Projektet, med den fullständiga titeln "Risker, vinster och kompromisser sent i arbetslivet: Hur påverkas arbetsmiljön och levnadsstandarden av att lönearbeta efter pensionsåldern i USA och Sverige?", kommer att undersöka arbetsmiljön och finansiella konsekvenser av betalt arbete hos personer som har möjlighet att få ålderspension från staten.

Tidigare forskning har visat ett samband mellan höga nivåer av arbetsrelaterad stress och ökad risk för kognitiva nedsättningar under medelåldern och för demens i livets senare del. Alla som utsätts för höga nivåer av psykosocial stress utvecklar dock inte kognitiva funktionsstörningar.

Arbetsrelaterade negativa sociala beteenden inklusive våld/hot om våld, mobbning och sexuella trakasserier är påfallande vanligt i arbetslivet. Trots detta är kunskapen om dess hälsokonsekvenser, speciellt vad gäller fysisk hälsa och mortalitet, liksom om dess bestämningsfaktorer, fortfarande bristfällig.

För att främja ett hälsosamt åldrande har beslutsfattarna satt på sin agenda att prioritera ett förlängt arbetsliv. För att kunna genomföra denna omstrukturering är en huvudfråga att förstå påverkan av arbetsplatsfaktorer.

I takt med att människor arbetar högre upp i åldrarna blir det allt viktigare att bevara god hälsa och arbetsförmåga för ett hållbart arbetsliv. Kardiometabola sjukdomar (CMD), såsom typ 2-diabetes och hjärt–kärlsjukdom, är fortfarande en ledande orsak till sjukdom, funktionsnedsättning och förtida pensionering.

Är hjärnstruktur och funktionell anslutning senare i livet påverkad av medelålders psykosocial arbetsstress? Psykosocial stress på arbetsplatsen har föreslagits påverka utvecklingen av kognitiv dysfunktion. Dock är bevisföringen på neuralt substrat (hjärnstruktur och funktion) av psykosocial arbetsstress begränsad.

Pensionsreformer har ökat möjligheterna för individer att bestämma när de pensionerar sig samt uppmuntrat pensionerade att utöka sin inkomst genom lönearbete.

Syftet med projektet är att undersöka arbetsförhållanden, levnadsvanor och självskattad psykisk och generell hälsa före respektive efter Covid-19 pandemins början, och om det skett förändringar inom dessa områden, i ett rikstäckande urval av förvärvsarbetande individer i Sverige.

Flera studier har visat att de miljöer människor bor i kan bidra till god hälsa och ett hälsosamt beteende oberoende av individernas personliga egenskaper. Men medan tidigare forskning har utvärderat effekterna av bostadsmiljöer på olika hälsoutfall i vuxna populationer, har de inte tagit hänsyn till miljöer knutna till individernas arbetsplatser.

Mot bakgrund av en åldrande befolkning blir det allt viktigare att förlänga arbetslivet och främja äldre arbetstagares hälsa och karriärmöjligheter. I detta projekt översätter, anpassar och validerar vi det vetenskapligt utvärderade instrumentet Later Life Workplace Index (LLWI) till svensk kontext.