Profiles

Kalle Berggren

Kalle Berggren

Biträdande lektor

View page in English
Arbetar vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen
Telefon 08-120 765 44
E-post kalle.berggren@buv.su.se
Besöksadress Svante Arrhenius väg 21A
Rum 434
Postadress Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är sociolog, genusvetare, och biträdande lektor i Barn- och ungdomsvetenskap.

Min forskning handlar om män och maskulinitet, om våld i nära relationer, och om svensk hiphop, med utgångspunkt i feministiska, queera och intersektionella perspektiv.

 

Forskning

 

Män och maskulinitet

Ett återkommande tema i min forskning handlar om hur vi kan förstå frågor om män och maskulinitet. Artikeln "Maskulinitetsteorier i förändring: Nya perspektiv, nya tolkningar" (2020) ger en översikt över centrala begrepp inom maskulinitetsforskningen och hur de förhåller sig till olika teoretiska utgångspunkter. "Is everything compatible?" (2018) och "Sticky masculinity" (2014) bidrar med nya läsningar av maskulinitetsteoretiker i ljuset av aktuell feministisk teori. "Vem är teori?" (2018) diskuterar problemet med mansdominansen i sociologisk teori utifrån ett normkritiskt perspektiv.

 

Våld i nära relationer

2018-20 arbetade jag med ett projekt om killars våld mot tjejer i nära relationer, tillsammans med Lucas Gottzén och Hanna Bornäs. Här finns en intervju med mig om projektet. I artikeln "Queering desistance: Chrononormativity, afterwardsness and young men's sexual intimate partner violence" (2020) analyserar vi vilken betydelse tid har i förövares berättelser.

 

Hiphop

I min avhandling och efteråt har jag analyserat låttexter i svensk hiphop ur ett feministiskt, queert och intersektionellt perspektiv. Här finns en introduktion till min hiphopforskning. Publikationer på temat är: "No homo" (2012), "Degrees of intersectionality" (2013), "Hip hop feminism in Sweden" (2014), Reading Rap (2014), "Theorizing power, identity and hip hop" (2016) och "Snubben trodde han var cool för han hade en pistol" (2016).

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2020. Kalle Berggren, Lucas Gottzén, Hanna Bornäs. Criminology & Criminal Justice

    Queer criminology has primarily focused on lesbian, gay, bisexual, transgender, and queer people as victims and perpetrators of crime, as well as on the criminalization of non-heterosexual practices. In this article, we contribute to the emerging discussions on how queer theory can be used in relation to criminological research by exploring desistance processes from a queer temporality perspective. Desistance research emphasizes how and why individuals cease offending and is often guided by a teleology in which individuals are expected to mature and develop new, non-criminal identities. Work on queer temporality, in contrast, has developed thinking that destabilizes chronology and troubles normative life trajectories. In this article, we draw on queer temporality perspectives, particularly the concepts of chrononormativity and afterwardsness, in analysing narratives of young men who have used sexual violence against women partners in Sweden. We demonstrate how criminal identities may develop in retrospect, after desisting, and that identity and behaviour may not necessarily go together.

  • 2020. Kalle Berggren. Socialmedicinsk Tidskrift 97 (2), 187-198

    Kritisk forskning om män och maskuliniteter har vuxit fram som ett etablerat forskningsområde i skärningspunkten mellan sociologi, genusvetenskap och närliggande ämnen. Den här artikeln ger en överblick över centrala teoretiska och begreppsliga frågor inom maskulinitetsforskningen. Först klarläggs skillnaderna mellan de tre huvudsakliga sätten att definiera ”maskulinitet”, som utvecklats med inspiration från marxistisk feminism, radikalfeminism respektive queerteori. Frågor som diskuteras är relationen mellan män och maskulinitet, om det finns en maskulinitet eller flera, samt alternativa begrepp som ”mäns praktiker”. Därefter identifieras de viktigaste skillnaderna mellan Connells och Messerschmidts sätt att förstå det inflytelserika begreppet ”hegemonisk maskulinitet”. Slutligen diskuteras för- och nackdelar med några av de nya begrepp som kommit i omlopp på senare år, såsom ”toxisk maskulinitet” och ”inkluderande maskulinitet”.

  • 2020. Kalle Berggren. Lambda Nordica 25 (1), 179-182
Visa alla publikationer av Kalle Berggren vid Stockholms universitet

Filer

Senast uppdaterad: 2 september 2020

Bokmärk och dela Tipsa