Klara Müller Forskare

Från 1 december 2025 och ett år framåt arbetar jag som forskare inom projektet Humaniora under omställning, en riktad insats för att utreda humanioras strategiska betydelse.

Projektet kartlägger det humanistiska forskningslandskapet i Sverige, med mål att finna sätt att bättre tillvarata forskningsområdes potential. Mitt fokus inom projektet är att studera framväxten av så kallad ny eller integrativ humaniora, och dess samspel med forskningspolitikens och forskningsfinansieringens utveckling i Sverige. Det handlar om former av humaniora som integrerats med andra ämnen i nya typer av miljöer, ofta tvärvetenskapliga och problemorienterade. Vanliga beteckningar för specifika fält av "nya humanioror" är exempelvis medicinsk humaniora, miljöhumaniora eller digital humaniora. Bredare handlar det även om att bättre förstå hur humanistisk forskning omformas i takt med förändrade samhälleliga villkor. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond (2024–2027).

Jag är i grunden idéhistoriker med ett intresse för vetenskapssociologi och forskningspolitik. Dessa fält förenar mitt breda intresse för kunskap och dess förutsättningar – hur den blir till, hur den cirkulerar och medieras, vilka förutsättningar olika former av kunskap ges genom exempelvis politiska beslut, och vad kunskap gör i praktiken. Särskilt intresserad är jag av den humanistiska kunskapen och dess förutsättningar, där mycket ännu återstår att kartlägga. Det beror delvis på att humanistisk kunskap är understuderat inom både forskningspolitisk och vetenskapssociologisk forskning jämfört med andra fält och kunskapsområden. Jag tycker därför att det är hög tid att bättre förstå vad humaniora är och vad humaniora gör. Genom att bättre förstå vad humaniora är och gör kan även dess potential bättre tillvaratas.

Även min forskarutbildning (2021–2025) vid KTH Avdelningen för historiska studier av vetenskap, teknik och miljö, ägnades åt att studera humaniora. Jag var doktorand inom det tvärvetenskapliga projektet Making universities matter och disputerade 14 november 2025 på avhandlingen Quality and the Humanities: Negotiating Research Quality in Swedish Humanities, 1980s-2020s.

I avhandlingen fokuserar jag på förändringar i kvalitetskulturer inom svensk humanistisk forskning. Jag undersökte den ömsesidiga utvecklingen av ”kvalitet” respektive ”humaniora” i svensk forskning och forskningspolitik från 1980-tal till 2020-tal. Genom att använda kvalitet som ingång för att studera humanioras historia, och humaniora för att studera förändrade föreställningar om kvalitet, fokuserar avhandlingen på hur humanistisk forskning värderats och positionerats genom förändringar av idéer om och bruk av begreppet kvalitet.