Profiles

Helena Hörnfeldt2

Helena Hörnfeldt

Biträdande lektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG)
Telefon 08-674 79 12
E-post helena.hornfeldt@etnologi.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 E, plan 7
Rum E 730
Postadress 106 91 Stockholm 106 91 Stockholm

Om mig

Jag heter Helena Hörnfeldt är fil. dr i etnologi. Jag arbetar sedan 2002 som forskare och lärare på avdelningen för etnologi. Mellan åren 2014 och 2017 var jag även anställd som studierektor med ansvar för grundutbildning och avancerad nivå. Sommaren 2016 tillträdde jag en tjänst som biträdande lektor vilken delas med deltagande i projektet Vardagens bilder och berättelser. Ett projekt kring kulturella omvandlingar i Nordiska museets samlingar som är ett samarbetsprojekt mellan Nordiska museet och Stockholms universitet (http://www.rj.se/Utlysningar/2015/ABM-utlysning-Samlingarna-och-forskningen/). Projektet har också en egen hemsida. 

2013 erhöll jag ett treårigt projektbidrag från Forte för projektet Rädslor i rörelse. Barns rädslor som kulturell och historisk praktik, ett projekt som bedrevs på halvtid och som nu är avrapporterat. Hösten 2009 disputerade jag på avhandlingen Prima barn, helt u.a. Normalisering och utvecklingstänkande i svensk barnhälsovård 1923-2007. I avhandlingen diskuterar jag hur fenomenen barn, barndom och normalitet fogas samman i en bestämd vardagspraktik: barnhälsovårdens utvecklingskontroller.

Jag har tidigare arbetat som vik. lektor på Södertörns Högskola och författat en rapport om föräldrastöd för Allmänna Arvsfondens räkning. 

Undervisning

Jag har sedan 1999 undervisat i etnologi på både grund- och avancerad nivå på Stockholms universitet och Södertörns högskola. Jag även undervisat i genusvetenskap och på samhällsplanerarprogrammet. På Södertörns högskola har jag undervisat på en rad olika program som till exempel lärarutbildningen och Europaprogrammet. Höstterminen 2018 ansvarar jag för kursen Etnologisk kulturanalys på avancerad nivå.

Forskning

Research interests: Emotions, power-relations, cultural heritage, intertextuality, cultural history, children and childhood

Sedan 2013 arbetar jag med ett forskningsprojekt som heter "Rädslor i rörelse. Om barns rädslor som kulturell och historisk praktik". Projektet stöds av Forte. Studien avser att ta fasta på rädsla som kulturell erfarenhet och hur identifikation med andra skapas i känslor av rädsla. I fokus står i första hand barns egna berättelser och beskrivningar av rädsla. Den specifika men heterogena grupp som avses är barn och ungdomar i åldrarna 9-15 år med varierande klassmässiga och etniska bakgrunder. Det övergripande syftet med studien är att undersöka relationen mellan generation och rädsla som kulturell erfarenhet och hur barns rädsla möjliggörs och villkoras av det samhälle som omger dem. Genom barns berättelser i både intervjumaterial och i samtida och historiskt textmaterial tar studien fasta på rädslors relationella karaktär som en väg till att förstå sociala sammanhang, handlingar och villkor. Rädsla drabbar människor på olika sätt, rädslan står därmed inte fri från globala, sociala och ekonomiska ojämlikheter. Utifrån detta avser studien att ställa frågor om hur barnens berättelser skiljer sig från varandra och hur dessa skillnader samspelar med faktorer som kön, klass, ålder och etnicitet? Projektets betydelse förväntas, genom kombinationen av en kvalitativ samtidsstudie och arkivstudier, att bidra till den forskning om känslor som under senare år vuxit fram inom human- och samhällsvetenskap. Studien knyter därtill an till en pågående och viktig diskussion om nutidens fokusering på hot mot den egna såväl som samhällets säkerhet och vad denna upptagenhet betyder för barns självbild, livsvillkor och deras bild av framtiden.

Urval av publikationer

(kommande). Skrämmande djur. Kulturella perspektiv på djurrädsla och zoofobi. I: Lars Kaijser & Simon Ekström (red.) Djur – berörande möten och kulturella smärtpunkter.

