Karl Gauffin Forskare

Under åren 2021-2025 har jag huvudsakligen arbetat med undervisning och kursutveckling.

Kursansvarig

• Global hälsa i en föränderlig värld, 7.5 hp, avancerad nivå, Stockholms universitet (kursen ges på engelska varje år i november)
• Teknisk utveckling, digitalisering och folkhälsa, 7.5 hp, grundnivå, Stockholms universitet (kursen varje år i maj)
• Epidemiologisk utveckling, smittsamma sjukdomar och folkhälsa, 7.5 hp, grundnivå, Stockholms universitet (kursen varje år i december)
• Målkonflikter och folkhälsa, 7.5 hp, grundnivå, Stockholms universitet (kursen ges varje år i januari) 

Utbildningsplanering

• Programansvarig och koordinator för utvecklingen av institutionens kandidatprogram i folkhälsovetenskap, 2021-2025.

Gästföreläsare på master- och doktorandkurser i folkhälsovetenskap och psykologi på Karolinska insititutet och Stockholms universititet

• Infektionssjukdomar och folkhälsa
• Folkhälsovetenskaplig teori och förklaringsmodeller till ojämlikhet i hälsa
• Genus och ojämlikhet i hälsa
• Ett livsloppsperspektiv på alkoholrelaterad sjukdom

Den ojämlika pandemin: en undersökning av kopplingen mellan ojämlikhet i hälsa och politiska åtgärder mot covid-19, projektledare (2023-2025)

Syftet med projektet är att bidra med kunskap kring det breda sambandet mellan politiska åtgärder mot covid-19 och social ojämlikhet i hälsa. Länders politiska åtgärder mot covid-19 delar ett uttalat mål att värna folkhälsan, men de skiljer sig starkt åt i såväl upplägg som resultat. Detta projekt består av tre överlappande studier med syftet att undersöka hur ojämlikhet i hälsa har påverkats av politiska bestämningsfaktorer under covid-19-pandemin. I den första studien undersöks den ömsesidiga kopplingen mellan politiska åtgärder och den globala sjukdomsbördan kopplat till covid-19. Den andra studien syftar till att skapa en typologi över hur de politiska åtgärderna mot covid-19 tar hänsyn till, samt diskursivt förhåller sig till, ojämlikhet i hälsa. Mot bakgrund av de två första studierna kommer den tredje studien att jämföra tiden före och under pandemin genom att analysera förändringar i orsaksspecifik ojämlikhet i hälsa i de nordiska länderna.

Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, samhälle och välfärd (Forte).

Risk och resiliens: Vägar till (o)hälsa bland kvinnor och män med erfarenheter av ogynnsamma uppväxtvillkor (RISE), forskare och bihandledare för en doktorand inom projekt vid institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet (2020 - 2022)

Projektet syftar till att undersöka hur sambandet mellan ogynnsamma uppväxtvilkor och ohälsa senare i livet påverkas av så kallade resiliensfaktorer hos individer och samhälle. Projektet bygger på det nyligen uppdaterade materialet Stockholm Birth Cohort Multigenerational Study (SBC Multigen) med 14 562 individer födda 1953 i Stockholm. Kohorten följs från födseln till pensionsåldern (2008). 

Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, samhälle och välfärd (Forte).

Egenföretagande, prekärt arbete och ojämlikhet i hälsa, postdok-projekt vid institutionen för folkhälsovetenskap, Stockholms universitet (2018-2019).

Projektet syftade till att undersöka prekärt arbete som en av hälsans sociala bestämningsfaktorer. Prekärt arbete kan beskrivas som "irreguljärt, lågavlönat, osäkert, oskyddat arbete som inte kan försörja ett hushåll", och samspelar i hög grad med etablerad kategorisering av social klass. 

Genom ett stort registermaterial över samtliga folkbokförda individer födda i Sverige eller utomlands mellan 1972 och 1997 undersökte projektet hur prekärt arbete påverkar sjukdom och dödlighet inom olika befolkningsgrupper. Särskild uppmärksamhet ägnades åt olika former av egenföretagande, då denna anställningsform ofta undantar arbetare de rättigheter som människor med andra anställningsformer har. Dessutom fokuserade projektet specifikt på den utlandsfödda befolkningen, då denna är överrepresenterad inom prekärt arbete i Sverige. 

Ett metodologiskt syfte med detta projekt var att utveckla ett registerbaserat mått på prekärt arbete, vilket i kombination med etablerade enkätbaserade mått kan komma att bidra med ökade möjligheter att förstå fenomenet prekärt arbete i Sverige.

Projektet finansieras av Forskningsrådet för hälsa, samhälle och välfärd (Forte).

Coming of Age in Exile (CAGE), forskare, studiekoordinator och ställföreträdande projektledare för Sverige, Köpenhamns universitet (2015-2019)

Detta stora nordiska projekt syftade till att studera uppväxtvillkoren för unga flyktingar i de nordiska länderna Danmark, Finland, Norge och Sverige. I kvantitativa registerstudier, policyanalyser och kvalitativa intervjustudier undersöker projektet utbildning, hälsa och arbete bland unga flyktingar som kom till de nordiska länderna under senare delen av 1900-talet. 

I december 2017 publicerades rapporten Working for integration - a comparative analysis of policies impacting labour market access among young refugees in the Nordic countries av Karl Gauffin och Eveliina Lyytinen 

Projektets slutrapport publicerades i december 2020.

Projektet finansieras av NordForsk.

Social ojämlikhet i barndomen och alkoholrelaterad sjukdom senare i livet, doktorand, Karolinska institutet (2011-2015)

Detta doktorandprojket syftade till att undersöka sambandet mellan olika former av social ojämlikhet i barndomen och alkholrelaterad sjukdom senare i livet. Projektet använde sig av ett registermaterial över den svenska befolkningen född mellan 1973 och 1984. Resultaten presenteras i avhandlingen Embodiment of inequality - The translation of childhood social inequality to alcohol related health disparities later in life