Profiles

Jacob Kimvall

Jacob Kimvall

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för kultur och estetik
E-post jacob.kimvall@arthistory.su.se
Besöksadress Frescativägen 24B
Rum 159
Postadress Institutionen för kultur och estetik 106 91 Stockholm

Om mig

Jacob Kimvall är filosofie doktor i konstvetenskap och lektor vid Institutionen för kultur och estetik.

Utbildning

Jag tog en fil.mag med konstvetenskap som huvudämne från Stockholms universitet 2007. Fram till magisternivå studier studerade jag konstvetenskap vid Södertörns högskola (A, B och C-kurs samt Konstkritik och Kosmopolitisk konsthistoria). I min examen ingår även studier i litteraturvetenskap, idéhistoria och svenska. Mellan 2009 och 2014 var jag doktorand vid dåvarande konstvetenskapliga institutionen här på Stockholms universitet.

Jag disputerade i december 2014 med avhandlingen The G-word: virtuosity and violation, negotiating and transforming graffiti – en avhandling som undersöker graffiti som ett fenomen skapat av såväl olika samhällsinstitutioner som subkulturella aktörer.

Undervisning

Jag undervisar främst på kursen Konstvetenskap I: Visuella studier som jag också är kursansvarig för under läsåret 2018-2019, men har också en del undervisning inom andra delar konstvetenskap och curating – bland annat som handledare av kandidat- och masteruppsatser.

Mina intressen som föreläsare och skribent ligger nära forskningen, och behandlar ofta olika vad som brett kan beskrivas som förhandlingar kring bilder – ofta i de offentliga rummen – vad bilderna representerar, hur de representerar och hur de ska bör förstås som – till exempel som konst, minnesbilder, propaganda, reklam eller smuts.

Forskning

Mitt avhandlingsprojekt undersöker samspelet mellan olika (konst)institutioner och graffiti/gatukonst. Ett av kapitlen berör till exempel graffitin på Berlinmuren och hiphopkulturen som en del av det kalla krigets kulturella utbyte och konfrontation. Forskningsprojektet ansluter såväl till frågeställningar inom konstvetenskap och visuella kultur-studier som det framväxande forskningsfältet hiphop-studies.

Jag har efter disputationen fortsatt intressera mig för dessa teman och kulturella sammanhang, och ingår bland annat i ett nordiskt nätverk för hiphop-forskning (Nordic Network for hip-hop studies) finansierat av FORTE. För den som är intresserad så finns mer information om min forskning på min Academia-sida (länk till höger).

Under läsåret 2018-2019 så är jag en av gruppmedlemmarna i temat Urban Creativity vid det tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet, Lunds universitet.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2015. Jacob Kimvall. Synas, höras, finnas, 51-77

    Graffiti brukar ofta beskrivas som antingen ungdomskultur eller ungdomsbrottslighet. Debatten mellan dessa två olika perspektiv är polariserad och har pågått i närmare 30 år. Trots denna ofta också intensiva debatt så problematiseras sällan det som båda sidorna tar för självklart: att graffitiutövaren är en ung person och att dess antagonist kommer ur vuxengenerationen. Denna polaritet bildar ofta det ramverk genom vilket man försöker förstå hela fenomenet.Det är inget tvivel om att ungdomar och unga vuxna är fortfarande en mycket stor del av graffitiutövarna - antagligen den största - men det kommer allt fler tecken på att det också är ett intresse som skär genom generationer. En undersökning av de som utnyttjar lagliga graffitiväggar i Helsingfors visade att den enskilt största gruppen var unga män mellan 18-25 år, och bara drygt 10% var under 17 år.Denna artikel diskuterar hur förståelsen av graffiti som fenomen skulle påverkas om den istället för en generationskonflikt förstås som ett generationsöverskridande fenomen, liksom om hur beskrivningar om att graffitimålaren är en ungdom skulle kunna ses som ett uttryck för juvenism – diskriminerande och stereotypa beskrivningar av ungdomar med utgångspunkt i deras ålder.

  • 2014. Jacob Kimvall. Coda, 212-234

    Den följande texten diskuterar hur hiphop har beskrivits och kategoriserats i olika typer av mediala utsagor från tidigt 1980-tal till 2010-tal. Den undersöker dels hur olika hiphopbegrepp relaterar till varandra, och dels till de sociokulturella sammanhang som de aktualiserar. Artikeln utgår från tre övergripande frågeställningar: Hur har hiphop beskrivits och definierats? På vilka sätt går det att beskriva relationen mellan de olika användningarna av ordet hiphop? Går det att identifiera sociokulturella och samhällsekonomiska faktorer som påverkar den samtida struktureringen i två parallella hiphopbegrepp? Ordet hiphop används idag för att beteckna två olika, men närbesläktade, fenomen. I bredare sammanhang används ordet relativt oreflekterat för att beteckna en musikgenre, eller med en aningen krassare terminologi, ett segment inom den samtida musikindustrin. Hiphop har då sin motsvarighet i andra genrer, såsom rock, pop, techno och house. I en mer specialiserad användning betecknar hiphop en mångfacetterad subkultur, med rötter i 1970-talets Bronx, och där musik är en aspekt tillsammans med dans och visuella uttryck.

Visa alla publikationer av Jacob Kimvall vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 5 december 2018

Bokmärk och dela Tipsa