Henning ÅrmanPostdoktor

I min forskning kombinerar jag barn- och ungdomsvetenskapliga perspektiv med språkvetenskapliga och diskursanalytiska angreppsätt. Själva studieobjektet kan variera men genomgående använder jag mig av etnografiska metoder för att studera situerat meningsskapande.

Mina forskningsintressen är bland annat unga, språkbruk och föreställningar om plats och talare. Jag har till exempel skrivit om ungas språknormerning och förhandlingar om vem som har rätt att använda olika språkliga stilar som exempelvis "förortsslang".

Jag är även intresserad av frågor om ideologi och estetik och extremhögerns semiotik och arbetar inom projektet Antisemitiska uttryck – en studie av antisemitismens semiotik i Sverige och unga judars erfarenheter finansierat av Vetenskapsrådet där vi undersöker hur antisemitism manifesteras semiotiskt i ungas vardag.

Som postdoktor inom projektet Pappa med barn studerar jag genom etnografiska metoder interaktion mellan pappor på barnavårdscentraler (BVC) och dess sjuksköterskor.

Publikationer

Årman, H. (2021) Political corrections - language activism and regimentation among high school youth. (Doktorsavhandling). Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet

Årman, H. (2021). Order and turbulence in a Swedish bathroom: Youths’ negotiations of the meaning of ‘queer’. Gender and Language, 15(4), 476–502.    

Årman, H. (2020). Affects of verbal hygiene: The impact of language activism at a Swedish high school. Language Policy. https://doi.org/10.1007/s10993-020-09543-3

Jonsson, R., Årman, H., & Milani, T. (2019). Youth language. In K. Tusting (Ed.), The Routledge Handbook of Linguistic Ethnography (1 edition). Routledge.

Westberg, G., & Årman, H. (2019). Common sense as extremism: The multi-semiotics of contemporary national socialism. Critical Discourse Studies, 16(5), 549–568. https://doi.org/10.1080/17405904.2019.1624183

Årman, H. (2018). Speaking ‘the Other’?: Youths’ regimentation and policing of contemporary urban vernacular. Language & Communication, 58, 47–61. https://doi.org/10.1016/j.langcom.2017.08.005

Årman, H. (2011). Ett attitydexperiment med språkpolitiska implikationer. Språk Och Stil: Tidskrift För Svensk Språkforskning., 2011.

Externa forskningspojekt

Antisemitiska uttryck - antisemitismens semiotik i Sverige och unga judars erfarenheter

Antisemitism utgör ett växande problem i Sverige och Europa. Antisemitiska konspirationsteorier cirkulerar, extrema politiska grupper sprider hat i sociala medier, och i flera länder har angreppen på den judiska minoriteten ökat. I Sverige har radikalnationalistiska grupper ökat sin närvaro i det offentliga rummet.

Det innebär att unga judar konfronteras med antisemitism i sin vardag. Samtidigt pekar Barnombudsmannen (2021) på att det finns mycket lite kunskap om unga judars upplevelser av antisemitism. Lärare och annan skolpersonal vittnar också om att det inte alltid är lätt att identifiera antisemitisk ideologi då den kan ta sig många olika uttryck. En nyutkommen rapport om antisemitismen i Stockholms skolor (2022) bekräftar denna bild.

Syftet med detta projekt är därför att med språkvetenskapliga och etnografiska metoder undersöka hur antisemitism manifesteras semiotiskt i det offentliga rummet och hur unga judar tolkar och påverkas av antisemitiska budskap som de möter i olika kontexter i dagens Sverige. Diskursanalytisk metodologi kombineras med fältstudier och ungas egna perspektiv har en framträdande plats genom att unga själva deltar som medforskare i projektet.

För att bidra med kunskap om hur antisemitism uttrycks och erfars i olika samhällskontexter består projektet av tre delar. Delprojekt A fokuserar på antisemitiska uttryck i offentliga politiska sammanhang. I delprojekt B studeras antisemitisk propaganda i skolmiljö. I delstudie C deltar judiska ungdomar som medforskare i en studie av den antisemitism som ungdomarna möter i sin vardag.