Stockholms universitet

Staffan HellbergProfessor emeritus i nordiska språk

Om mig

Professor emeritus i nordiska språk. Jag forskade och undervisade vid Stockholms universitet från 1987 till 2009, där jag till viss del fortfarande är verksam.

Forskning

Forskningsintressen

Textanalys, pragmatik, semantik, syntax, morfologi, fonologi.

Jag är en av huvudförfattarna till Svenska Akademiens grammatik, SAG (1999).

Sjutton studier. En antologi med urval från min forskning 1975–2010

I en antologi från 2017 finns ett urval ur min vetenskapliga produktion under ett långt forskarliv, alltifrån en diskussion om stavning som lingvistiskt problem från 1975 till en studie av medeltidsskalden Sigvat från 2010.

Boken går att köpa för 61 SEK (se nederst på följande sida):
Sjutton studier. Valda artiklar om fonologi, grammatik, semantik, text och språkhistoria

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Sjutton studier

    2017. Staffan Hellberg (et al.).

    Bok

    Artiklarna behandlar vitt skilda ämnen: ljudförändringar, perspektiv i skönlitteratur, substantivböjning, dialogicitet och dolda konflikter i myndighetstext, adjektivens grundläggande betydelser, ordet vikings historia, svenskans sätt att uttrycka uppmaningar och åtskilligt annat. Genomgående kännetecknas de av att omsorgsfull empirisk kartläggning förenas med djupgående diskussion av modeller och teorier. För den som vill förstå hur en modern lingvist arbetar vetenskapligt med svenskt och nordiskt språk finns här mycket att läsa och lära.

    Läs mer om Sjutton studier
  • Ursprunget till betydelsen 'rumpa' hos svenskans bak

    2016. Staffan Hellberg. Arkiv för nordisk filologi 131, 171-199

    Artikel

    In Old Swedish, the noun bak(er) had the meaning ’back (of a human being or an animal)’, in present-day Swedish, the noun bak means ’bum’. In the 18th and 19th centuries, both meanings occurred in standard language. It is argued that the meaning did not shift directly from one body part to another; rather, the meaning ’bum’ derives mainly from the adverb bak ‘at the back’ which has from Old Swedish times often referred euphemistically to the bum. The process can thus be seen as an instance of degrammaticalization. However, influence was certainly also exerted by French le derrière, as well as German der Hintere, both of which show the same euphemism as bak. Moreover, bak was possibly regarded as a truncation of the noun bakände ’bum; lit. end of back’.

    Läs mer om Ursprunget till betydelsen 'rumpa' hos svenskans bak
  • Förnyade Strindberg versdramat?

    2015. Staffan Hellberg. Samlaren 135, 86-99

    Artikel

    Strindberg’s decision to write the third version of his drama Master Olof in verse may have been a concession to historical drama tradition. The question posed here is whether he renewed the Swedish verse drama. It is shown that, contrary to general belief, Strindberg was the first writer in the 19th century to use doggerel verse. Concerning poetic word order, his renewal is less apparent, although he shows a special tendency to vary the degree and kind of poetic word order with the situation. Finally, the dialogue is examined with a conversation analysis method. It is shown that Strindberg’s characters, also in verse drama, change the subject of the conversation in a manner closer to observed natural talk than do those of his predecessors.

    Läs mer om Förnyade Strindberg versdramat?
  • Deviant word order in Swedish poetry

    2014. Erik Magnusson Petzell, Staffan Hellberg. Lingua 143, 203-223

    Artikel

    It is generally assumed that recurrent deviations from ordinary language in poetry have a non-complex relationship to ordinary grammar. This assumption has been formulated by Fabb (2010) as the Development Hypothesis (DH). In this paper, DH is elaborated within a generative framework and tested upon deviant word order in a sample of 19th century Swedish poetry. The result is that the hypothesis is fairly well corroborated, although not totally. In closing, an alternative hypothesis by Thoms (2010), the Non-Uniformity Hypothesis, is tested. It claims that poetry has more of its own syntax. This hypothesis is shown to yield, on the whole, predictions just as good as OH. Neither of the hypotheses, however, lasts the entire course.

