Hilda JakobssonPostdoktor
Om mig
Fil.dr i litteraturvetenskap och fil. kand. i genusvetenskap vid Stockholms universitet. Postdok i litteraturvetenskap. Med i arrangörsgruppen för Queerseminariet vid Stockholms universitet. Gästredaktör för ett temanummer av lambda nordica om det queerteoretiska begreppet skev (2022:4–1).
Fom våren 2021 arbetar jag med ett tvåårigt postdokprojekt om August Strindbergs kärleksskildringar. Jag disputerade 2018 med avhandlingen Jag var kvinna: Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner (Makadam). Efter disputationen har jag arbetat som lektor i litteraturvetenskap, genusvetenskap, barn- och ungdomsvetenskap och språkdidaktik. Som forskare och lärare är jag inriktad mot litteratur, kultur, genusteori, ålder, barn och ungdomar.
Undervisning
Jag har undervisat på grund- och avancerad nivå i fyra olika discipliner, varit kursansvarig, föreläsare, seminarielärare och uppsatshandledare, samt undervisat på grundkurser, uppsatskurser, kurser på lärarutbildningen och VFU-kurser. Ämnen jag undervisat om är bl.a. ungdomslitteratur, barnlitteratur, litteraturhistoria, feministisk historia, genus- och intersektionell teori, barnkultur, skolans sociala relationer och språkutveckling.
Forskning
Som forskare är jag inriktad mot skildringar av kärlek, sexualitet och vuxenblivande, queerteori, och litteratur för ungdomar och vuxna. En viktig utgångspunkt för mig är att ifrågasätta gränser och hierarkier mellan barn- och vuxenlitteratur genom att forska på litteratur oavsett målgrupp och visa på att skiljelinjen mellan fälten varit flytande och föränderlig under historiens gång. För närvarande är jag särskilt intresserad av kärlek, ålder och skevhet hos August Strindberg, Agnes von Krusenstjerna och i ungdomslitteratur från sekelskiftet 1900 och framåt.
Hör mig samtala om Krusenstjernas roman Porten vid Johannes i podcasten Verket här.
Postdokprojekt
Mitt postdokprojekt har arbetstiteln Omöjliga kärleksrelationer: Kärlek och temporalitet i August Strindbergs författarskap. Det syftar till att undersöka Strindbergs gestaltningar av kärleksrelationer som tar slut och utgår från ett urval av Strindbergs autofiktiva texter. Projektet vill undersöka en viss typ av motsägelsefulla kärleksrelationer, de framställs som en förutsättning för livet självt samtidigt som dömda till undergång. Till sådana kärleksrelationer återvänder Strindberg gång på gång i sitt författarskap.
Jag vill sätta dessa i samband med de ”negativa relationer”, som tar slut eller inte blir av, som blivit allt vanligare sedan det moderna samhället började växa fram och uppvaktning som strikt system för organisering av kärlekslivet successivt övergavs. På så sätt vill jag med min undersökning även kasta ljus över samtida negativa relationer i det så kallade ”Tindersamhället”.
Projektet utforskar kärlek och temporalitet, i bemärkelsen tid och ålder, ur ett övergripande queerteoretiskt perspektiv (queer temporalitet och den anti-sociala vändningen). Jag undersöker hur kärleken gestaltas som förutbestämd att ta slut; de älskande vuxnas flickighet, pojkaktighet och gullighet; samt barnets roll i den kärnfamilj som upplöses vid kärlekens slut. När jag anlägger ett barnperspektiv på kärleken relaterar jag Strindbergs skildringar av övergivna barn till hans identifikatoriska gestaltningar av barn som subjekt värda respekt och till den implicita barnläsaren i hans Sagor.
Se mig föreläsa utifrån mitt projekt på UR Play här.
Intresseområden
Kärlek, sexualitet, uppväxt, queerteori, skevteori, intersektionell teori, critical love studies, barn- och ungdomslitteratur, flickböcker, sent 1800-tal, tidigt 1900-tal, Agnes von Krusenstjerna, August Strindberg, populärkultur.
Publikationer
2022. ”Not Speaking or Acting as Anti-Social Feminism and Unbecoming Woman: A Queer Reading of Silence in Agnes von Krusenstjerna’s Tony Trilogy”, i Barnboken: Journal of Children's Literature Research, vol. 45, s. 1–24
2022. Med Maria Margareta Österholm, gästredaktör för temanumret lambda nordica: Tidskrift för homo/lesbisk/bi/trans/queerforskning, tema: Skev, vol. 26: 4–1
2022. Med Maria Margareta Österholm, ”Gästredaktörernas förord: Skevt växande och skavande”, i lambda nordica: Tidskrift för homo/lesbisk/bi/trans/queerforskning, tema: Skev, vol. 26: 4–1, s. 7–19
2021. Recension av Queer Anxieties of Young Adult Literature and Culture, Derritt Mason, i Barnboken: Journal of Children’s Literature Research, vol. 44, s. 1–7
2020. ”The Virgin Mother and Impossible Love in August Strindberg's The Defence of a Madman”, i August Strindberg and the Enlightenment, red. David Gedin & Karin Hoff, Würzburg: Königshausen & Neumann, s. 377–384
2020. ”Skev”, i lambda nordica: Tidskrift för homo/lesbisk/bi/trans/queerforskning, tema: Queer Concepts for the 2020's, vol. 25: 1, s. 150–154
2019. ”Jungfrumodern och omöjlig kärlek”, i Strindbergiana, vol. 34, s. 129–136
2018. Jag var kvinna: Flickor, kärlek och sexualitet i Agnes von Krusenstjernas tidiga romaner, diss. Stockholm, Göteborg/Stockholm: Makadam
2017. Recension av Lesbianism in Swedish Literature: An Ambiguous Affair, Jenny Björklund, i Tidskrift för litteraturvetenskap, vol. 47: 1, s. 105–108
2014. Recension av Kvinnorna gör mannen: Maskulinitetskonstruktioner i kvinnors text och bild 1500–2000, red. Kristina Fjelkestam, Helena Hill & David Tjeder, i Tidskrift för litteraturvetenskap, vol. 44: 3–4, s. 150–153
2013. ”Att skilja äkta kärlek från falsk: Manliga och omanliga kroppar i Martha Sandwall-Bergströms Kulla-Gullaserie”, i Barnboken: Journal of Children's Literature Research, vol. 36, s. 1–13
2009. Flickstaden: Flickbokens diskurs och sadomasochism i Agnes von Krusenstjernas Ninas dagbok, Helenas första kärlek och Fröknarna von Pahlen, magisteruppsats i litteraturvetenskap, Stockholms universitet
2006. ”Sam & Frodo”, i Pride magazine, s. 36–39. Populärvetenskaplig version av ”Queera hobbitar: Samkönat begär i J.R.R. Tolkiens The Lord of the Rings”, b-uppsats i genusvetenskap, Stockholms universitet, 2004