Jan Svanlund Docent

Semantik, grammatik, lexikalisering, ordbildning, metaforer, kollokationer, korpuslingvistik, kognitiv lingvistik, psykolingvistik, språkvård.

Metakommunikation om ord

Ord och uttryck kommenteras ofta i samband med att de används. Sådan metakommentering förekommer särskilt frekvent för nyare ord som ännu inte är helt konventionaliserade. Bland annat kan ordets status kommenteras, och det kan vara viktigt för skribenten att ange vilka som brukar använda uttrycket. Ibland förklaras orden, eller också kommenteras klangen och värdeladdningen:

1. Plötsligt har begreppet "bokstavsbarn" fått en nedsättande klang.
2. Göran Tägtström värjer sig inför uttrycket "stafettläkare" som används på många håll i landet.
3. Curlingföräldrar har blivit ordet på allas läppar.
4. Begreppet "skurkstater" är numera en del av den amerikanska utrikespolitiska retorik som ersatt det kalla krigets.

Projektet har två huvudsyften: dels att närmare analysera olika sätt att metakommentera ord generellt, dels att undersöka vilken inverkan metakommenterandet har på konventionaliseringsprocessen och på den framtida användningspotentialen hos de metakommenterade orden. Det övergripande målet är att utveckla kunskapen om vilken roll metakommenterandet spelar i språkbruket, dels under konventionaliseringen av nya ord, men också i den ständiga dynamiken kring redan etablerade ord.

Finansierat av Vetenskapsrådet 2012–2014.

Hur nya ord får betydelse. En undersökning av hur nya sammansättningar konventionaliseras

Projektet handlar om hur det går till när nya sammansättningar etableras och blir konventionella, framför allt hur de får sin betydelse.

Betydelsen hos nya sammansättningar – som t.ex. virusskydd, musarm, curlingförälder och flytträtt – följer inte automatiskt av de ordleder som ingår. Betydelsen påverkas av en rad faktorer, bl.a. mönster från likartade ordbildningar, föreställningar som lederna aktiverar, kunskaper som användningssituationerna aktiverar, de diskursmönster som utmärker dessa situationer samt de språkliga kontexter där orden etableras.

Betydelseetableringen studeras här hos olika typer av ord, både samhällsord och mer vardagliga ord, både i tal och i skriftspråkskorpusar. Hur ser fördelningen ut mellan olika faktorer och hur samspelar de? Finns det generella mönster? Ordens kontexter analyseras systematiskt. Framför allt undersöks ordens konstruktionssätt, vilket dels ger indikationer om ordens betydelser, dels i sig utgör en väsentlig aspekt av konventionaliseringen.

Finansierat av Riksbankens jubileumsfond.

Resultaten sammanfattas i Svanlund 2007 och Svanlund 2009.