Gunilla Almström Persson Docent, Universitetslektor

På Institutionen för svenska och flerspråkighet är jag ansvarig för retorikämnet. Följaktligen undervisar jag i huvudsak i retorik - praktisk och teoretiskt analytisk - men även i diskursinriktad textanalys samt på skrivkurser. Merparten av undervisningen ligger inom ramen för institutionens Kommunikatörsprogram. Erfarenheter av egen retorikkonsultverksamhet bidrar till praxiskunskap på programmet samtidigt som jag ansvarar programmets sista termin och dess examensarbeten.

Jag har ett särskilt utvecklingsansvar som rör lärarutbildningarna inom den så kallade utbildningspedagogiska kärnan (UVK 1). Under 2022 deltar jag i ett rektorsfinansierat projekt för att skapa ett starkare samband mellan de olika kurserna inom UVK 1. Jag känner särskilt för lärarstudenters professionsinriktade muntliga undervisning samt akademiskt skrivande och det kritiska förhållningssättet i skolans undervisning.

Inom forskarskolan Språk och makt har jag undervisat om propagandistiskt språkbruk, på kursen Ordets makt och Praktisk retorik för akademiker.

Varje termin genomför jag uppdrag som fortbildare i retorik för kolleger på Svefler och andra institutioner varje termin, men även i kriskommunkation för kommunikatörer.

Jag är medförfattare till kursboken Språk i samspel. Retorik för pedagoger för lärarstudenter https://www.adlibris.com/se/bok/sprak-i-samspel-retorik-for-pedagoger-9789163920882. Under 2023 kommer ytterligare två läromedel: en om retorik för blivande ämneslärare och en om textanalys för blivande 4-6-lärare.

Min forskning är inriktad mot språk och påverkan. Exempel på detta är påverkan genom berättande och ögonvittnesskildringar, något som jag diskuterar i min avhandling Perspektiv i polisprotokoll och i artikeln Det politiska reportaget. Mina studier utgår från informella diskurser som till exempel politiker som deltar i TV:s pratshower eller myndigheters krisinformation i sociala medier.

Språk och påverkan

Med utgångspunkt i begreppet politainment studerar jag hur politiker förhåller sig till sin offentliga roll i informella diskurser som exempelvis samtal i TV:s pratshow Skavlan. Jag diskuterar förhandling och positionering i samtalen Politicians in talk show interviews: negotiation of the politicial's informal role (kommande). En teoretisk/metodisk diskussion om samtal av det här informella slaget återfinns i Samtalsretorik - Är det tid för retorikvetenskapen att räcka ut handen till samtalsforskningen? (2014).

I mer populärvetenskapliga sammanhang har jag uppmärksammat språket mellan journalister och politiker; vad medieträningen av politiker gör i kombination med de olika debattformerna i TV.

Ett annat intresse är det komplexa propandabegreppet. I en studie av DDR:s utlandspropaganda, riktar jag min uppmärksamhet mot reportagegenren och hur dialoger och ögonvittnesskildringar, evidentia, kan användas i propagandistiskt syfte. I mer mediesammanhang har jag talat om effekten av politiska slogans i debatter under amerikanska presidentvalet 2020, exempelvis "Build that wall!", "Stop the steel". Vad gäller svensk politik har mitt fokus rört mikroberättelser i SVT:s Tal till nationen, valet 2018, samt begrepp med semantiskt vid potential, exempelvis "systemkollaps", "hjärtlandet", "flumskola".

Nätverket Språk och politik och profilområdet Språk och makt (jag sitter i styrgruppen för båda) har hållit Profilseminarier på Stockholms universitet om ämnen inom ramen för språk och påverkan, 2017 och 2019.

Myndigheters kriskommunikation i sociala medier och mjuk styrning

Foucault benämner myndigheters mjuka styrning governmentalitet. I oktober 2022 publilcerar jag artikeln Mjuk stryning och modern agora som resonerar om Folkhälsomyndighetens råd och rekommendationer på hemsidan under Covid-19-pandemin. Artiklar som rör plattformen Krisinformation.se på Twitter är Crisis communication on social media: Informalization in the hour-by-hour struggle for information (kommande) och "Kredd till dig för vår senaste tweet". Kommunikativa val på Twitter under terrorattentatet på Drottninggatan (2018). Båda knyter an till den skandinaviska traditionen av myndighetsspråksforskning, men även till sociala medierspråk, krisinformation och påverkan.

Berättelser, skönlitteratur och språk

Avhandlingen Perspektiv i polisprotokoll (2009) bidrar med ett metodförslag till hur perspektiv kan analyseras i berättelser. Materialet är skrivna polisförhörsprotokoll som analyseras utifrån narratologiska teorier liksom kognitiv semantiks teorier om rumsadverbial.

I en artikel om förhör i polisromaner arbetar jag i stället med teorier om asymmetriska samtal och applicerar dem på moderna svenska polisromaner: Polisförhör i moderna svenska polisromaner. En studie om förhöret som verksamhetstyp i verkligheten och fiktion (2014).

Språkriktighet

På uppdrag av Språkrådet har jag gjort en rapport om användning av Språkriktighetsboken (2018).

Redaktionellt arbete

Jag är en del av redaktionen för den skandinaviska tidskriften Sakprosa. Därtill granskar jag artiklar till Rhetorica Scandinavica, Uppsala Rhetorical Studies, Folia Scandinavica Posnaniensia samt Kungl Krigsvetenskapsakademiens Handlingar och Tidskrift.

Samarbeten

Jag sitter i styrgrupperna dels för den tvärvetenskapliga nätverket Språk och politik: https://sprakochpolitikblog.wordpress.com/ dels för det framtida forskningsområde vid Stockholms universitet Språk och makt https://www.su.se/slabafinety/forskning/spr%C3%A5k-och-makt. 

Jag har också kontakt med skandinavistiken i Polen, Warszawa: Uniwersytet SWPS - Uniwersytet SWPS