till DIVA för samtliga presentationr och artiklar. 

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Stockholm preterm interaction-based intervention (SPIBI) - study protocol for an RCT of a 12-month parallel-group post-discharge program for extremely preterm infants and their parents

    2020. Erika Baraldi (et al.). BMC Pediatrics 20 (1)

    Artikel

    Background: Improved neonatal care has resulted in increased survival rates among infants born after only 22 gestational weeks, but extremely preterm children still have an increased risk of neurodevelopmental delays, learning disabilities and reduced cognitive capacity, particularly executive function deficits. Parent-child interaction and parental mental health are associated with infant development, regardless of preterm birth. There is a need for further early interventions directed towards extremely preterm (EPT) children as well as their parents. The purpose of this paper is to describe the Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention (SPIBI), the arrangements of the SPIBI trial and the chosen outcome measurements.

    Methods: The SPIBI is a randomized clinical trial that includes EPT infants and their parents upon discharge from four neonatal units in Stockholm, Sweden. Inclusion criteria are EPT infants soon to be discharged from a neonatal intensive care unit (NICU), with parents speaking Swedish or English. Both groups receive three initial visits at the neonatal unit before discharge during the recruitment process, with a strengths-based and development-supportive approach. The intervention group receives ten home visits and two telephone calls during the first year from a trained interventionist from a multi-professional team. The SPIBI intervention is a strengths-based early intervention programme focusing on parental sensitivity to infant cues, enhancing positive parent-child interaction, improving self-regulating skills and supporting the infant’s next small developmental step through a scaffolding process and parent-infant co-regulation. The control group receives standard follow-up and care plus extended assessment. The outcomes of interest are parent-child interaction, child development, parental mental health and preschool teacher evaluation of child participation, with assessments at 3, 12, 24 and 36 months corrected age (CA). The primary outcome is emotional availability at 12 months CA.

    Discussion: If the SPIBI shows positive results, it could be considered for clinical implementation for child-support, ethical and health-economic purposes. Regardless of the outcome, the trial will provide valuable information about extremely preterm children and their parents during infancy and toddlerhood after regional hospital care in Sweden.

    Trial registration: The study was registered in ClinicalTrials.gov in October 2018 (NCT03714633).

    Läs mer om Stockholm preterm interaction-based intervention (SPIBI) - study protocol for an RCT of a 12-month parallel-group post-discharge program for extremely preterm infants and their parents
  • CLINICAL PROTOCOL & RESEARCH PROCESS OF STOCKHOLM PRETERM INTERACTION-BASED INTERVENTION, SPIBI

    Erika Baraldi (et al.).

    Konferens

    Background

    Extremely preterm (EPT) born children are at increased risk of cognitive and neurodevelopmental impairment, neuropsychiatric disorders and academic difficulties. Parents of EPT born children are extra vulnerable for anxiety, posttraumatic stress disorder and depression and the parent-child interaction is negatively affected by prematurity. There is some evidence that early interventions have beneficial effects on neurocognitive and motor outcomes (Spittle A et al 2015). Based on a previous intervention (Verkerk G et al 2012) and adjusted to the Swedish context with 480 days paid parental leave, we created a post–discharge intervention, SPIBI, for families of EPT born children.

    Method

    The aim of (SPIBI) is to improve the quality of the parent-child interaction, child development and parental mental health in families with EPT born children. . SPIBI is a randomized controlled beginning at discharge and lasting until the child is 12 months corrected age. The trial design is a two arm randomized trial with four recruiting sites in Stockholm. Intervention group (target, n=65) receives 10 visits and two telephone calls from a trained interventionist and the control group (target n=65) receives treatment as usual plus an extended follow-up program. The SPIBI-team has recruited and trained 6 multi-professional and NICU-experienced interventionists. The training takes one year (0.2 of full time) and the content was both theoretical and practical, including pilot-cases. 

    Result

    SPIBI is an ongoing research project, beginning the 1st of September 2018 and planning to end recruitment the 31st of August 2020 and finishing the home-visits in August 2021. By the end of April 2019, 33 eligible infants had been identified within the four neonatal units in Stockholm; of which 26 children approved and 7 children declined participation. At this stage, three children have dropped out of the study, because of severe social challenges and child death. Identified challenges have been social and medical vulnerability of the EPT-families, finding the optimal multi-professional balance of motoric, psychological, pedagogical and medical kernels of the intervention, ethical considerations when to ask families for participation, lack of long-term discharge-planning of the neonatal units and large geographical spread of NICUs as well as families.

