Joakim Sigvardson Universitetslektor, SR eng/moderna språk didaktisk inriktning

Om mig

Fil.dr., universitetslektor

2002 disputerade jag i engelska vid Stockholms universitet på doktorsavhandlingen Immanence and Transcendence in Thomas Pynchon’s Mason & Dixon: A Phenomenological Study, i vilken jag blottlade tre av romanens narratologiska strata genom en undersökning som visar hur romanen ger prioritet till immanens och auto-affektivitet framför transcendens.

Sedan 2013 arbetar jag som lektor i engelska med didaktisk inritkning. Mitt forskningsområde är i huvudsak litteraturdidaktik.

Jag är utbildad ämneslärare i engelska och svenska med examen från Lärarhögskolan i Stockholm 2007.

Jag har arbetat som gymnasielärare på flera olika skolor, både på friskolor och senast på en kommunal skola. Innan dess arbetade jag några år på Engelska institutionen vid Stockholms universitet, där jag främst undervisade i litteraturvetenskapliga kurser.

 

Jag undervisar i språk- och litteraturdidaktik på grund- och ämneslärarprogrammen, samt handleder och examinerar självständiga arbeten inom lärarutbildningen. Jag undervisar och handleder också doktorander.

Jag är sedan höstterminen 2017 ämnesstudierektor för engelska och moderna språk med didaktisk inriktning.

Jag har ingått i VFU-utvecklingsgruppen vid Institutionen för språkdidaktik och har också deltagit i ett CeUL-projekt som bland annat handlar om att kartlägga de examinationsformer som används vid universitetets språkinstitutioner, detta som en del i ett högskolepedagogiskt utvecklingsarbete.

Under mina år som gymnasielärare och även i rollen som lektor på Institutionen för ämnesdidaktik (fram till januari 2022 institutionen för språkdidaktik), har jag kommit att bli intresserad av de inre motsättningar som verkar finnas inom engelsk- och svenskämnet, både i relation till sina språk- och litteraturvetenskapliga innehåll, som till sina funktioner som språkfärdighetsämnen. Sådana motsättningar skulle i så fall antagligen ha sin grund i hur ämnenas syften, centrala innehåll och kunskapskrav är formulerade i ämnenas styrdokument, men även genom den kunskapssyn som formuleras i de olika läroplanerna. Beroende på naturen hos de eventuella inre motsättningarna, ligger det nära till hands att anta att dessa i så fall skulle kunna verka menligt på undervisningen, eftersom läraren själv torde ha svårt att omfatta det hen är satt till att undervisa.

I min forskning undersöker jag vad läsande faktiskt betyder i skolan, i en fenomenologisk mening. Detta innefattar analyser av: styrdokument, temporala och rumsliga aspekter som innefattar elevers studiemiljöer både under och efter den ordinarie skoldagen, kurslitteratur på lärarutbildningar, etc.


Vi använder kakor

Genom att tillåta tjänster från tredje part accepterar du deras cookies och användningen av spårningsteknologier som är nödvändiga för att de ska fungera korrekt.