Profiles

Jacob Kimvall framför en vägg med bokhyllor.

Jacob Kimvall

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för kultur och estetik
E-post jacob.kimvall@arthistory.su.se
Besöksadress Frescativägen 24B
Rum 243
Postadress Institutionen för kultur och estetik 106 91 Stockholm

Om mig

Jacob Kimvall är filosofie doktor i konstvetenskap och lektor vid Institutionen för kultur och estetik.

Utbildning

Jag tog en fil.mag med konstvetenskap som huvudämne från Stockholms universitet 2007. Fram till magisternivå studier studerade jag konstvetenskap vid Södertörns högskola (A, B och C-kurs samt Konstkritik och Kosmopolitisk konsthistoria). I min examen ingår även studier i litteraturvetenskap, idéhistoria och svenska. Mellan 2009 och 2014 var jag doktorand vid dåvarande konstvetenskapliga institutionen här på Stockholms universitet.

Jag disputerade i december 2014 med avhandlingen The G-word: virtuosity and violation, negotiating and transforming graffiti – en avhandling som undersöker graffiti som ett fenomen skapat av såväl olika samhällsinstitutioner som subkulturella aktörer.

Undervisning

Jag undervisar främst på kursen Konstvetenskap I: Visuella studier som jag också är kursansvarig för under hösten 2020, men har också en del undervisning inom andra delar konstvetenskap och curating – bland annat som handledare av kandidat- och masteruppsatser.

Mina intressen som lärare och skribent ligger nära forskningen, och behandlar ofta olika vad som brett kan beskrivas som förhandlingar kring bilder – ofta i de offentliga rummen – vad bilderna representerar, hur de representerar och hur de ska bör förstås som – till exempel som konst, minnesbilder, propaganda, reklam eller smuts.

Forskning

Mitt avhandlingsprojekt undersöker samspelet mellan olika (konst)institutioner och graffiti/gatukonst. Ett av kapitlen berör till exempel graffitin på Berlinmuren och hiphopkulturen som en del av det kalla krigets kulturella utbyte och konfrontation. Forskningsprojektet ansluter såväl till frågeställningar inom konstvetenskap och visuella kultur-studier som det framväxande forskningsfältet hiphop-studies.

Jag har efter disputationen fortsatt intressera mig för dessa teman och kulturella sammanhang, och ingår bland annat i ett nordiskt nätverk för hiphop-forskning (Nordic Network for hip-hop studies) finansierat av FORTE. För den som är intresserad så finns mer information om min forskning på min Academia-sida (länk till höger).

Jag delrtar förnärvarande i projeket "A critical assessment of Wall Painting Conservation in Sweden" som finansieras av Riksantikvarieämbetet. Under läsåret 2018-2019 så var jag med i temat Urban Creativity vid det tvärvetenskapliga Pufendorfinstitutet, Lunds universitet.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2015. Jacob Kimvall. Synas, höras, finnas, 51-77

    Graffiti brukar ofta beskrivas som antingen ungdomskultur eller ungdomsbrottslighet. Debatten mellan dessa två olika perspektiv är polariserad och har pågått i närmare 30 år. Trots denna ofta också intensiva debatt så problematiseras sällan det som båda sidorna tar för självklart: att graffitiutövaren är en ung person och att dess antagonist kommer ur vuxengenerationen. Denna polaritet bildar ofta det ramverk genom vilket man försöker förstå hela fenomenet.Det är inget tvivel om att ungdomar och unga vuxna är fortfarande en mycket stor del av graffitiutövarna - antagligen den största - men det kommer allt fler tecken på att det också är ett intresse som skär genom generationer. En undersökning av de som utnyttjar lagliga graffitiväggar i Helsingfors visade att den enskilt största gruppen var unga män mellan 18-25 år, och bara drygt 10% var under 17 år.Denna artikel diskuterar hur förståelsen av graffiti som fenomen skulle påverkas om den istället för en generationskonflikt förstås som ett generationsöverskridande fenomen, liksom om hur beskrivningar om att graffitimålaren är en ungdom skulle kunna ses som ett uttryck för juvenism – diskriminerande och stereotypa beskrivningar av ungdomar med utgångspunkt i deras ålder.

  • 2014. Jacob Kimvall. Coda, 212-234

    Den följande texten diskuterar hur hiphop har beskrivits och kategoriserats i olika typer av mediala utsagor från tidigt 1980-tal till 2010-tal. Den undersöker dels hur olika hiphopbegrepp relaterar till varandra, och dels till de sociokulturella sammanhang som de aktualiserar. Artikeln utgår från tre övergripande frågeställningar: Hur har hiphop beskrivits och definierats? På vilka sätt går det att beskriva relationen mellan de olika användningarna av ordet hiphop? Går det att identifiera sociokulturella och samhällsekonomiska faktorer som påverkar den samtida struktureringen i två parallella hiphopbegrepp? Ordet hiphop används idag för att beteckna två olika, men närbesläktade, fenomen. I bredare sammanhang används ordet relativt oreflekterat för att beteckna en musikgenre, eller med en aningen krassare terminologi, ett segment inom den samtida musikindustrin. Hiphop har då sin motsvarighet i andra genrer, såsom rock, pop, techno och house. I en mer specialiserad användning betecknar hiphop en mångfacetterad subkultur, med rötter i 1970-talets Bronx, och där musik är en aspekt tillsammans med dans och visuella uttryck.

  • 2017. Jacob Kimvall.

    I stora delar av Sverige har lagliga eller öppna graffitiväggar varit föremål för en långvarig och intensiv politisk debatt, och som även intagit en central position i den svenska graffiti- och gatukonstdebatten i stort. Denna presentation utgår från en översikt av litteratur och forskning om laglig graffiti samt en genomgång av den svenska debatten om lagliga graffitiväggar.Det finns en synnerligen omfattande litteratur om graffiti, men samtidigt är det relativt lite av den som behandlar laglig graffiti. Även vad det gäller forskningen så finns endast ett fåtal studier med laglig graffiti som huvudfokus. Ofta är också studierna direkt eller indirekt kopplade till förekomsten av olagligt utförd graffiti. Kriminologen Ronald Kramer hävdar forskningen tenderat att överbetona olagliga aspekter av graffiti, bland annat genom att tolka olagligt graffitimålande som ett medvetet sätt för graffitimålarna att positionera sig oppositionellt visavi samhället. Den aktuella forskningsöversikten pekar på ett liknande sätt att olaglig graffiti intar en normativ position.Genomgången av debatten om lagliga graffitiväggar i Sverige visar på att den präglas av polarisering mellan högt ställda förväntningar på en tydlig brottsförebyggande effekt och långtgående farhågor om en tydlig brottsgenererande effekt. Även här blir alltså det olagliga en slags norm. Samtidigt finns det mycket lite systematiserad kunskap om hur lagliga graffitiväggar faktiskt används i de olika sociala, geografiska och kulturella sammanhang där de finns – varken vilken funktion de fyller för dem som målar på väggarna, eller för de som besöker platserna som betraktare.Sammantaget argumenterar presentationen för att det finns ett större behov av att förutsättningslöst undersöka hur lagliga graffitiväggar används, än att undersöka om de fungerar brottsförebyggande eller brottsgenererande.

Visa alla publikationer av Jacob Kimvall vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 5 augusti 2020

Bokmärk och dela Tipsa