Stockholms universitet
This page in English

Johan KlingborgDoktorand

Om mig

Masterexamen i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, kandidatexamen i filmvetenskap vid samma lärosäte. Doktorand i litteraturvetenskap sedan september 2018.

Forskning

Omkring 1930 letade sig filmen in i den svenska skönlitteraturen. Den nya generationen modernister – däribland Karin Boye, Artur Lundkvist och Eyvind Johnson – tematiserade och förhöll sig till filmmediet i påfallande hög grad i sina verk. Detta sammanföll med framväxten av ett betydande filmnätverk. Till följd av uppkomsten av nya teknologier (som exempelvis 16-millimetersfilmen) och av en rad filmtyper med institutionellt fäste (som utbildnings-, journal- och reklamfilm) började film projiceras i klassrum, på arbetsplatser och på stadens gator. För första gången blev rörliga bilder därmed ett genomgripande inslag i människors – och författares – vardag. I mitt avhandlingsprojekt vänder jag mig till litteraturen för att undersöka detta filmnätverk, och omvänt: analyserar nätverket som ett mediehistoriskt och epistemologiskt villkor för den svenska modernistiska 1930-talsprosan som sådan.

Intresseområden

mediehistoria, mediearkeologi, modernism, modernitet, film

Handledare

Thomas Götselius och Ingemar Haag

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Lockande ljus. Biografarkitektur och elektrisk belysning i Karin Boyes Astarte

    2021. Johan Klingborg. Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning 108 (3), 176-189

    Artikel

    Få romaner i svensk modernistisk litteratur skildrar den urbana moderniteten med sådan medvetenhet om samtida idéströmningar som Karin Boyes Astarte (1931). Men om Boyes roman handlar om moderniteten så är den också teknologiskt villkorliggjord av densamma. Artikelns syfte är att blottlägga dessa mediehistoriska villkor genom en undersökning av romanen utifrån den ljus- och uppmärksamhetsregim – en syntes av begrepp av Jonathan Crary och Gilles Deleuze – som framträdde omkring 1930 till följd av det elektriska ljusets genombrott i urbaniteten och en arkitektonisk strukturomvandling av biografen. Skyltfönsterbelysning, ljusreklamer, neonskyltar och de nya biografpalatsens avancerade ljusspel bidrog vid den här tiden till en ökad styrning av människors perception och rörelsemönster, och artikeln visar hur denna regim strukturerar den kritik av konsumtionssamhället och masskulturen som gestaltas i romanen.

    Läs mer om Lockande ljus. Biografarkitektur och elektrisk belysning i Karin Boyes Astarte

Visa alla publikationer av Johan Klingborg vid Stockholms universitet

Redigera profilen