Stockholms universitet logo, länk till startsida
Go to this page on our english site

Kavot ZillénUniversitetslektor

Om mig

 

Jag är docent och universitetslektor i offentlig rätt med ett särskilt intresse för medicinsk rätt och mänskliga rättigheter i vården, såsom religions- och samvetsfrihet, rätten till hälsa, rätten till privatliv och icke-diskriminering. Jag har tidigare arbetat som jurist vid Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd och Inspektionen för vård och omsorg.

Forskning och forskningsfinansiering  

Min forskning är särskild inriktad på medicinsk rätt, då jag disputerade i ämnet 2016. Nu på senare år har jag ägnat en del tid åt barnrättsliga frågor och jag för nuvarande ställföreträdande föreståndare vid Barnrättscentrum. I avhandligen (2016) behandlades hälso- och sjukvårdspersonalens religions- och samvetsfrihet och projektet var finansierad av juridiska fakulten vid Uppsala universitet och IMPACT (ett multidisciplinärt forskningsprogram om religion). Därefter har jag fokuserat på religionsfrihetsfrågor inom skilda områden, såsom missbruksvård, hygienföreskrifter inom vården och krav på särskild klädsel, abortvård, barns religionsfrihet, etc. Sedan fyra år tillbaka har min forskning framförallt berört barn, deras rätt till hälsa, skolgång och välfärd. År 2017 erhöll jag en post doc anställning vid Stockholms universitet, Barnrättscentrum, för att genomföra en studie om rätten till hälsa för underåriga unionsmedborgares som lever i ekonomisk utsatthet i Sverige. Studien resulterade bland annat i en bok i ämnet (Barn i välfärdsstatens utkant, 2019). Samtidigt erhöll jag tillsammans med tre forskarkollegor vid Uppsala universitet medel från Vetenskapsrådet för att närmare undersköka beslutsfattande för barn vid medicinsk behandling med ovissa resultat (2018). 

Undervisning  

Jag undervisar i framförallt offentlig rätt, men även straffrätt inom ramen för juridisk introduktions kurs (JIK). Mina särskilda undervisningsområden är kommunal- och förvaltningsrätt, socialrätt, mänskliga rättigheter och medicinsk rätt. Jag har tidigare varit kursföreståndare för en kurs om Religionsfrihet i sekulära och religiösa kulturer, vid teologiska institutionen i Uppsala och en kurs vid Yale university interdicpilinary center for bioethics summer program om Comparative Human Rights and Health, där jag erhöll ett diplom i Excellence in Teaching. Jag är för närvarande kursföreståndare för en fristående kurs i Medicinsk rätt.

Akademisk bakgrund  

Jag disputerade i medicinsk rätt 2016 vid Uppsala universitet och erhöll en post doc anställning vid Stockholms universitet, juridiska inst. 2017. Samma år erhöll jag fast anställning som universitetslektor i rättsvetenskap vid institutionen och år 2019 utsågs jag till docent. 

Forskningsvistelser/gästforskare  

Jag har haft flera forskningsvistelse vid Yale university (Under sommaren 2014, 2015 och 2017) som även innefattat kursansvar för en kurs i ämnet Comparative Human Rights & Health.

Akademiska förtroendeuppdrag  

Ställföreträdande föreståndare för Barnrättscentrum 2019-

Suppleant, Juridiska fakultetsnämnden

Diverse expertuppdrag i myndigheters referens/expertgrupper

Medverkan vid konferenser och seminarier 

(dec 2020) EU/EES medborgare utsatta för exploatering

(nov 2020) Barnombudsmannen - barnkommitteutredninges betänkande

(okt 2020) Nordic Network for Research in Biomedical Law

Samverkan  

Genom Barnrättscentrums aktiviteter samverkar jag med en mängd olika aktörer på barnrättens området. Beträffande religionsfrihetsfrågor samverkar jag med IMPACT och rörande hälsorättsliga frågor har jag stor nytta av Lunds Health Law miljö. 

