Helena Bodin Professor

Jag leder masterseminariet i litteraturvetenskap (studiegången allmän och svensk litteraturvetenskap) och undervisar i barnlitteratur och ungdomslitteratur för blivande lärare. Under 2024 och 2025 har jag skapat och undervisar på kursen Häxor och trolldomsprocesser i svensk litteratur. På grundkursen i litteraturvetenskap håller jag storföreläsningarna om dels den äldsta, dels den kristna litteraturen.

Under årens lopp har jag undervisat på alla nivåer i litteraturvetenskap och inom lärarutbildningen, på Humfak:s forskarskola "Världslitteratur och textkulturer", samt handlett och examinerat många kandidat- och masteruppsatser och examensarbeten inom lärarutbildningen.  

Inom forskarutbildningen har jag varit huvudhandledare för Cecilia Aare, som disputerade i litteraturvetenskap i mars 2021 med avhandlingen Reportaget som berättelse, och för Jonas Thungren Lindbärg, som disputerade i idéhistoria i juni 2021 med avhandlingen Between New and Old Rome. Andreas Wahlbergs avhandlingsarbete om Erik Lindegren och teatern, som jag också handlett, är vilande sedan 2024.

Inom mitt övergripande intresse för hur litteraturen fungerar vid gränser av olika slag – mellan språk, folk och nationer, mellan konstarter och medier – ryms olika specialiseringar:

Konstantinopel (Istanbul) som flerspråkig litterär värld kring 1900
Under 2025 har jag slutfört arbetet med en monografi på svenska, Elden är lös! Janghen var! Konstantinopel som flerspråkig litterär värld 1878–1922 (Makadam/Kriterium), öppet tillgänglig vid Kriteriums hemsida. Genom aktuell forskning om litterär flerspråkighet, världslitteratur och översättning visar jag med exempel från skönlitteratur på ett dussin språk med fem alfabet hur en flerspråkigt föreställd gemenskap framträder. Boken tar till vara min forskning från en period som RJ:s gästforskare vid Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (SRII) och det RJ-finansierade forskningsprogrammet Världslitteraturer: kosmopolitisk och vernakulär dynamik(2016–21). Se också Literature and the Making of the World (red. Helgesson, Bodin & Mörte-Alling, Bloomsbury Academic 2022).

Litterär flerspråkighet runt Östersjön
Parallellt har jag arbetat med frågor om litterär flerspråkighet och flerskriftlighet också i området runt Östersjön, i samarbeten med svenska och nordiska forskare. Senast resulterade det i ett tema av tidskriften Barnboken, "Flerspråkighet och barnlitteratur – nya perspektiv", med nio artiklar som jag gästredigerade tillsammans med Julia Tidigs. Dit bidrog jag med artikeln ”Heterografi och högläsning. Om olika alfabet och deras funktioner i svenska bilderböcker”, som fokuserade på åren 2013–2023. 

Häxor och trolldomsprocesser i svensk litteratur – barnens roller och röster
Inför 350-årsminnet av de trolldomsprocesser och massavrättningar som ägde rum i Ångermanland 1675 inledde jag ett forskningsprojekt som gäller barnens roller och röster, sådana de återgivits först i den kungliga trolldomskommissionens rannsakningsprotokoll (1674–75), senare beskrivits av Jöns Hornaeus (1771) och ännu senare skildrats i skönlitteratur för vuxna och barn från 1800-talet och framåt. Frågor om gränser aktiveras ständigt i studiet av hur barnen spred Blåkullaberättelsen parallellt med kyrkans intensifierade satsning på undervisning i kristendomskunskap och läsning.

Modern litteratur och bysantinsk tradition
Länge har mina forskningsintressen gällt relationerna mellan modern litteratur och den bysantinska, ortodoxa traditionen, som jag studerat ur ett översättningsperspektiv i min avhandling Hjalmar Gullberg och bysantinismen (2002), ur ett kultursemiotiskt perspektiv i Bruken av Bysans (2011), och ur ett intermedialt perspektiv i Ikon och ekfras (2013), där flera kapitel gäller Gunnar Ekelöf och den bysantinska traditionen. I dessa sammanhang har jag ofta samarbetat med forskare i kollegiet vid Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul och Collegium Patristicum Lundense. Tillsammans med Ragnar Hedlund redigerade jag den internationella antologin Byzantine Gardens and Beyond (2013). Därutöver har jag bland annat skrivit artiklar om begreppet bysantinism ur ett kultursemiotiskt perspektiv (2016); om det kosmopolitiska i bysantinsk tradition (JOLCEL 5, 2021); om Gudsmodern framställd som källa, fontän och (en levande) stad i bysantinska hymner och ikoner (2013, 2016 och 2022); om receptionen inom modern litteratur av den ortodoxa begravningsritualen och dess hymner (2022); och om Göran Tunströms roman Tjuven läst inom en senantik ram där den gotiska Silverbibeln spelar en viktig roll (2018).

Intresset för Gunnar Ekelöfs författarskap har jag fortsatt odla genom att studera Ingrid Ekelöfs roll i bevarandet av makens verk. Min artikel om hennes gärning och Gunnar Ekelöf-rummet på Sigtunastiftelsen publicerades 2021 i antologin Transforming Author Museums. I Signum 2024:4 recenserade jag Jesper Högströms Ekelöf-biografi.

Varje forskningsområde ovan rymmer därtill ytterligare artiklar och föredrag, se DiVA och academia.edu.