Profiles

Kalle Berggren

Kalle Berggren

Biträdande lektor

View page in English
Arbetar vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Telefon 08-120 765 44
E-post kalle.berggren@buv.su.se
Besöksadress Svante Arrhenius väg 21A
Rum 434
Postadress Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är sociolog, genusvetare, och biträdande lektor i Barn- och ungdomsvetenskap.

Min forskning handlar om män och maskulinitet, om våld i nära relationer, och om svensk hiphop, med utgångspunkt i feministiska, queera och intersektionella perspektiv.

 

Undervisning

För närvarande föreläser jag om likabehandlingsarbete och normkritik, är kursansvarig för Sociala relationer i skolan inom Fler vägar in, samt handleder uppsatser på olika nivåer.

 

Forskning

 

Män och maskulinitet

Ett återkommande tema i min forskning handlar om hur vi kan förstå frågor om män och maskulinitet. Artikeln "Ashamed of one's sexism, mourning one's friends" (2020) analyserar böcker av män om genusfrågor. "Maskulinitetsteorier i förändring: Nya perspektiv, nya tolkningar" (2020) ger en översikt över centrala begrepp inom maskulinitetsforskningen och hur de förhåller sig till olika teoretiska utgångspunkter. "Is everything compatible?" (2018) och "Sticky masculinity" (2014) bidrar med nya läsningar av maskulinitetsteoretiker i ljuset av aktuell feministisk teori. "Vem är teori?" (2018) diskuterar problemet med mansdominansen i sociologisk teori utifrån ett normkritiskt perspektiv.

 

Våld i nära relationer

2018-20 arbetade jag med ett projekt om killars våld mot tjejer i nära relationer, tillsammans med Lucas Gottzén och Hanna Bornäs. Här finns en intervju med mig om projektet. Kapitlet "Theorising masculinity and intimate partner violence" i Men, masculinities and intimate partner violence (2021) är en genomgång av hur maskulinitet och partnervåld förståtts i genusforskningen. I artikeln "Queering desistance: Chrononormativity, afterwardsness and young men's sexual intimate partner violence" (2020) analyserar vi vilken betydelse tid har i förövares berättelser.

 

Hiphop

I min avhandling och efteråt har jag analyserat låttexter i svensk hiphop ur ett feministiskt, queert och intersektionellt perspektiv. Här finns en introduktion till min hiphopforskning. Publikationer på temat är: "No homo" (2012), "Degrees of intersectionality" (2013), "Hip hop feminism in Sweden" (2014), Reading Rap (2014), "Theorizing power, identity and hip hop" (2016) och "Snubben trodde han var cool för han hade en pistol" (2016).

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2021. Kalle Berggren, Lucas Gottzén, Hanna Bornäs. Men, masculinities and intimate partner violence, 34-51

    This chapter discusses different historical and contemporary approaches to men, masculinity and intimate partner violence. We present radical feminism and its analysis of men’s violence as an effect of patriarchal society, as well as a contribution to its upholding. We then discuss socialist feminist contributions to understanding masculinity and violence where the emphasis instead lies on diversity, historical change and situated action. Next, we turn to ‘accounts research’, which deconstructs how men talk about, explain and justify their violence, and to psychosocial criminology, which instead stresses the psychological history of the perpetrator, albeit within the context of structural inequality. We also consider what we call social network approaches, particularly male peer support theory, which foregrounds the role of the relational setting as a mediator between social structure and individual action. Finally, we discuss intersectional perspectives, which foreground the interconnectedness of different forms of social inequality, such as gender, sexuality, race and class. We conclude by suggesting the need for more dialogue between on the one hand research on gender and violence and on the other contemporary developments within interdisciplinary feminist theory.

  • 2020. Kalle Berggren. Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research 12 (3), 466-488

    One of the most important questions for feminist research on men andmasculinity concerns how men can change and become more affected byfeminism and less engaged in sexism. Here, men who identify as feminist,pro-feminist or anti-sexist have been considered to be of particular interest. Thisarticle contributes to the emerging research on men’s engagement with feminismby analysing contemporary writing about gender relations, inequality andmasculinity, more specifically books about men published in Sweden, 2004-2015.Focusing on lived-experience descriptions, the analysis shows how a range ofemotions are central to the processes where men encounter and are becomingaffected by feminism. The emotions identified include happy ones such as relief,but a more prominent place is given to negative emotions such as alienation,shame, frustration, as well as loss and mourning. Drawing on Ahmed’s model ofemotions as bound up with encounters with others, the article highlights how ofmen’s engagement with feminism is embedded within interpersonal relations withothers, particularly women partners, men friends, and children.

  • 2020. Kalle Berggren, Lucas Gottzén, Hanna Bornäs. Criminology & Criminal Justice

    Queer criminology has primarily focused on lesbian, gay, bisexual, transgender, and queer people as victims and perpetrators of crime, as well as on the criminalization of non-heterosexual practices. In this article, we contribute to the emerging discussions on how queer theory can be used in relation to criminological research by exploring desistance processes from a queer temporality perspective. Desistance research emphasizes how and why individuals cease offending and is often guided by a teleology in which individuals are expected to mature and develop new, non-criminal identities. Work on queer temporality, in contrast, has developed thinking that destabilizes chronology and troubles normative life trajectories. In this article, we draw on queer temporality perspectives, particularly the concepts of chrononormativity and afterwardsness, in analysing narratives of young men who have used sexual violence against women partners in Sweden. We demonstrate how criminal identities may develop in retrospect, after desisting, and that identity and behaviour may not necessarily go together.

  • 2020. Kalle Berggren. Socialmedicinsk Tidskrift 97 (2), 187-198

    Kritisk forskning om män och maskuliniteter har vuxit fram som ett etablerat forskningsområde i skärningspunkten mellan sociologi, genusvetenskap och närliggande ämnen. Den här artikeln ger en överblick över centrala teoretiska och begreppsliga frågor inom maskulinitetsforskningen. Först klarläggs skillnaderna mellan de tre huvudsakliga sätten att definiera ”maskulinitet”, som utvecklats med inspiration från marxistisk feminism, radikalfeminism respektive queerteori. Frågor som diskuteras är relationen mellan män och maskulinitet, om det finns en maskulinitet eller flera, samt alternativa begrepp som ”mäns praktiker”. Därefter identifieras de viktigaste skillnaderna mellan Connells och Messerschmidts sätt att förstå det inflytelserika begreppet ”hegemonisk maskulinitet”. Slutligen diskuteras för- och nackdelar med några av de nya begrepp som kommit i omlopp på senare år, såsom ”toxisk maskulinitet” och ”inkluderande maskulinitet”.

Visa alla publikationer av Kalle Berggren vid Stockholms universitet

Filer

Senast uppdaterad: 2 februari 2021

Bokmärk och dela Tipsa