Jag åtar mig regelbundet olika typer av uppdrag som t.ex. expertuppdrag, utbildningsuppdrag för externa utbildningsanordnare eller föreläsningsuppdrag. Jag uttalar mig dessutom i media rörande frågor som ingår i mina expertområden och skriver poppulärvetenskaplig artiklar.  

Media (länkar till medverkan i media)  

https://www.svt.se/nyheter/utrikes/tillgang-till-fri-abort-okar-i-europa

https://lakartidningen.se/aktuellt/nyheter/2020/10/ny-kurs-i-medicinsk-ratt-ska-locka-lakare/

https://www.lag-avtal.se/arbetsratt/kavot-zillen-sverige-har-restriktiv-syn-pa-samvetsfrihet-6899309

https://www.dagensarena.se/innehall/eu-migranters-barn-hamnar-klam/

 

 

 

 

 

Forskningsprojekt

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Religionsfrihet

    2020. Victoria Enkvist, Hedvig Bernitz, Kavot Zillén.

    Bok

    Religionsfriheten är en omdebatterad rättighet runt om i världen. I Sverige har frågor om religionsfrihetens betydelse och gränser aktualiserats under senare år ur såväl ett politiskt som ett rättsligt perspektiv. I den här boken diskuteras religionsfriheten med utgångspunkt i olika rättighetsdokument (regeringsformen, Europakonventionen och EU:s rättighetsstadga). Religionsfrihetens innebörd, tolkning och räckvidd i respektive rättighetsdokument analyseras ingående liksom rättighetsdokumentens inbördes relation till varandra.

    Avgörande för religionsfriheten och hur skyddet i praktiken ser ut är var gränserna går för rättigheten, d.v.s. hur och under vilka former religionsfriheten kan begränsas samt hur olika argument balanseras mot varandra. Detta diskuteras ingående. Särskilda fokusområden är skola och hälso- och sjukvård och frågor som rör religion som kan tänkas uppkomma i dessa verksamheter. Exempel på frågor som behandlas i boken är vårdvägran av religiösa skäl, rätt att bära religiöst motiverad klädsel, föräldrars rätt att få sina religiösa övertygelser respekterade i skolan, rätt att starta konfessionella friskolor etc.

    Denna bok är ett bidrag till rättsvetenskapen med förhoppningen att skapa en ökad förståelse för religionsfriheten som sådan men också hur rättigheten definieras och tillämpas i olika sammanhang. 

    Läs mer om Religionsfrihet
  • Barn i välfärdsstatens utkant

    2019. Kavot Zillén.

    Bok

    En grundläggande förutsättning för ett fungerande välfärdssamhälle är att alla ska ha tillgång till god vård på lika villkor. De personer som lever i samhället ska med andra ord ges möjlighet att genom olika välfärdsinsatser, såsom hälso- och sjukvård, uppnå likvärdiga levnadsvillkor. Trots detta förekommer det idag att särskilt utsatta grupper i samhället inte har rätt till välfärd i samma omfattning som majoritetssamhället. En sådan grupp som på olika sätt exkluderas från det svenska välfärdssamhället är barn som är unionsmedborgare och som lever i ekonomisk utsatthet i Sverige.

    Några av de rättsligt relevanta frågorna som diskuteras i denna bok är vilken sjukvård dessa barn har rätt till i Sverige och på vilket sätt de missgynnas i förhållande till andra grupper av barn. Vidare analyseras EU:s regelverk beträffande ekonomiskt utsatta unionsmedborgares rätt till fri rörlighet och rätt till vårdförmåner (vård) i värdlandet. Utöver det analyseras på vilket sätt det svenska regerverket beträffande dessa barns rätt till sjukvård är förenligt med internationella förpliktelser om rätten till hälsa och icke-diskriminering i bland annat FN:s barnkonvention. En principiellt viktig fråga som genomgående diskuteras är varför några av samhällets mest utsatta barn hålls utanför välfärden och hur en sådan exkludering kan motiveras utifrån ett människorättsperspektiv.