    Conclusion

    In conclusion, the protocol seem to be feasible and appreciated by parents in the target group. With regard to the small recruitment base, trials of this kind needs a long inclusion time. Since EPT-children and their parents displays a wide scope of difficulties and challenges, multi-professional cooperation is preferable, placing high demands of sensitivity, professional respect and time for long collaborative processes.

    Läs mer om CLINICAL PROTOCOL & RESEARCH PROCESS OF STOCKHOLM PRETERM INTERACTION-BASED INTERVENTION, SPIBI
  • The development of a post-discharge intervention program in Sweden for extremely preterm infants and their caregivers, through home visits during their first year of life.

    2019. Erika Baraldi (et al.).

    Konferens

    Sweden has a proactive neonatal intensive care, saving children born from gestation week 22, with a 90% survival rate in the extremely preterm (EPT) group. With increased survival rates, the long-term outcome of the EPT children has gained much research interest. Recent studies indicate that 1/3 of the EPT-children in Sweden show moderate to severe neurodevelopmental deficits when beginning school. An interdisciplinary research team has designed an intervention for EPT infants and their caregivers in their home-environment after hospital discharge and throughout the first year of life. The aim of the ongoing randomized controlled trial is to study intervention effects on the children’s cognitive, motor and psychosocial function, the parental mental health and the infant-parent interaction. This paper present the intervention’s theory of change, the validity considerations, and an overview of the syllabus of the training given to the interdisciplinary team of six clinicians who serve as interventionists. 

    Läs mer om The development of a post-discharge intervention program in Sweden for extremely preterm infants and their caregivers, through home visits during their first year of life.
  • Home-visits during the first year of life

    2020. Erika Baraldi (et al.).

    Konferens

    In Sweden 400 children yearly are born extremely preterm (EPT; more than three months early). These children have an increased risk of later academic difficulties, neuropsychiatric disorder, cognitive and mental health issues. Since the first 1000 days of the brain development are so crucial for later development, the interdisciplinary Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention (SPIBI) aims at strengthening the parent-child interaction, child development and parental mental health. 

    The research is based on pedagogical, motor-developmental, medical and psychological science. The program is based on Vygotski’s theory of the zone of proximal development, as well theoretical frameworks of early intervention (Guralnick; Shonkoff). Additionally, Als’ synactive theory of understanding premature infant communication and needs, Bowlby’s attachment theory, and Emde’s emotional availability theory have been applied. 

    SPIBI is an ongoing research project funded by Stockholm-County-Stockholm-University joint-collaboration grant 20160881. It is an RCT targeting 130 EPT infants and their parents in Stockholm with a 3-year inclusion period starting September 2018. The intervention consists of ten home-visits during the first year by trained interventionists, supporting the next developmental step of the child through a scaffolding process, strengthening parental sensitivity to infant cues, and promoting infant’s self-regulation. SPIBI has recruited and trained six multi-professional-NICU-experienced interventionists. Control group participants receive TAU plus an extended follow-up program.

    The overall aim is to present the framework and theory of change of SPIBI, relating to research findings, welfare policies and recommendations for infant’s “chain of care”. So far, sixty eligible infants have been identified within four neonatal units; of which 48 approved participation. The primary outcome is emotional availability of the parent and child, where we hypothesize that the intervention will affect the parental sensitivity and structure of interaction with the child. Secondary outcomes concern child development, i.e. motor development, cognition and occurrence of neuropsychiatric symptoms, parental mental health, anxiety and self-efficacy, where we also hypothesize positive effects of the intervention. 

    • Since Nordic countries have neonatal intensive care of high quality, the amount of EPT survivors is high compared to other countries; therefore, the educational systems must follow achievements reached by health care system and develop new evidence-based interventions in early childhood education, which are appropriated for EPT born children and their parents, following recent European Standards of Care for Newborn Health (2018).
    • Insights from neuro-cognition, early intervention and educational research has shown the importance of interdisciplinary interventions, and this should be spread around the Nordic countries.
    • Nordic countries offer a unique social environment, with governmental funded parental-leave, enabling early-interventions delivered by parents.
    • The EPT children in Nordic countries are less affected by socioeconomic factors, as is often the case where maternity welfare and obstetrics is not publically financed. Hence, Nordic countries have a unique opportunity to perform research targeting EPT students and their parents specifically, with less confounding factors.
    • Some Nordic countries have adopted policies concerning home-visiting support and infants’ rights, as recommended by the World Association of Mental health’s policy statement from 2016, and Nordic knowledge exchange and collaboration on these policies is warranted. 
    Läs mer om Home-visits during the first year of life
  • Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention, SPIBI

