Stockholms universitet logo, länk till startsida

Helena TolvhedUniversitetslektor

Om mig

Lektor och docent i historia. Disputerad i historia 2009, Lunds universitet.

Pågående forskningsprojekt (finansierat av Vetenskapsrådet, start 2022):
Högerns kvinnor och jämställdheten:
Framväxten av marknadsliberal feminism(?) i Sverige ca 1970-1990
Projektet undersöker hur jämställdhetspolitik utvecklades inom och blev en del av svensk höger under och efter 1970-talets starka kvinnorörelse. Genom studier av arkiv- och pressmaterial samt biografiskt material, inklusive intervjuer, analyserar projektet de nya uttolkningar av feministiska impulser som gjordes och vilka nya sorters politiska subjekt som möjliggjordes. Ett centralt empiriskt case är Moderata kvinnoförbundet. Ytterligare planerade delstudier i projektet behandlar samverkan mellan borgerliga kvinnor i politiken, 1980-talets nya nätverk för företagande kvinnor samt jämställdhet som policy och diskurs i bank- och finanssektorn.

Projektet problematiserar ett dominerande narrativ i vilket feministisk aktivism betraktas som ett enhetligt fenomen, och ansluter här till aktuell internationell forskning om ”the righting of feminism”. På ett övergripande plan syftar projektet även till att fördjupa förståelsen för jämställdhetspolitikens betydelse inom den marknadsliberala vändningen under tidsperioden.

 

Forskning

Områden:

  • Kvinno- och genushistoria
  • Modern politisk historia
  • Idrottens och kroppsträningens historia

Pågående forskningsprojekt (finansierat av Vetenskapsrådet, start 2022): Högerns kvinnor och jämställdheten:
Framväxten av marknadsliberal feminism i Sverige ca 1970-1990
Projektet undersöker hur jämställdhetspolitik utvecklades och kom att bli en del av politisk mobilisering inom svensk höger, under och efter 1970-talets starka kvinnorörelse. Genom studier av arkiv- och pressmaterial samt biografiskt material, inklusive intervjuer, analyserar projektet de nya uttolkningar av feministiska impulser som gjordes och vilka nya sorters politiska subjekt som möjliggjordes. Ett centralt empiriskt case är Moderata kvinnoförbundet. Ytterligare planerade delstudier i projektet behandlar samverkan mellan borgerliga kvinnor i politiken, 1980-talets nya nätverk för företagande kvinnor samt jämställdhet som policy och diskurs i bank- och finanssektorn.

Projektet problematiserar ett dominerande narrativ i vilket feministisk aktivism betraktas som ett enhetligt fenomen, och ansluter här till aktuell internationell forskning om ”the righting of feminism”. På ett övergripande plan syftar projektet även till att fördjupa förståelsen för den roll som jämställdhetspolitik spelade för den marknadsliberala vändningen under tidsperioden och hur marknaden kunde framträda som lösning för jämställdhetsproblemet.

Avslutade forskningsprojekt:
I projektet "Från folkhälsa till hälsoism? Nya femininiteter och maskuliniteter inom hälsa och träning från 1970” (finansierat av Vetenskapsrådet, 2014-2017) undersöktes diskurser och förändrade praktiker kring hälsa, kropp och träning från ca 1970. En rapport från projektet finns här: https://idrottsforum.org/feature-tolvhed190603/

Boken På damsidan. Femininitet, motstånd och makt i svensk idrott 1920-1990 (2015) undersöker det historiska spänningsförhållandet mellan å ena sidan idrott som en mansdominerad och maskuliniserad arena, och å andra sidan kvinnokroppar och femininitet. Genom studier av kvinnors friidrott på 1920- och 1930-talen, av den tidiga feministiska föreningen Svenska Kvinnors Centralförbund för Fysisk Kultur, av 1960-talets rallydrottning Ewy Rosqvist och av handbollsspelare som kämpat för jämlika villkor framträder idrotten som en historisk arena för underordning och marginalisering, men också för gemenskap och frigörelse. I boken diskuteras hur genus har skapats, utmanats och omförhandlats på idrottens ”damsida”, utifrån studier av arkivdokument, pressmaterial och muntlig historia.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Plats för makt

    2018. Ulrika Holgersson, Helena Tolvhed.

    Bok (red)

    Monika Edgren är docent i historia och professor i genusvetenskap vid Malmö universitet. I "Plats för makt" presenterar 16 av hennes vänner och kollegor kritiska essäer på teman som anknyter till hennes intressen. Det handlar, som alltid i Monikas forskning, om makt, i alla dess former: maktspel mellan historiens människor och samhällets institutioner och normer, men också den makt som forskaren har över de historiska subjekten. Essäerna är tematiskt ordnade och handlar om könsskillnadsteori, Donna Haraways moralfilosofi och aktörsbegreppet i prostitutionshistorien; om neoliberal chefsdiskurs och maskulinitetsuttryck i sånger hos kolgruvearbetare i Appalacherna respektive i nazistisk propaganda; om kvinnliga fabriksarbetare i USA under första världskriget och om mångfaldens problematik i läromedel respektive museiverksamhet; om hiphop-feminism och om den samtida litteraturens diskussioner om utanförskap respektive kroppskontroll; om kön och sexualitet i svenska beredskapsromaner och berättelser om våldtäkt i svenska domstolar; om självskärande flickor och om internetbaserad feministisk mobilisering mot sexuellt våld.                      