    Läs mer om Barn i välfärdsstatens utkant
  • Conscientious Objections in Clinical Healthcare Education as a Manifestation of Religion

    2017. Kavot Zillén. Religion, Education and Human Rights, 165-177

    Kapitel

    A vital part of healthcare students’ education and medical preparation is to be exposed to a variety of health-related clinical settings. The students need the clinical education in order to gain knowledge and clinical reasoning skills to provide effective and safe healthcare services. Clinical healthcare education is consequently a critical component in delivering a competent and skilled future workforce. However, in some situations, students in their clinical training might refuse to participate in lawful healthcare and services that contradict their religion or beliefs, described here as conscientious objection in clinical healthcare education. In this paper, I will discuss whether healthcare professionals and students can ‘opt-out’ of participating in certain health related services and educational activities by referring to the protection of freedom of religion in the European Convention on Human Rights and Fundamental Freedoms. The aim of this paper is to give a clarification of whether freedom of religion includes a right to conscientious objection or not and under which circumstances. As will be shown in the paper, conscientious objection in healthcare setting can, in certain situations, constitute a manifestation of religion and belief. Thus, the right to manifest and practise this freedom is not an absolute right and can be subject to limitations in accordance with international law. For that reason, it is concluded that the answer to the question of whether students should be permitted to “opt out” of educational requirement based on religious grounds depends upon the manner in which the conscientious objection affects the interest of others, such as patients, caregivers and other staff members. In this regard, the educational healthcare institutions need to balance the right of conscientious objection, not only with the interests in having future healthcare professionals with proper educational training and required skills, but also with the legal and ethical responsibilities of the profession.

    Läs mer om Conscientious Objections in Clinical Healthcare Education as a Manifestation of Religion
  • Conscientious objection to abortion in Sweden. A commentary on the Swedish Labour Court Grimmark case, AD 2017 nr 23

    2017. Kavot Zillén. Giornale di diritto del lavoro e di relazioni industriali 4 (156), 791-811

    Artikel

    In order to respect health care professionals’ freedom of religion and conscience, some European countries have developed and adopted regulation that gives health care professionals the right to “opt-out” of participating in certain health related services based on religious grounds, otherwise known as conscientious objections in health care. Currently, in Sweden, there is no right for health care professionals to refuse to perform or participate in medical procedures that are contrary to their religious and moral beliefs. Nevertheless, lately the question of conscientious refusals has emerged in discussion in Sweden in relation to several midwifes wishes not to participate in abortion care, since they believe it contravenes their religious believes. In this commentary, the question of conscientious objection to abortion in Sweden will be explored by analyzing a recent case brought before the Swedish Labour Court (AD 2017 nr 23) about a midwife, Ellinor, who was denied employment in several women’s clinics on the grounds of her conscientious refusals to participate in abortion care. The case is analyzed with focus on the two central questions addressed by the Labour court, namely freedom of religion and the prohibition of discrimination on religious grounds.

    Läs mer om Conscientious objection to abortion in Sweden. A commentary on the Swedish Labour Court Grimmark case, AD 2017 nr 23
  • Unga missbrukares negativa religionsfrihet i särskilda ungdomshem

    2017. Kavot Zillén. Ny juridik (1), 111-130

    Artikel

    Den offentliga debatten i Sverige om religions roll och betydelse har framförallt varit fokuserad på den enskildes rätt att få ha och utöva en religion, den s.k. positiva religionsfriheten. I denna artikel av forskaren Kavot Zillén, behandlas den motsatta situationen, dvs. den enskildes rätt att inte behöva ha någon religiös övertygelse och att slippa utsättas för oönskad religiös påverkan eller religionsutövning, s.k. negativ religionsfrihet.

    Läs mer om Unga missbrukares negativa religionsfrihet i särskilda ungdomshem

Visa alla publikationer av Kavot Zillén vid Stockholms universitet