Profiles

Jonas Thungren Lindbärg

Doktorand

View page in English
Arbetar vid Institutionen för kultur och estetik
Telefon 08-16 46 85
E-post jonas.thungren.lindbarg@su.se
Besöksadress Frescativägen 24E
Rum 404
Postadress Institutionen för kultur och estetik 106 91 Stockholm

Om mig

Doktorand i idéhistoria sedan januari 2015. Jag har en masterexamen i medeltidsstudier med idéhistoria som huvudämne samt en magisterexamen i latin, båda från Stockholms universitet. Har därutöver studerat grekiska i Stockholm och Uppsala, armeniska i Venedig samt fornkyrkoslaviska och rumänska vid universiteten i Göteborg respektive Lund. Arbetade tidigare som amanuens vid klassiska avdelningen på Stockholms universitet med bland annat undervisning i latin och grekiska samt ansvar för en distanskurs i latin.

Forskning

Avhandlingsprojekt

Min avhandling fokuserar på de bysantinska periferierna, mer precist södra Balkan samt Armenien, och de förändringar som skedde där i slutet av 1100- och början av 1200-talen. Bysans förstods och förstås både av sina samtida invånare och i modern forskning mycket i termer av ett gränslöst och allomfattande samvälde med ett tydligt centrum i Konstantinopel, varifrån kejsaren härskade som en Guds ställföreträdare. I detta samvälde inkluderades omkringliggande riken och maktcentra, ofta genom utdelande av titlar, ibland förstärkt med kristen mission, sällan med faktisk vapenmakt. Tvärtom syns redan från tidig medeltid men i högre grad från 1000-talet en utveckling där rikets militära makt var på stadig tillbakagång, utan att vare sig självbilden som himlens spegelbild på jorden eller rollen som förebild för omkringliggande centra ändrades nämnvärt.
  
Vid tiden för min studie sker dock något annorlunda. År 1202 skickade en upprorsledare som kallade sig bulgarers och vlakers kejsare brev till den romerske påven och uttryckte sin vilja att inkluderas i den romerska kyrkan, han bad även om en krona och ett erkännande av sin kejsarvärdighet. Några år tidigare lät sig en armenisk ädling krönas till konung med samme påves välsignelse, samtidigt som den armeniska kyrkan underordnades den romerska. I båda områden kan vi även se ett nytt historiebruk och ibland rena förfalskningar där härskarna hämtar legitimitet ur tidigare förbindelser med Rom. Denna utveckling, där Rom och Västeuropa ungefär samtidigt såväl i de östra som västra delarna av den bysantinska sfären kom att konkurrera med och ersätta Konstantinopel som centrum och förebild, är föremål för min undersökning. Vad beror denna utveckling på, vad tar den sig för uttryck, vad ser vi för likheter och skillnader?

Denna utveckling i periferierna kommer även att relateras till utvecklingen i centrum, där Konstantinopel intogs av korsfarare år 1204. Hur förhöll sig de nya härskarna till platsens gamla historia och hur hanterade den gamla eliten i exil det faktum att de inte längre hade kontakt med sitt centrum?

Där medeltidshistoria tyvärr ofta är tämligen låst i moderna föreställningar och förstås som förstadier till de samhällen och nationalstater som komma skall är idén här snarare att lyfta fram det heterogena och motsägelsefulla, och genom att arbeta med ett kortare tidsspann men över större och mer skiftande områden fånga upp hur liknande fenomen tog sig uttryck på skiftande platser samt visa både hur lika och olika de kunde te sig. Stor uppmärksamhet kommer att ägnas åt idéer om kultur och etnicitet, och hur de kunde förändras, manipuleras och användas för att uppnå politiska mål.

Handledare: Bosse Holmqvist, professor i idéhistoria, och Helena Bodin, docent i litteraturvetenskap.

Intresseområden: Bysans, Balkan, Armenien, etnicitet, makt, gränser, kulturmöten.

Senast uppdaterad: 21 februari 2018

Bokmärk och dela Tipsa