Profiles

Karin Carlsson

Karin Carlsson

Forskare

View page in English
Arbetar vid Historiska institutionen
Telefon 08-16 14 92
E-post karin.carlsson@historia.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D, plan 9
Rum D 902
Postadress Historia 106 91 Stockholm

Forskning

Mitt huvudsakliga forskningsintresse är riktat mot genus- och välfärdsfrågor. Framför allt i relation till de skiftningar som under 1900-talet skett - och idag sker - vad gäller familje- och socialpolitikens utformning och hur detta vidare påverkat hushållens sätt och möjligheter att organisera olika omsorgsuppgifter.

Nyckelord:

genus, klass, välfärd, stadshistoria, kök, kulturarv.

Forskningsområden

  • Modernhistoria
  • Genus och klass
  • Kökets historia
  • Huslighet och hygien
  • Stadshistoria

Pågående forskning

Tillsammans med Rebecka Lennartsson, forskningschef på Stockholmia forskning och förlag/stadsmuseet i Stockholm, leder jag forskningsprojektet Bekönade rum. Mångdimensionella vandringar i stadens historia, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakademien (2017-2020). Genom ett nära samarbete mellan ABM-institutioner och forskare ska projektet bidra till kunskapsspridning om stadens mångfacetterade historia samt utarbeta en metod för att skapa pluralistiska beskrivningar av samlingar och öka sökbarhet i digitaliserat material. Inom projektet fördjupar jag mig även i en studie över stadskökets historia, närmare bestämt köksingången och renseriet som här ses som en gräns mellan den privata och offentliga sfären. Läs mer om projektet här: https://stockholmia.stockholm.se/forskning/pagaende-projekt/bekonade-rum/

Jag har även intresserat mig för välfärds- och socialpolitik framför allt i relation till de skiftningar som under 1900-talet skett – och idag sker – i relation till familje- och socialpolitikens utformning. I min avhandling Den tillfälliga husmodern. Hemvårdarinnekåren i Sverige 1940-1960 (2013) undersökte jag till exempel hur socialpolitiska projekt legitimerats samt hur samhälleliga problem identifierats och formulerats. I avhandlingen diskuterar jag bland annat hur socialpolitikens utformning påverkar hushållens möjligheter att organisera olika omsorgsuppgifter. Läs mer om avhandlingen här: http://www.nordicacademicpress.com/bok/den-tillfalliga-husmodern/

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • Kapitel Kökskunskap
    2018. Karin Carlsson, Orsi Husz. Köket
  • Kapitel Redskapen
    2018. Karin Carlsson. Köket
  • Konferens Rent kök
    2017. Karin Carlsson.
  • 2015. Karin Carlsson. Personhistorisk Tidskrift (1)
  • Avhandling (Dok) Den tillfälliga husmodern
    2013. Karin Carlsson (et al.).

    This thesis examines the history of the Swedish public home help service. The public provision of home help is taken as an empirical example of the state’s relationship with the private sphere. Housework and care work are discussed as political issues and as the objects of a professionalization project. The study addresses the creation and distribution of welfare in the form of public services that are delivered in private homes and analyses how visionary government policies worked in practice. In the broadest sense, the thesis aims to increase understanding of the difficult and deeply-rooted problem of how housework and care work can be made ‘real work’.

    Those who started the public home help service argued that it would relieve the shortage of domestic servants, increase the birth rate, reduce poverty and improve public health. In addition, it was believed that paid domestic work, when performed by public home help workers, would be transformed into a respectable occupation through education, selective recruitment and regulated pay and conditions. This ambition, however, was doomed from the start in part because, as this study shows, central actors in the public home help service took an ambivalent approach concerning educational requirements. Professional care work in the household found itself in a paradoxical situation because its central tasks were the same as those all women and mothers were expected to be able to carry out in the private sphere.

    The public home help service had a surprisingly short life span. After sixteen years the state subsidy for public home help workers was withdrawn, and new societal problems and political questions took priority.  At the same time, the gender discourse underwent significant changes. The necessary preconditions for the existence of the home help had disappeared. Nevertheless, the significance of the public home help service is greater than its own short existence. Seen in a wider historical perspective, the home help service represents an important example of how paid housework constantly takes on new forms and how difficult raising the status and value of household labor is, even when it is publicly supported and regulated.  

Visa alla publikationer av Karin Carlsson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 28 mars 2019

Bokmärk och dela Tipsa