    2019. Erika Baraldi (et al.).

    Konferens

    Bakgrund

    I Sverige föds mellan 300 och 400 barn innan den 28 graviditetsveckan. Omkring 2/3 av de extremt prematurfödda barnen har ingen eller en mild funktionsnedsättning medan 1/3 har medelsvår till svår funktionsnedsättning vid skolstart (Serenius et al, 2016). De vanligaste svårigheterna efter extrem prematur födsel är intellektuell funktionsnedsättning (Jarjour, 2015), i synnerhet svårigheter med arbetsminnet och den exekutiva funktionsutvecklingen (Stålnacke et al., 2018;  Mulder et al., 2009). Även neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som ADHD (Burnett et al., 2014) och autism är överrepresenterade i gruppen prematurfödda barn, 8- 29% av de extremt prematurfödda barnen skattas positivs på screeningtest för AST (Johnson et al., 2010; Kim, 2016 & Padilla et al., 2015).

    Inte bara barnet påverkas av den extremt för tidiga födseln, även föräldrarna kastas snabbt in i ett stressigt föräldraskap till ett skört och ofta sjukt spädbarn som inte är som de föreställde sig under graviditeten. Dessa stressiga omständigheter bidrar till att föräldrarna löper en ökad risk för posttraumatisk stress och depressiva symtom än föräldrar till fullgångna barn (Holditch-Davis et al, 2003; Holditch-Davis et al, 2015; Kong et al., 2013 & Singer på al., 1999). Dessutom påverkas samspelet mellan föräldrar och barn och familjesituationen negativt (Forcada-Guex et al., 2006; Saigal et al., 2000 & Treyvaut et al., 2014). När en förälder är psykiskt labil påverkar detta barnet på ett socialt, beteendemässigt och funktionellt sätt, ända till det för tidigt föda barnet är i förskoleåldern (Huhtala et al., 2011 & Huhtala et al., 2014). Det ger därför dubbel utdelning att ta hand om föräldrarna till tidigt födda barn, både genom att påverka den vuxne direkt och barnet indirekt.

    Svenska Prematurförbundet (SPF) har under flera år pekat på de långsiktiga effekterna av för tidig födsel och därmed behovet av långsiktigt stöd till de drabbade familjerna (Prematurförbundet, 2019). Efter utskrivning från sjukhuset rapporterar många av föräldrarna att de känner sig ensamma, stressade och oroliga. Sådana stödprogram har inte införts eller utvärderats tidigare i Sverige.

    Sammanfattningsvis, utifrån risken för negativa långtidseffekter av extrem prematuritet samt Prematurförbundets önskan om ytterligare stöd, finns ett tydligt behov av interventioner riktade till barnen och deras föräldrar i syfte att stödja föräldra-barnsamspelet, barnets utveckling på sikt samt föräldrarnas psykiska hälsa. SPIBI är et interventionsprogram som ämnar fylla det behovet.

    Metod

    SPIBI består av en tvärprofessionell forskargrupp med neonatologer, psykologer, fysioterapeut och specialpedagog. Forskargruppen har designat en RCT i syfte att utvärdera effekten av ett samspelsbaserat interventionsprogram för extremt prematurfödda spädbarn och deras föräldrar, med sin början i utskrivningsprocessen som pågår under förta året hemma. Studien består av två armar, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp, och barnen rekryteras från Stockholms fyra neonatalavdelningar under två års tid (sept 2018-sept 2020). Målet är att rekrytera 130 familjer på två år. Interventionsgruppen (IG) får 10 hembesök och två telefonsamtal från en specialutbildad behandlare. Interventionens fokus är styrkebaserat stöd av föräldra-barnsamspelet, öka förälderns lyhördhet för barnets signaler, stödja föräldern i att ge optimalt utvecklingsstöd till barnet samt öka barnets självreglerande förmåga. I det nationella uppföljningsprogrammet får alla extremt prematurfödda barn uppföljning vid 3 månader, 12 månader, 24 månader KÅ. Kontrollgruppens (KG) barn får utöver detta ett utökat uppföljningsprogram.  

    Studiens sex behandlare arbetar inom neontalvården till vardags och har utöver detta fått en ettårig utbildning i SPIBI en dag per vecka, med både teoretisk grund och praktisk träning i interventionen, inklusive sex pilotfallshembesök. Pilotfallen videofilmades och diskuterades i grupp under handledning. Handledningen gavs direkt av de två holländska forskarna Karen Koldewijn och Marie-Jeanne Wolf från Amsterdam Academic Medical Centre som forskat på den snarlika TOP-interventionen i över 20 år och kunnat påvisa effekt på motoriken (Koldewijn et al., 2009; Meijssen et al., 2011; Flierman et al., 2016 & Koldewijn et al., 2010). Grunden till SPIBI interventionen kom utöver TOP-programmet från Cochrane-rapporten från 2015 om post-discharge interventions (Spittle et al., 2015).