    Läs mer om Plats för makt
  • Hälsosam femininitet och postfeministiska subjekt

    2016. Helena Tolvhed. Tidskrift för Genusvetenskap 37 (3), 77-94

    Artikel

    During the last decades of the 1900’s, a commercial health industry transformed a previous Swedish public health regimen characterized by strong state control. Running and exercising at gyms are now widely practiced, and new products, diets and trends appear constantly. Part of this is a booming market of health- and fitness magazines, and this article examines one of the more popular titles on the Swedish market, iForm, during the years 1987, 1997 and 2007. 

    An ideology of “healthism” has been identified as salient to neoliberal late-modern society, where health and a fit body are important lifestyle markers and metaphors for the good life. This includes historically new gender ideals – the well-trained female body and the appearance-oriented (“meterosexual”, or later “spornosexual”) man – closely associated with diet and exercise practices.

    This article discusses the “fit” woman as a historically new ideal and engages in the feminist debate on how to understand her: is she a norm-breaking emancipatory figure, or a post-feminist celebration of the strong individual communicating the message that there is no longer a need for feminist struggle?

    The study indicates that a discourse of individualism and personal responsibility gets more prominent during the time period. Sport and play are replaced by more “rational” forms of exercise, for example in the gym. The very definition of health becomes more narrow; areas such as sex and relationships has disappeared from the magazine in 2007, as has more general educational articles on the body. Instead, the focus on diet and exercise has increased.

    Furthermore, the study of iForm shows that the models used to represent “health” are conventionally beautiful, smiling, white and predominately thin rather than obviously muscular. This, I conclude, limit the destabilizing potential of the “fit” woman in iForm.

    Läs mer om Hälsosam femininitet och postfeministiska subjekt
  • A Sound Citizen in a Sound Body

    2015. Helena Tolvhed. Journal of women's history 27 (2), 37-61

    Artikel

    This article focuses on a rare phenomenon: a feminist sport federation active in Sweden during the 1920s. The analysis of rhetoric and ideas on women’s sport show how the association wanted to both politicize sport and enter the sport arena. Women’s sport was regarded as part of an ongoing modernization process, where women needed to develop physical strength and stamina. Through practicing sport, women would be “fit for society,” the Swedish Women’s Federation for Physical Culture (SKCFK) emphatically presented their vision of the female body as productive and capable, with strengths that should be further developed through exercise. Representatives of the federation spoke against biologizing statements about women’s fragile physique. When the activities of SKCFK faded out in the beginning of the 1930s, it meant the end of separate women’s sport in Sweden. It was not until the influence of the feminist second wave during the 1970s that gender equality was put on the agenda of the Swedish Sport movement.

    Läs mer om A Sound Citizen in a Sound Body
  • På damsidan

    2015. Helena Tolvhed.

    Bok

    Kvinnors idrott har historiskt sett ofta betraktats som opassande och osedlig, och ansetts kunna leda till ett skadligt ”förmanligande” av kropp och sinne. Svett, andfåddhet, muskler och tävlan uppfattades länge som själva motsatsen till idealiserad kvinnlighet, och kvinnors idrottsutövning utgjorde dessutom en ovälkommen konkurrens om ekonomiska resurser. Möjligen kunde kvinnornas deltagande också ha en feminiserande inverkan på själva idrotten.

    Historikern Helena Tolvhed undersöker spänningsförhållandet mellan å ena sidan idrott som en mansdominerad och maskuliniserad arena, och å andra sidan kvinnokroppar och femininitet. Genom studier av kvinnors friidrott på 1920- och 1930-talen, av den tidiga feministiska föreningen Svenska Kvinnors Centralförbund för Fysisk Kultur, av 1960-talets rallydrottning Ewy Rosqvist och av handbollsspelare som kämpat för jämlika villkor visar Tolvhed idrotten som en historisk arena för underordning och marginalisering, men också för gemenskap och frigörelse.

    Här placeras damidrotten mitt i de kultur- och genusvetenskapliga diskussioner som teoretiserat kroppen som kulturellt formad och levd men samtidigt materiell och del av identitetsskapande processer. I relation till 1900-talets allmänna samhällsförändringar vad gäller kvinnors villkor inom politik, arbetsmarknad och utbildning diskuterar Tolvhed hur genus har skapats, utmanats och omförhandlats på idrottens ”damsida”.

    Läs mer om På damsidan
  • Kroppen och emancipationen

    2012. Helena Tolvhed. Scandia 78 (2:S), 84-91

    Artikel

    The article argues for sport and physical culture to be recognized as a fruitful field for gender history research. I would argue that different forms of physical activity should be considered part of the processes that create, reproduce, or challenge current gender positions - and identifications - be it symbolically, structurally, or individually. Women's sport challenges the historical linkage of femininity and passivity, as well as calling into question the 'naturalness' of the body and gender. Physical activity shapes the body in historically or culturally specific ways at the same time as the body, by embodying or challenging norms, in turn shapes history The empirical examples discussed include Svenska Kvinnors Centralforbund for Fysisk Kultur (the Swedish Women's Central Federation of Physical Culture), an association that was active in the inter-war period and had close links to Sweden's liberal women's movement. Based on a feminist analysis, bodily activity and strength are here viewed in relation to women's emancipation.

    Läs mer om Kroppen och emancipationen

Visa alla publikationer av Helena Tolvhed vid Stockholms universitet