Profiles

Lena Eriksson

Lena Eriksson

Forskare

View page in English
Arbetar vid Institutionen för folkhälsovetenskap
E-post lena.eriksson@su.se
Besöksadress Sveavägen 160, Sveaplan
Rum 352
Postadress Institutionen för folkhälsovetenskap 106 91 Stockholm

Om mig

Lena Eriksson är fil.dr. i historia och hennes forskning är inriktad på den svenska välfärdsstatens sociala aspekter. Tidigare forskning har handlat om arbetslöshetspolitik, marginalisering på bostadsmarknaden och exkluderingen av romer. Den röda tråden genom de olika forskningsprojekten har varit analysen av hur samhället förhåller sig till dem som inte lever upp till normen av att vara en ”god medborgare” och vilka konsekvenser olika förhållningssätt har för individ och samhälle.

För närvarande ingår hon i ett projekt som avser att studera de politiska diskussionerna om och byråkratiska hanteringen av narkomanvården i Sverige under åren 2000-2015. Fokus ligger på narkotikafrågans och missbrukarvårdens problembeskrivning, kunskapsbas och styrning.

Forskning

Pågående projekt

Vetenskaplig stat eller statlig vetenskap? Välfärdsforskningens och välfärdspolitikens kunskapsforme

Mellan politik och byråkrati: vård och behandling av narkotikamissbrukare 2001-2015

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Lena Eriksson, Johan Edman. Contemporary Drug Problems 44 (2), 105-124

    Since the turn of the millennium, calls for evidence-based drug policy have become increasingly louder. In response, researchers have generated a large body of evidence in support of measures such as needle exchange programs (NEPs), while another strand of research testifies that policy makers often neglect to take the research evidence into account and hence fail to introduce these programs. This article studies the interplay between research-based knowledge, values, and policy making during 16 years of intense parliamentary debate in Sweden on the needle exchange issue. In 2000, the future of the two existing experimental NEPs was uncertain; in 2006, the regulations were reformed; and in 2015, they underwent a government inquiry. Both the reform and the inquiry aimed at regulating and expanding the programs. The analysis is guided by work done within the tradition of science-policy nexus, where the increased emphasis on evidence-based political measures is problematized. As drug policy arouses normative and ethical concerns, the analysis also explores values. The study illustrates the central role that values play in a policy field which is repeatedly declared to be science based. Within the overall framework of the Swedish drug policy ideology of a drug-free society, the advocates of NEPs framed drug misuse as a consequence of either an unjust society or a disease, arguing that because misuse is a condition beyond the control of the individual, the Swedish welfare state has an obligation to take care of those affected. For their part, the opponents framed drug misuse as a result of misguided attitudes, which would only be corrected by restrictions and prohibition. In their view, NEPs are a tool for drug policy liberalization. In the debate between the two positions, research evidence played only a minor role.

  • Kapitel Work as care?
    2005. Johan Edman, Lena Eriksson. Wefare Politics Cross-Examined
Visa alla publikationer av Lena Eriksson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 5 september 2018

Bokmärk och dela Tipsa