Monografier

2009. Prima barn, helt u.a. Normalisering och utvecklingstänkande i svensk barnhälsovård 1923-2007. Stockholm/Göteborg: Makadam (Diss)

2002. Konstruktionen av det normala barnet. En intervjustudie med BVC-sjuksköterskor och föräldrar i södra Stockholm. Botkyrka: Mångkulturellt centrum.

Peer-review granskade artiklar

2018. The End of the World. Apocalyptic Narratives in Children's Fears. I: Ethnologia Scandinavica. 48: 153-170 

2015. Med barnets bästa i fokus – förändrade relationer mellan stat och familj under 1900-talet I: Fronesis Nr. 50-51

2014. Etnologiska möjligheter. Om rörlighet mellan historia och samtid. I: Kulturella perspektiv 23(3): 30-40

2011. Utveckling som mål och måttstock. Om barnhälsovårdens fyraårskontroller. I:
Kristoffer Hansson & Gabriella Nilsson (red.) Socialmedicinsk tidskrift, tema Etnologin och medicinen 88(3):199-206.

2007. Att göra (normala) barn. Om fyraårskontroller som konstituerande praktik och dess historiska villkor. Rapport från projektet ”Child culture in the 21th Century: What do we know?” A collaboration between the Nordic Council of Ministers’ steering group for child and youth culture (BUK) and the Nordic Child Cultural Research Network (BIN).
 

Redaktörsskap

2015. I Utkanter och marginaler. 31 texter om kulturhistoria. En vänbok till Birgitta Svensson. Redaktör tillsammans med Marianne Larsson, Anneli Palmsköld och Lars-Eric Jönsson. Stockholm: Nordiska museets förlag.

2012.  Om ras och vithet i det samtida Sverige. Redaktör tillsammans med Fataneh Farahani, Tobias Hübinette & René Rosales León. Botkyrka: Mångkulturellt centrum

2002.  Barn, ungdom och utbildning i mångkulturella samhällen. Redaktör. Tullinge: FoU Södertörn


Andra vetenskapliga artiklar

2017. Klimathot, atombomber och meteorer. Barns rädslor nu och då. I: Tillbaka till framtiden. Barnkultur i dialog med vårt förflutna. Centrum för barnkulturforsknings skriftserie, Nr 50.

2004. Tillsammans med Eva Karlsson, Marianne Larsson, Karin Söderholm Lindelöf och Birgitta Svensson. Identiteter i rörelse. Om ett välfärdssamhälle i förändring. I: Bang nr 3 2004.

Antologier

2015. Spår från ett krig som aldrig blev. I: Marianne Larsson, Anneli Palmsköld, Helena Hörnfeldt och Lars-Eric Jönsson (red.).  I Utkanter och marginaler. 31 texter om kulturhistoria. En vänbok till Birgitta Svensson. Stockholm: Nordiska museets förlag.

2012. Tillsammans med Fataneh Farahani, Tobias Hübinette & René Rosales León Inledning. I: Tobias Hübinette, Helena Hörnfeldt, Fataneh Farahani & René Rosales León (red.). Om ras och vithet i det samtida Sverige. Botkyrka: Mångkulturellt centrum

2011. Fältarbete och skriftliga källor. I: Lars Kaijser och Magnus Öhlander (red.) Etnologiskt fältarbete, andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.

2011. Att göra normala barn – om normalitet och avvikelse i barnhälsovårdens kontroller av barns utveckling. I: Georg Drakos och Lars-Christer Hydén (red.) Diagnos och identitet. Stockholm: Gothia förlag.

2005. Deras kultur och vår kunskap. I: Magnus Öhlander (red.) Bruket av kultur. Hur kultur används och görs socialt verksamt. Lund: Studentlitteratur.

1998. Det naturliga födandets politik. I: Naturlighetens positioner. Nordiska kulturforskare om födsel och föräldraskap. Åbo: NNF Publications.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas Visa alla publikationer av Helena Hörnfeldt vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 27 februari 2019

Bokmärk och dela Tipsa