Profiles

Helena Bodin forskare litteraturvetenskap

Helena Bodin

Professor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för kultur och estetik
Telefon 08-16 35 25
E-post helena.bodin@littvet.su.se
Postadress Institutionen för kultur och estetik 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är professor i litteraturvetenskap och arbetar halvtid på Institutionen för kultur och estetik, där jag har förtroendeuppdragen att vara ledamot i det litteraturvetenskapliga ämnesrådet vid Ike och ledamot i styrelsen för SUITS (Stockholm University Institute for Turkish Studies). Jag är också sammankallande för det ämnesöverskridande Äldretextseminariet. På min andra halvtid arbetar jag vid Newmaninstitutet i Uppsala med teologiska kulturstudier som ansvarsområde. Jag intresserar mig mycket för hur litteraturen fungerar vid gränser av olika slag – mellan språk, folk och nationer, mellan konstarter och medier. Bilden är från en resa i Gunnar Ekelöfs fotspår i Turkiet.

Undervisning

Jag har undervisat på alla nivåer i litteraturvetenskap och inom lärarutbildningen, och  handlett många kandidatuppsatser och flera magister- och masteruppsatser. Våren 2019 undervisade jag på Humfak:s forskarskola Världslitteratur och textkulturer. För närvarande ger jag storföreläsningarna om antikens och medeltidens litteratur på grundkursen i litteraturvetenskap. Från och med hösten 2018 leder jag masterseminariet i litteraturvetenskap (studiegången allmän och svensk litteraturvetenskap) tillsammans med Axel Englund som ansvarar för masterprogrammet i litteraturvetenskap.

Inom forskarutbildningen är jag huvudhandledare för två arbeten i litteraturvetenskap – Andreas Wahlbergs om Erik Lindegren och teatern, och Cecilia Aares om den empatiska reportern, reportagets narrativitet och journalistens uppdrag – samt för Jonas Thungren Lindbärgs arbete i idéhistoria om hur de bysantinska periferierna förändras i slutet av 1100-talet.

Forskning

Sedan 2016 deltar jag i det RJ-finansierade forskningsprogrammet Världslitteraturer: kosmopolitisk och vernakulär dynamik, som Stefan Helgesson leder. Under programmets avslutande tre år (2019–21) ingår jag i dess styrgrupp som koordinator för den grupp som arbetar med ”World-Making: Genres, Crafts and Languages”. Mitt delprojekt gäller Konstantinopel (dagens Istanbul) kring år 1900 och är kallat ”Cosmopolitan Longings and Vernacular Belongings”. Inom det har jag publicerat artiklar om Elsa Lindberg-Dovlettes skildringar av haremslivet i Konstantinopel i början av 1900-talet, om kosmopolitiska och mångspråkigt vernakulära litterära världar i skandinaviska berättelser från Konstantinopel, och om heterografi, om användningen av ”främmande” skriftsystem i västliga litterära texter. Härnäst väntar berättelser om Konstantinopel på engelska, ryska, turkiska, armeniska och nygrekiska på att undersökas. Planen är också att skriva en artikel om moderna transmedieringar av mötet mellan Sigurd Jorsalfare och den bysantinske kejsaren strax efter år 1100.

Parallellt intresserar jag mig också för litterär flerspråkighet och flerskriftlighet runt Östersjön och samarbetar då med svenska och nordiska forskare, bland annat inom den internationella forskargruppen för flerspråkighet i nordisk-baltiska litteraturer (Multilingualism in Nordic-Baltic Literatures). 

Mina forskningsintressen rör sedan länge såväl modern som äldre litteratur, särskilt relationerna mellan modern litteratur och den bysantinska, ortodoxa traditionen, som jag studerat ur olika perspektiv – i min avhandling Hjalmar Gullberg och bysantinismen (2002) ur ett översättningsperspektiv, i Bruken av Bysans (2011) ur ett kultursemiotiskt perspektiv, och i Ikon och ekfras (2013) ur ett intermedialt perspektiv. Det rör sig om ett forskningsfält som öppnar sig mot flera ämnen – förutom litteraturvetenskap och kultursemiotik även bysantinologi, slavistik, kyrkohistoria och patristik, konst- och musikvetenskap, intermediala studier samt översättnings- och gränsstudier. Jag samarbetar därför ofta med andra än litteraturvetare, till exempel inom Svenska Forskningsinstitutet i Istanbul (SFII), Nordiskt Bysantinskt Nätverk (NBN), DINO (Diversity in Nordic Literature) och Nätverket för litteratur och religion.

Tillsammans med Ragnar Hedlund har jag redigerat den internationella antologin Byzantine Gardens and Beyond (2013). Till mina publikationer från de senaste åren hör artiklar om begreppet bysantinism ur ett kultursemiotiskt perspektiv; om Gudsmodern framställd som källa och fontän i bysantinsk hymnografi; om kvinnor och barn på resa i Grekland; om kulturmöten mellan svenskt och ryskt i form av två flickors minnen; om Göran Tunströms roman Tjuven läst inom en senantik ram där den gotiska Silverbibeln spelar en viktig roll; om Ingrid Ekelöfs roll i bevarandet av Gunnar Ekelöfs verk och hennes nära trettio år långa brevväxling med litteraturhistorikern och kritikern Brita Wigforss; om den finlandssvenske författaren Tito Collianders flerspråkighet och hans användning av kyrillisk skrift i sina memoarer.

Pågående arbeten – förutom dem som hör till världslitteraturprogrammet – rör senare tiders litterära skildringar av häxprocesserna under 1670-talet som ett slags kulturella minnen, och receptionen inom modern litteratur av den ortodoxa begravningsritualen och dess hymner.

 

Senast uppdaterad: 29 september 2019

Bokmärk och dela Tipsa