    Resultat

    SPIBI är ett pågående forskningsprojekt som hittills rekryterat 44 barn, medan ytterligare 12 familjer tackat nej till deltagande i studien. I nuläget har två barn uteslutits ur studien av svåra psykosociala skäl och ytterligare två barn har avlidit under första året hemma. Identifierade utmaningar har varit den sociala och medicinska skörhet som de här familjerna behöver hantera, att hitta den optimala tvärprofessionella balansen mellan fysioterapeutiska, psykologiska, pedagogiska och medicinska inslag i interventionen, otillräcklig utskrivningsplanering från de olika sjukhusen, stor geografisk spridning på sjukhusenheterna samt den etiska frågan när i barnets liv det optimala tillfället för frågan om studiedeltagande är. Eftersom rekryteringsprocessen idag kommit halvvägs tidsmässigt kan inga resultat presenteras än, men med ett 80 % deltagande i studien och mycket positiv återkoppling från familjerna kan man dra slutsatsen att denna forskning är efterfrågad och ett viktigt nästa steg i utvecklingen av vården för våra allra mest sköra patienter.

    Slutsatser

    Slutsatsen är att SPIBI-protokollet är både genomförbart i klinisk praxis och samtidigt uppskattat av föräldrarna i målgruppen. Med hänsyn taget till den smala rekryteringsbasen kan denna typ av studie kräva en lång inkluderingstid alternativt inkludering på nationell nivå. Eftersom extremt prematurfödda barn och deras föräldrar uppvisar en rad svårigheter och utmaningar, är tvärprofessionellt samarbete att föredra vilket ställer höga krav på lyhördhet, professionell respekt och got om tid för samarbete. På Perinataldagarna kan forskningsprocessen och interventionsprogrammet presenteras i syfte att öka förståelsen för uppföljningen och behovet av ett integrerat föräldrastöd.

    Läs mer om Stockholm Preterm Interaction-Based Intervention, SPIBI
  • Parents’ Experiences of the First Year at Home with an Infant Born Extremely Preterm with and without Post-Discharge Intervention

    2020. Erika Baraldi (et al.). International Journal of Environmental Research and Public Health 17 (24)

    Artikel

    With increasing survival rates of children born extremely preterm (EPT), before gestational week 28, the post-discharge life of these families has gained significant research interest. Quantitative studies of parental experiences post-discharge have previously reported elevated levels depressive symptoms, posttraumatic stress-disorder and anxiety among the parents. The current investigation aims to qualitatively explore the situation for parents of children born EPT in Sweden during the first year at home. Semi-structured interviews were performed with 17 parents of 14 children born EPT; eight parents were from an early intervention group and nine parents from a group that received treatment as usual, with extended follow-up procedures. Three main themes were identified using a thematic analytic approach: child-related concerns, the inner state of the parent, and changed family dynamics. Parents in the intervention group also expressed themes related to the intervention, as a sense of security and knowledgeable interventionists. The results are discussed in relation to different concepts of health, parent–child interaction and attachment, and models of the recovery processes. In conclusion, parents describe the first year at home as a time of prolonged parental worries for the child as well as concerns regarding the parent’s own emotional state.

    Läs mer om Parents’ Experiences of the First Year at Home with an Infant Born Extremely Preterm with and without Post-Discharge Intervention
  • Specialpedagogik riktad till extremt för tidigt födda barn

    2021. Erika Baraldi. Specialpedagogik för lärare, 340-364

    Kapitel

    Mer än en av tjugo elever är födda för tidigt och ett fåtal av dem föddes redan efter cirka halva graviditetstiden, de extremt för tidigt födda barnen. De här barnen har ofta varit svårt sjuka i livets början och en del av dem har varit nära att inte överleva sin ettårsdag. Det här kapitlet handlar om de här barnen och deras faniljer; hur skolans personal kan bli en viktig resurs att bidra till dessa barns utveckling och lärande, som de första personerna utanför familjen och medicinsk personal som gör skillnad för en helt ny grupp barn: de nya överlevarna som de kallats av nyföddhetsläkaren Hugo Lagercrantz. Hur kan förskolmiljön och pedagogiken i skolan anpasas så att det passar också de 5-6% elever som är för tidigt födda? I det här kapitlet presenterar vi forskning om hjärnans utveckling, för tidigt födda barn och autentiska fallexempel. 

    Läs mer om Specialpedagogik riktad till extremt för tidigt födda barn

Visa alla publikationer av Erika Baraldi vid Stockholms universitet