Stockholms universitet

Hans AiliProfessor em.

Om mig

 

Akademisk karriär

Jag tog studentexamen på helklassisk linje vid Högre allmänna läroverket i Halmstad vt 1966, tog en fil. mag. och ämbetsexamen vid Lunds universitet (2 betyg i vardera engelska, latin och grekiska) vt 1971. År 1972 gick jag på Lärarhögskolan i Stockholm (med praktiktermin vid Falu gymnasium ht 72) för att få behörighet som gymnasielärare. Vårterminen 1973 började jag mina studier vid Stockholms universitet genom att läsa in 3 betyg i latin och blev antagen till forskarutbildning i latin i juni samma år. Jag disputerade i maj 1979. Efter disputationen vikarierade jag som lärare vid Norra Latins vuxengymnasium och forskade vid sidan om. Docent i latin blev jag våren 1981, varefter jag fick ett tvåårigt vikariat som redaktör vid Svenskt diplomatarium, Riksarkivet. Sedan var jag lektor i latin, engelska, grekiska och allmän språkkunskap vid S:t Eskils skola i Eskilstuna, innan jag år 1988 återvände till SU för att forska på den heliga Birgittas Uppenbarelser på latin. Det blev fler projektanställningar med latininriktning innan jag förordnades som universitetslektor i latin ht 1989. Befordran till professor i latin kom precis tio år senare, ht 1999.

 

Forskning

Min forskning faller inom tre olika delar. Den första utgår från min akademiska avhandling, The Prose Rhythm of Sallust and Livy(1979), och handlar om den romerska konstprosans stilistik. Detta ämne har vilat under många år men har på senare tid aktualiserats och lett till en ännu opublicerad pilotundersökning om upprepning och variation hos Cicero, ”Movement in Repetition - Notes on a Stylistic Device in Cicero´s Catilinarian Speeches”. Denna ligger dock kvar i väntelistan. Artiklar som också handlar om romersk prosa och poesi och som startat som frågor som väckts under min undervisning är ”Caesar’s Elks and Other Mythical Creatures of the Hercynian Forest” (1995), där jag försöker lösa mysteriet med Caesars beskrivning av germanernas metoder för älgjakt, ”Housman’s Conundrum Concerning a Woman’s Jealousy - Critical Notes on Propertius, Elegia 3,15” (2006), där jag föreslår en lösning på ett knepigt textkritiskt problem, och slutligenen artikel om Lucretiaepisoden hos Livius, ”Inflexible Roman Women” (2008).

Andra inriktningen utgör min forskning inom svenskt medeltidslatin, där de två textkritiska utgåvorna av Heliga Birgittas Revelationes(Bok IV 1992, Bok VIII 2002) är huvudnumren tillsammans med några uppsatser om den inverkan biktfadern Alfonso av Jaèn haft på textens utformning. Intresset för de äldsta birgittahandskrifterna och deras (och textens) historia ledde fram till monografin Imagines Sanctae Birgittae, The Oldest Illuminated Manuscripts and Panel Paintings Related to the Revelations of St. Birgitta of Sweden(2003), som jag skrev tillsammans med professor Jan Svanberg (konstvetenskap). Ett sidospår, kopplat till att jag under 1980-talet var redaktör vid Svenskt diplomatarium, är artikeln ”Ne memoria nostri pereat — Rhetoric and Preoccupation with Oblivion in a King’s Last Will” (2000). 

Den tredje forskningsinriktningen är svenskt nylatin, inte minst den propagandapoesi på latin som skrevs under det stora nordiska kriget (1700-1721). Här förbereder jag en utgåva av två propagandaskrifter som tillkom år 1700 som en polemik mot Danmark, Sachsen och Ryssland: Cento satyricus in hodiernos motus Septentrionis concinnatusoch Lusus verbalis in motus serios Septentrionales,båda publicerade anonymt. Inom nylatinet arbetar jag även med en textkritisk utgåva (med översättning och kommentar på engelska) av de två första akademiska avhandlingar som handlar om Kina, nämligen Jonas Locnaeus Murus Sinensis(Uppsala 1694) och Eric Rolands De magno Sinarum imperio(Uppsala 1697); detta arbete presenterades vid en konferens i Shanghai i september 2006; konferensartikeln bär titeln ”Zhongguo changcheng: Ruidian shoupian youguan Zhongguo de xueshu lunwen” (“The Great Wall of China – The First Swedish Academic Dissertation on China”).

Ett större projekt jag arbetat på inom det vetenskapliga nylatinet sedan 1990-talet är en översättning till svenska av Peter Artedis Ichthyologia(Leiden 1738). Artedi var nära vän till Linné under tio år i Uppsala och framstår som en av de stora pionjärerna inom klassificeringen av fiskar. Översättningen föreligger i färdigt manuskript som för närvarande (mars 2019) är under granskning inför publicering på Lantbruksakademiens förlag, förhoppningsvis under vintern 2019/20. Arbetet har givit mig tillfälle till internationellt samarbete, som resulterat i en textkritisk utgåva med översättning i Svenska Linnésällskapets Årsskrift 2014. Jag har dessutom översatt Artedis lilla skrift om Östersjöns fiskar, Catalogus piscium maris Balthici (1734) till engelska.

