Jag är professor i praktisk filosofi och för närvarande prefekt vid Filosofiska institutionen. Innan jag tillträdde min professur i Stockholm var jag verksam som postdoktor och forskare vid University of Connecticut, Stockholms universitet och Göteborgs universitet, som universitetslektor vid Linköpings universitet och som professor vid Umeå universitet. Jag har lett forskningsprojekt om moralisk motivation, moraliskt ansvar, kollektivt ansvar och kausalitet, och var initiativtagare till och första koordinator för det 15-åriga Moral Responsibility Research Initiative (senare Lund Gothenburg Responsibility Project).

Forskningsintressen

En stor del av min forskning rör moraliskt ansvar och de normativa strukturer som ligger till grund för det. Jag har utvecklat en teori om ansvarsbedömningar grundad i förklaringsrelationer mellan agenters motivationsstrukturer och de händelser de hålls ansvariga för, och har tillämpat denna på debatter om kompatibilism, moralisk tur, det epistemiska villkoret för ansvar och kollektivt ansvar. Tillsammans med Romy Eskens (Utrecht University) har jag också utvecklat en teori om moralisk balans som vi menar ligger till grund för bland annat retributiv förtjänst, reducerade skyldigheter gentemot förövare och distributiv politisk rättvisa.

Ett andra forskningsområde rör kollektiv etik: delade skyldigheter, kollektivt ansvar och de instrumentella skäl som individer har att bidra till kollektiva nyttigheter. Ett centralt problem här är hur individer kan ha rent instrumentella skäl att handla när de saknar möjlighet att påverka utfallet – vad jag kallar det svåra maktlöshetsproblemet. Jag argumenterar för att instrumentella skäl i grunden handlar om att bidra till vad situationen kräver, inte om att göra skillnad för utfall (som standardteorier antar). Därutöver har jag försvarat teorier om vad det innebär för grupper att ha skyldigheter och att vara ansvariga för utfall.

Inom metaetiken har mina främsta intressen varit moralisk oenighet, moralisk motivation och normativa omdömens natur. Jag har försvarat icke-absolutistiska teorier om moralisk oenighet och tillskrivningar av korrekthet till moraliska omdömen och yttranden, och argumenterat för en i vid mening icke-kognitivistisk teori om moraliska omdömen som förklarar den komplexa relationen mellan moraliskt omdöme och motivation. Nyligen har jag argumenterat för att huruvida skälsomdömen fyller en motiverande eller en politisk funktion är en utpräglat a posteriori fråga, med potentiella implikationer för naturen hos praktisk rationalitet, normativa omdömen och handlingars moraliska halt.

Utvalda publikationer

Björnsson, G. and Francén, R. forthcoming: "Reason Judgments—Political or Motivational?". Oxford Studies in Metaethics, Volume 21.

Björnsson, G. forthcoming: "Instrumental Reasons for the Powerless: Towards a Solution to the Hard Problem of Inefficacy". In M. Gunnemyr, R. van Oeveren, and J. W. Wieland (eds.), The Ethics of Inefficacy. Routledge.

Björnsson, G. and Eskens, R. 2025: "On Discounting Wrongdoers". Analysis.

Björnsson, G. 2022: "Blame, Deserved Guilt, and Harms to Standing". In A. B. Carlsson (ed.), Self-Blame and Moral Responsibility. Cambridge University Press, pp. 198–216.

Björnsson, G. and Hess, K. M. 2017: “Corporate Crocodile Tears? On the Reactive Attitudes of Corporations”. Philosophy and Phenomenological Research, 94, pp. 273–98

Björnsson, G. 2015: “Disagreement, correctness, and the evidence for metaethical absolutism”, Oxford Studies in Metaethics, vol. 10, pp. 160–187.

Björnsson, G., McPherson, T. 2014: “Moral Attitudes for Non-Cognitivists: Solving the specification problem”, Mind, 124: 1–38.

Björnsson, G., Persson, K. 2013: “A Unified Empirical Account of Responsibility Judgments”. Philosophy and Phenomenological Research, 87: 611-39.

Björnsson, G., Persson, K. 2012: “The Explanatory Component of Moral Responsibility”, Noûs 46(2): 326–354.

Björnsson, G., Finlay, S. 2010: “Metaethical contextualism defended”, Ethics 121:1 pp. 7-36.