Karim Hamza Professor

Min forskning handlar om att utveckla empiriskt grundade didaktiska modeller och andra verktyg som lärare i naturvetenskap kan använda sig av i sin dagliga verksamhet. Jag är intresserad både av hur didaktiska modeller kan utvecklas i nära samarbete med professionen, och att ta fram faktiska modeller. Modellerna kan vara allt ifrån beskrivningar av vilka erfarenheter elever eller universitetsstudenter behöver göra för att lära sig ett visst innehåll, via begreppsliga ramverk för att planera, genomföra och utvärdera undervisning, till hypoteser om hur olika syften med undervisningen kan nås genom olika sätt att organisera den på.

Att modellerna och verktygen är empiriskt grundade innebär

(1) att de bygger på detaljerade analyser av undervisning samt

(2) att de testas och förfinas i nära samarbete med verksamma lärare.

I RiskEdu-projektet (2018-2021), som finansierades av Skolforskningsinstitutet (och tidigare av Marcus och Amalia Wallenbergs minnesfond, 2014-2018), försökte forskare och gymnasielärare tillsammans generera kunskap om hur gymnasiets naturvetenskapliga undervisning kan stärka elevers förmåga till riskbedömning och ställningstaganden i kontroversiella samhällsfrågor med ett naturvetenskapligt innehåll, som strålning och bioteknik. Vi utvecklade såväl konkreta verktyg sommer övergripande modeller och principer för undervisning om risk och riskbedömning inom gymnasiets biologi-, fysik-, kemi- och naturkunskapsämnen.

Tillsammans med Prof. Jonas Almqvist (Uppsala) och Prof. Anette Olin Almqvist (Göteborg) har jag under flera år utvecklat en metodologi för att tillsammans med lärare utveckla såväl deras praktik som ny kunskap om praktiken - så kallad Didaktisk UtvecklingsDialog (DUD). Detta samarbeta har resulterat i två publicerade böcker med inriktning mot grund- och gymnasieskolan. Under 2024 publiceras på motsvarande sätt en bok där DUD använts i förskolan. 

Utöver dessa projekt, vilka är inriktade mot grundskolans och gymnasiets naturvetenskapsundervisning, bedriver jag tillsammans med doktoranden Matti Karlström ett projekt som riktar sig mot undervisning på universitetet. Matti studerar hur lärarstudenter resonerar om planering av undervisning samt hur de successivt lär sig att reflektera över dessa och andra delar av sin praktik. Jag är också biträdande handledare för doktoranden Maria Weiland inom forskarskolan RelMaS I. Marias intresse är att generera och utveckla (mangla) en didaktisk modell för att reflektera över undervisning i naturvetenskap i grundskolans tidigare år, samt hur man kan skapa goda förutsättningar för att genomföra manglingen gemensamt mellan forskare och lärare.