 

Undervisning

Jag undervisade som lektor och professor varje år inom flera av ämnets många kurser på grund- och avancerad nivå, allt ifrån nybörjarkursen i latin, till kursen syntax och stilistik för studenter på kandidat- och magisternivå samt inom forskarutbildningen och undervisade gärna på specialkursen i vulgärlatin (även efter pensioneringen). Jag står också som utgivare av eller initiativtagare till en serie läromedel för latinundervisningen.

 

Administrativa uppdrag

Det har också blivit en hel del administrativa uppdrag under årens lopp: jag var studierektor i latin i många år; ledamot i fakultetsnämnder vid hum fak (1996 t o m 2005) och ordförande för Humanistiska fakultetens kvalitetsgrupp åren 2000 t o m 2004; har innehaft tre separata uppdrag som prefekt, nämligen vid Institutionen för klassiska språk år 2001 t o m 2004, Institutionen för franska, italienska och klassiska språk år 2005 och Institutionen för orientaliska språk 2003 t o m 2007.

 

Belöningar

Humanistiska föreningen vid Stockholms universitet hedrade mig storligen genom att ge mig uppdraget att vara dess Inspektor åren 2009 t o m 2014. Jag uppnådde därefter rangen som senior och upptogs i Uggleorden.

Min forskning på Heliga Birgittas Uppenbarelser fick ett mycket glädjande erkännande genom Birgittaprisetför år 2012.

Svenska staten belönar sina trogna medarbetare med utmärkelsen För Nit och redlighet i rikets tjänst, något som också kom mig till del efter trettio års arbete.

Mina elever och kollegor inom latinämnet såväl vid Stockholms universitet som inom det akademiska Sverige beviljade mig den enastående glädjen att vid pensioneringen få motta Latinet i tiden. En festskrift till Hans Aili, utgiven av Elin Andersson, Erika Kihlman och Maria Plaza i Studia Latina StockholmiensiaLX, Stockholm 2014.

 

 

Undervisning

Jag undervisar varje år inom någon av kurserna på grundutbildningsnivå, exempelvis nybörjarkursen i latin, syntax och stilistik (påbyggndadskursen) eller vulgärlatin (specialkurs), och står som utgivare av eller initiativtagare till en serie läromedel för latinundervisningen vid avdelningen.

Forskning

Min forskning faller inom tre olika delar. Den första utgår från min akademiska avhandling, The Prose Rhythm of Sallust and Livy (1979), och handlar om den romerska konstprosans stilistik. Detta ämne har vilat under många år men har på senare tid aktualiserats och lett till en ännu opublicerad pilotundersökning om upprepning och variation hos Cicero (”Movement in Repetition - Notes on a Stylistic Device in Cicero´s Catilinarian Speeches”). Denna kommer att bearbetas och utökas under år 2008. Artiklar som också handlar om romersk prosa men snarast är en utlöpare ur min undervisning är ”Caesar’s Elks and Other Mythical Creatures of the Hercynian Forest” (1995), där jag försöker lösa mysteriet med Caesars beskrivning av germanernas metoder för älgjakt, och en artikel om Lucretiaepisoden hos Livius (”Inflexible Roman Women” under tryckning).

Andra inriktningen utgör min forskning inom svenskt medeltidslatin, där de två textkritiska utgåvorna av Heliga Birgittas Revelationes (Bok IV 1992, Bok VIII 2002) är huvudnumren tillsammans med några uppsatser om den inverkan biktfadern Alfonso av Jaèn haft på textens utformning. Ett sidospår, kopplat till att jag under 1980-talet var redaktör vid Svenskt diplomatarium, är artikeln ”Ne memoria nostri pereat — Rhetoric and Preoccupation with Oblivion in a King’s Last Will” (2000). Arbetet med de textkritiska editionerna ledde mig in på frågan om de äldsta birgittahandskrifternas historia och struktur; här inleddes ett samarbete med professor Jan Svanberg (konstvetenskap), som utmynnade i Imagines Sanctae Birgittae (2003).

Den tredje forskningsinriktningen är svenskt nylatin, inte minst den propagandapoesi på latin som skrevs under det stora nordiska kriget (1700-1721). Jag har i flera år samlat och bearbetat material till en antologi, betitlad Bellona Carolina, och hoppas kunna fullborda detta projekt inom en inte alltför avlägsen framtid. Inom nylatinet arbetar jag även med en textkritisk utgåva (med översättning och kommentar på engelska) av de två första akademiska avhandlingar som handlar om Kina, nämligen Jonas Locnaeus ”Murus Sinensis” (Uppsala 1694) och Eric Rolands ”De magno Sinarum imperio” (Uppsala 1697); detta arbete presenterades vid en konferens i Shanghai i september 2006; konferensartikeln bär titeln ”Zhongguo changcheng: Ruidian shoupian youguan Zhongguo de xueshu lunwen” (“The Great Wall of China – The First Swedish Academic Dissertation on China”).

Ett större projekt jag arbetar på inom det vetenskapliga nylatinet är en översättning till svenska av Peter Artedis Ichthyologia (Leiden 1738); Artedi var nära vän till Linné under tio år i Uppsala och framstår som en av de stora pionjärerna inom klassificeringen av fiskar.