Profiles

Jöran Petersson

Jöran Petersson

Universitetslektor/Postdoktor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
Telefon 08-120 765 02
E-post joran.petersson@mnd.su.se
Besöksadress Svante Arrheniusväg 20 A, E-huset, Arrheniuslab
Rum P 436
Postadress Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 106 91 Stockholm

Om mig

Jöran Petersson är lektor i matematikämnets didaktik. Han disputerade 2017 i matematikämnets didaktik vid SU med Eva Norén som handledare. Tidigare har Jöran varit högskoleadjunkt i matematik och matematiker i näringslivet men har sedan återvänt till undervisningen där han har undervisat i flera gymnasieprogram och komvux samt i klassrum och på distans. Jöran har licentiatexamen i matematik (KTH, 1999) och gymnasielärarexamen i matematik och fysik (Linköping, 2004). Han har också författat flera artiklar i matematiklärartidskriften Nämnaren samt i populärvetenskapliga sammanhang om naturvetenskap. På länken < http://researchdatabase.su.se/converis/portal/Person/136285 > (Profil i Forskningsdatabasen) hittar du Jörans publikationslista m.m.

Undervisning

Jöran undervisar matematikdidaktik (ibland med kursansvar) främst för ämneslärarstudenter och i viss mån även för klasslärarstudenter. Han handleder och examinerar självständiga arbeten på grundnivå och avancerad nivå.

Forskning

För närvarande är Jöran postdoktor I FoNS-projektet vid MND tillsammans med professor Paul Andrews och doktor Judy Sayers. I detta projekt undersöker Jöran hur grundläggande begrepp i taluppfattning presenteras (genom läromedel, lärare och föräldrar) för barn i årskurs 1 i grundskolan.

Jörans doktorsavhandling i matematikdidaktik (2017) handlade om hur andraspråkare, med olika lång erfarenhet av svenska språket, använder matematiska begrepp. Jöran hade Eva Norén som huvudhandledare och han samlade in och undersökte elevers svar på skriftliga prov i matematik samt intervjuade några elever. En slutsats i avhandlingen är att nyinvandrade och tidigt invandrade andraspråkare möter olika utmaningar vid undervisning och skriftliga prov. Förnyinvandrade elever är andraspråket en utmaning medan tidigt invandrade andraspråkare möter utmaningar i det matematiska innehållet. En andra slutsats är att det finns behov av forskning som undersöker enskilda begreppsområden för dessa elevkategorier.

Jörans licentiatavhandling i matematik handlade om att formulera en optimeringsalgoritm för att anpassa en summa av upp till tre exponentialtermer  a_{i}*exp(-b_{i}*t) till empiriska data (en tidsserie). Detta problem är svårt av följande två skäl: Dels är exponentialfunktioner ickelinjära och dels är summor av exponentialfunktions starkt linjärt beroende. Detta problem löstes genom att använda algebraiska metoder för att formulera en startlösning nära optimum och sedan använda numeriska metoder för att finjustera denna lösning. En historisk not är att idén bakom startlösningen är densamma som 1700-talets astronomer använde för att lösa överbestämda ekvationssystem. De grupperade data i lika många grupper som det fanns obekanta och genom exempelvis medelvärdesbildning i varje grupp fick de lika många ekvationer som obekanta. Detta forskningsproblem i tillämpad matematik illusterar att problemlösning kräver kunskaper i flera matematiska områden såsom algebra, statistik och numeriska metoder. Att behärska en hel matematisk verktygslåda är ett central mål även när man undervisar problemlösning i skolmatematiken.

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Jöran Petersson, Eva Norén. Education Inquiry

    The present study investigated test responses from 259 immigrant and non-immigrant school year 9 students in Sweden with the focus on how they solved two problems on fractions, one of them halving a fraction, in a test. The authors report three observations. Newly arrived second language immigrants seemed less likely to have the word ‘half’ in their Swedish mathematical vocabulary. Moreover, second language learners with longer experience of the new language connected the word ‘half’ with a division by two, but showed mathematical difficulties in correctly applying it to a fraction. A third finding was that the longer the experiences with Swedish school mathematics, the more likely both first and second language learners were to erroneously omit the percentage symbol, when choosing to use percentage representation of the fraction given in the test problem. The authors suggest seeing newly and early arrived second language immigrants as meeting different challenges. The newly arrived second language immigrants may know some mathematical concepts better and Swedish language less. In contrast the opposite seems to hold for second language learners with longer experience of the language of instruction.

  • 2017. Jöran Petersson. Nordisk matematikkdidaktikk 22 (2), 33-50

    This study compares Swedish first (N=2 253) and second -language (N=248) students' achievement in mathematical content areas specified by the TIMSS-framework. Data on mathematics achievement from three national tests 2007-2009 in school year 9 are used. The present study found that the achievement difference between the mathematical content areas algebra and number was smaller for second language students than for first language students and this result holds with statistical significance (p=0.016). The same holds for algebra versus data and chance (p=0.00053). A hypothesis for further research is suggested; that students immigrating in late school years have contributed to the observed result by bringing experiences from other curricula into their new schooling.

  • 2012. Jöran Petersson. Proceedings of Norma 11, 483-492
  • 2013. Jöran Petersson. Tintinism, 113-120
Visa alla publikationer av Jöran Petersson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 3 juli 2018

Bokmärk och dela Tipsa