Profiles

Porträttbild på Gunilla Almström Persson

Gunilla M Almström Persson

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
Telefon 08-16 42 95
E-post gunilla.persson@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D 644
Postadress Inst. för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Om mig

Min forskning och undervisning handlar om retorik och påverkan i dagens samhälle, med fokus på mer eller mindre implicit argumentation i en allt mer informaliseriserad offentlighet. Just nu forskar jag om hur Krisinformation.se på Twitter samt politikers retoriska strategier i TV:s pratshow Skavlan. Jag har under de senaste åren varit med att bygga upp ett tvärvetenskapligt nätverk Språk och politik och deltar i arbetet med Stockholms universitets framtida forskningsområdet Språk och makt. Vid sidan av språk och påverkan är jag engagerad i frågor som rör praktisk retorik i skola och i högre utbildningar.

Undervisning

Jag undervisar i huvudsak på olika kurser i praktisk retorik, men även i textanalys och på skrivkurser. Undervisningen rör i stor utsträckning lärarutbildningar och den fristående kursen Praktisk retorik. Inom forskarskolan Språk och makt har jag haft pass om propaganda och persuasivt språkbruk. För närvarande är jag ansvarig för institutionens utveckling och fortbildning inom retorik.

Forskning

Min forskning har inriktning mot språk och påverkan framför allt i informella offentliga sammanhang. Den påverkan som intresserar mig är av mer implicit slag, ett slags sammansmältning av de politiska och de hyllande retoriska genrerna. Exempel på detta är påverkan genom berättande och ögonvittnesskildringar, något som jag diskuterar i min avhandling Perspektiv i polisprotokoll liksom i artikeln Det politiska reportaget. Mina studier utgår från de informella diskurser som till exempel politik genom deltagande i TV:s pratshower eller myndigheters krisinformation i sociala medier.

Språk och påverkan

Jag intresserar mig för det komplexa propandabegreppetbland annat genom en studie av DDR:s utlandspropaganda, där min uppmärksamhet riktats mot reportagegenren och hur dialoger och ögonvittnesskildringar, evidentia, kan användas propagandistiskt i syfte att bygga upp så kallade överideologiska myter.

En annan studie som flätar samman påverkan med informella diskurser ytterligare rör politikerrollen i samtalen i TV:s pratshow Skavlan. Den samtida medie- och retorikforskningens idé om politikern som en "en vanlig person som framställer sig som den hen är" diskuteras i relation till teorier om roller och självpresentation. Samtalets retorik i koppling till samhällsförändringar aktualiseras i den här studien, något som jag skrivit om tidigare.

Myndigheters kriskommunikation i sociala medier

Det här är ett projekt som rör hur Krisinformation.se kommunicerade med medborgare på Twitter under terrordådet på Drottnigngatan i Stockholm 2017. Projektet knyter an till traditionen av myndighetsspråksforskning, men även till sociala medierspråk, krisinformation och påverkan

Berättelser, skönlitteratur och språk

Avhandlingen Perspektiv i polisprotokoll bidrar med ett metodförslag till hur perspektiv kan analyseras i berättelser. Materialet är skrivna polisförhörsprotokoll som analyseras utifrån narratologiska teorier liksom kognitiv semantiks teorier om rumsadverbial.

I en artikel om förhör i polisromaner arbetar jag i stället med teorier om asymmetriska samtal och applicerar dem på moderna svenska polisromaner. En ännu opublicerad artikel från en internationell konferens kretsar kring intertextualitet i flickböcker med särskilt fokus på Astrid Lindgrens böcker om Pippi Långstrump.

Samarbeten

Jag sitter i styrgruppen för den tvärvetenskapliga nätverket Språk och politikhttps://sprakochpolitikblog.wordpress.com/. Därtill deltar jag i uppbyggnaden av Stockholms framtida forskningsområde Språk och makt.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2018. Gunilla Almström Persson. Text- och samtalsstudier från Södertörns högskola 6, 161-177

    This paper use rhetorical criticism methodology when investigating linguistic and rhetorical means in the reportage genre. The concept of eye-witness is explored in six reportage from the GDR-propaganda published in 1962. Through analysis of dialogue and perception in text, the notion of presence is discussed. An assumption is that presence in text can be of paramount importance for the technique of persuasion. It  is claimed that presence might be communicated though dialogues. However the main impact of presence is connected to the perceptivity of the narrator. Values and arguments are highly emphasized when detailed descriptions are experienced by the narrator. Consequently the con- clusion of the analysis is associated with the rhetorical concept evidentia. Finally it is claimed that the GDR-propaganda use reportage from industries and construction sites to show western countries the advan- tages of East German version of socialism. The concept of political myth is introduced and is in the final discussion connected to the myth of technical development and the myth of progress. The theoretical frame- work consists of rhetoric, linguistics, and literary studies.

  • 2018. Gunilla Almström Persson.
  • 2016. Gunilla Almström Persson (et al.).
  • Avhandling (Dok) Perspektiv i polisprotokoll
    2009. Gunilla Almström Persson (et al.).

    The subject of this study is perspective in police reports. The overall aim is to introduce new tools for analysing perspective in written narratives. The material consists of reports based on different accounts of the same conflict from a number of people (the suspect, the injured part and witnesses), that is, different versions of the same sequence of events. The study begins with a theoretical discussion of perspective in literary texts and of some characteristics of the police reports examined. Two tools are developed to analyse linguistic means for identifying perspective.

    The first analytical tool can be placed within the framework of cognitive semantics. Analysis here concerns seeing space differently and having different limits in one’s way of experiencing the sequence of events. This conceptualisation of the focaliser (the person whose perspective is reported) is realised in the text through certain spatial expressions associated with the concept of centre. To analyse the centres chosen, the image schema centre–periphery is used in examining instances of the adverbs fram and bort and their derivations.

    The second analytical tool can be placed within the theoretical framework of dramaturgy. Analysis here concerns perceiving the dramatic development of events differently, that is, dramatic patterns in the different versions of the conflict and which character is given the most active role in it. The differences can be seen in the focaliser’s choice of events and how aggression is consciously or unconsciously described in terms of how different characters cause the conflict to escalate.

    The hypothesis being tested is whether the suspect’s perspective is discernible in the report of the suspect’s account. The hypothesis is confirmed. The study shows that the tools introduced work successfully in the analysis of perspective. Both analyses yield results, which in both cases can be validated.

Visa alla publikationer av Gunilla M Almström Persson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 19 november 2018

Bokmärk och dela Tipsa