    Läs mer om Deviant word order in Swedish poetry
  • Nordiska språk då och nu

    2013. Staffan Hellberg.

    Bok (red)

    Nyåret 2013 upphörde Institutionen för nordiska språk vid Stockholms universitet som egen enhet och gick upp i den nybildade Institutionen för svenska och flerspråkighet. Forskning och undervisning i svenska och övriga nordiska språk fortsätter i oförminskad omfattning, men skiftet har ändå gett anledning att blicka tillbaka på Nordiska språks historia som organisatorisk enhet, från tillsättningen av den första professuren 1928. I denna volym har samlats sjutton artiklar av lärare och forskare som har varit verksamma vid den gamla insitutionen en längre tid. En inledning presenterar författarna och de olika fält av språkvetenskapen de har varit verksamma inom. Som helhet ger boken en bild av ämnets förändring över tid.

    Läs mer om Nordiska språk då och nu
  • First language paradigms in conflict

    2012. Staffan Hellberg. Journal of Curriculum Studies 44 (3), 381-402

    Artikel

    Seven successive curricula for Swedish in the Swedish primary school are investigated using a linguistic method that traces its origin to the Russian literary theorist, Michail Bakhtin. The amount of dialogicity, viewed as the room given to different paradigms to argue against each other, is shown to decrease from the earlier curricula to the later ones. The few dialogues in the later curricula are also shown to be vague in character, making it difficult to attribute the voices to different paradigms. It is argued that this vagueness is in keeping with the tradition of corporatism in Sweden, where consensus is reached at the cost of less clarity and concretion. It is rather the clarity of the earlier curricula that demands explanation and some explanations are tested. In the most recent development, politicians have lost their interest in the wordings of the curriculum and concentrate on formulating goals for different grades. By doing so, they steer the subject of Swedish in the direction of the Swedish as Skills paradigm, with the suppression of Swedish as Personal Growth or Swedish as Critical Literacy, very much imitating the corresponding New Labour programme in England.

    Läs mer om First language paradigms in conflict
  • De svenska adverben: en krympande ordklass

    2008. Staffan Hellberg. Nog ordat?, 148-156

    Kapitel

    Antalet adverb i svenskan har minskat dels därför att de grammatiska beskrivningarna har omdefinierat typen "tydligt" och typen "på", dels därför att typerna "hundratals" och "massvis" i samband med betydelseförskjutning har börjat konstrueras annorlunda, dels därför att många adverb av typerna "hjälpligen" och "därav" mer eller mindre fullständigt har kommit ur bruk.

    Läs mer om De svenska adverben: en krympande ordklass
  • Fvn. víkingr. Kommentarer till forskningsläget

    2008. Staffan Hellberg. Vi ska alla vara välkomna!, 139-148

    Kapitel

    Olika framförda förslag till etymologin hos fvn. víkingr granskas, och slutsatsen blir att etymologin '(mans)person från Viken' kvarstår som ett möjligt alternativ.

    Läs mer om Fvn. víkingr. Kommentarer till forskningsläget
  • Konflikter i grundskolans kursplaner för svenska

    2008. Staffan Hellberg. Språk och stil: Tidskrift för svensk språkforskning 18, 5-37

    Artikel

    This is a study, in the polyphonic sense of Bakhtin, of the occurrence of different voices in a seemingly monologic text. The question is posed whether and to what extent polyphony – of a conflicting kind – occurs in prescriptive texts such as curricula for Swedish in Swedish compulsory schools from 1962 through 2000, when the most recent one was approved. Hidden dialogue is studied in four types of constructions: (1) contrastive relations indicated by the conjunction men ‘but’, subjunctions such as även om ‘even if’ or adverbs such as dock ‘though’, (2) negated sentences, (3) sentences with strong deontic modals, i.e. måste ‘must’ and får inte ‘must not’, (4) claims for which reasons are given with overt causal markers such as därför att ‘because’. The conflicting viewpoints are identified within an ideological system articulated by Ball et al. (1990). The main finding in the study is that in the beginning of the period, dialogues are both frequent and articulate two distinct positions, although these viewpoints are not far from each other ideologically. By the end of the period, such dialogues are less frequent and it is hard to pinpoint the two positions and the difference between them.

    Läs mer om Konflikter i grundskolans kursplaner för svenska

Visa alla publikationer av Staffan Hellberg vid Stockholms universitet