Profiles

Jasmin Belmar Shagulian

Jasmin Belmar Shagulian

Postdoktor

View page in English
Arbetar vid Romanska och klassiska institutionen
E-post jasmin.belmar@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 B, plan 5
Rum B5186
Postadress Romanska och klassiska institutionen 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är postdoktor i spanska med litteraturvetenskapli inriktning vid Romanska och klassiska institutionen. Jag är utbildad journalist med specialisering i medie- och kommunikationsvetenskap från Universidad Diego Portales, Santiago, Chile. Jag har läst spanska vid vår tidigare Institutionen för spanska, portugisiska och Latinamerikastudier. Jag skrev min magisteruppsats "Butamalón, el gran levantamiento: Las Raíces de un Conflicto", där jag studerade den historiska romanens särdrag.

I min doktorsavhandling. El mito de la Quintrala: estructuras simbólicas en dos novelas de Gustavo Frías (Myten om La Quintrala: symboliska strukturer i två romaner av Gustavo Frías) undersöker jag den historiskt koloniala och mytologiska figuren Catalina de los Ríos y Lisperguer, också känd som Quintrala. Avhandlingen har som syfte att undersöka hur symboliska strukturer i myten om La Quintrala ter sig från ett hermeneutiskt och symboliskt perspektiv i ett antal romaner om denna chilenska urgestalt.

I mitt nuvarande projekt som postdoktor riktar jag min uppmärksamhet på litteratur skriven av indianska författare. Jag vill se hur dessa texter behandlar naturens roll i människornas liv samtidigt som de avslöjar hur naturen exploateras i första hand av de multinationella företagen. Då denna litterära produktion ger sin egen syn på naturen, är avsikten även att analysera hur naturen och dess olika beståndsdelar gestaltas ur ett ekokritiskt perspektiv.

 

Undervisning

HT-2020. Muntlig kommunikation. Spanska Förberedande kurs. Romanska och klassiska institutionen. SU.

HT-2020. Grammatik. Spanska I. Romanska och klassiska institutionen. SU.

VT-2020. Kultur och samhälle. Skriftlig Produktion. Spanska A. Institutionen för moderna språk. Uppsala Universitet.

VT-2020. Skriftlig Produktion. Spanska A. Institutionen för moderna språk. Uppsala Universitet.

HT-2019. Text och Litteratur. Spanska A. Institutionen för moderna språk. Uppsala Universitet.

HT-2019. Skriftlig Produktion. Spanska A. Institutionen för moderna språk. Uppsala Universitet.

2017. Muntlig kommunikation 1 inom Spanska Förberedande kurs I. Romanska och klassiska institutionen, Stockholms Universitet.

2017. Språkstruktur m övningar inom Spanska 1 för Internationella studenter, Romanska och klassiska institutionen, Stockholms Universitet.

2012-2014. Fackspråk med inriktning på turism, kultur och media (The language of Tourism, Culture and Media) inom Spanska för arbetslivet II, Institutionen för spanska, portugisiska och Latinamerika studier, Stockholms universitet.

2017. Kultur och samhälle inom Nybörjarkurs i spanska och Förberedande kurs i spanska I, Romanska och klassiska institutionen, Stockholms universitet.

2012. Kommunikation, Spanska I, Institutionen för spanska, portugisiska och Latinamerika studier, Stockholms Universitet.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • Avhandling (Dok) El mito de la Quintrala
    2017. Jasmin Belmar Shagulian (et al.).

    The purpose of this comparative study is to analyse La Quintrala’s myth as a symbolic discourse, thereby filling a gap in the previous studies about La Quintrala.

    The theoretical and methodological framework of this analysis consists of a hermeneutical approach based on the method of figurative structuralism: mythocriticism. This is a dual classification method of symbols: Diurnal and Nocturnal Orders that expose the symbolic structures formed by symbols and archetypes found in mythemes in a compilation of corpora. The first one is Gustavo Frías’ novels Tres Nombres para Catalina: Catrala (2008) and Tres nombres para Catalina: la doña de Campofrío (2008); the second is a historic essay (hypotext), Benjamín Vicuña Mackenna’s Los Lisperguer y la Quintrala (1944), and four novels: Magdalena Petit’s (2009) La Quintrala, Mercedes Valdivieso’s (1991) Maldita yo entre las Mujeres, Virginia Vidal’s (2002) Oro, veneno y puñal, and Gustavo Frías’ El Inquisidor (2008).

    Mythocriticism is employed in the analysis to show what the mythical structure of the hero’s journey (Separation, Initiation, Return) reveal. Such journey is combined structurally with the Mother archetype (White, Red and Black Goddess), the intrinsic archetype of La Quintrala’s myth. The heroic structure unveils its own mythemes, La Quintrala’s and the first corpus’s mytheme through the diachronic and synchronic flow of the hero’s journey. This method permits to identify and compare the progression of the symbolic structures.

    The analysis demonstrates a transformation of the symbolic structures between both corpora. This survey reveals that Vicuña Mackenna and Petit, and partially Vidal and El Inquisidor, exhibit an inclination to the diurnal symbols that strengthen, through a heterodiegetic narrator, the representations of the witch-femme fatale, counteractive attributes of the Red and Black Goddesses in the myth. Valdivieso, on the other hand, shows a propensity to the nocturnal symbols of inversion and intimacy that emphasize the Red Goddess’ features, though the novel also exposes La Quintrala as a witch-femme fatale. This exposure occurs through the use of both an autodiegetic narrator –La Quintrala– and a heterodiegetic one –the hypotext embodied in the popular voice– that appear to contrast each other. Finally, in Tres Nombres para Catalina, La Quintrala as the autodiegetic narrator dominates the whole story. She personifies the Great Goddess archetype who bestows her new positive attributes during the adventure. This novel assumes primordially the nocturnal symbolism incarnated by both the mystical and the synthetical structures and relegates the diurnal discourse of the hypotext to a secondary position in the narrative. Nonetheless, Tres Nombres para Catalina’s narrative still relies on the hypotext to reproduce and reconstruct all the mythemes in the myth of La Quintrala.

    Conclusively, the results of this analysis indicate that the identification of all the mythemes supports the hypothesis of a transformation in the symbolic structures which characterize La Quintrala in both corpora. This reveals the embodiment of Tres Nombres para Catalina’s own mytheme, consisting of a vindication and a recognition to her indigenous heritage, and the acceptance of her mestizaje. As a consequence, Tres nombres para Catalina, in comparison to the second corpus, diverges and expands the symbolic structures, but still shows a continuity of the myth.

Visa alla publikationer av Jasmin Belmar Shagulian vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 5 oktober 2020

Bokmärk och dela Tipsa