Lisa Käll Professor
Kontakt
Namn och titel: Lisa KällProfessor
Arbetsplats: Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG) Länk till annan webbplats.
Besöksadress Rum E 707Universitetsvägen 10 E, plan 6
Postadress Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG)106 91 Stockholm
Forskargrupp
Om mig
Research interests: feminist philosophy, especially phenomenology and philosophy of subjectivity, body/embodiment theory, sexual difference theory, intersectionality, “new materialism”, film-philosophy
Jag heter Lisa Folkmarson Käll och är professor i genusvetenskap vid ERG. Jag är docent i Teoretisk filosofi och disputerad dels i Women’s Studies vid Clark University, USA på en avhandling om könsskillnad i feministisk teori ("Becoming Woman – Becoming Self – Becoming Other" 2004), dels i filosofi vid Centrum for Subjektivitetsforskning, Köpenhamns universitet, Danmark på en avhandling om Maurice Merleau-Pontys filosofi om kroppsligt och språkligt uttryck ("Expressive Selfhood" 2007). Mellan 2007 och 2012 var jag verksam som forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet där jag var koordinator för forskargruppen Body/Embodiment inom ramarna för Excellensprogrammet GenNa finansierat av Vetenskapsrådet. 2012-2014 arbetade jag vid Centrum för demensforskning (CEDER), Linköpings universitet med ett projekt om subjektivitet och intersubjektivitet i relation till åldersrelaterad demenssjukdom.
Mitt huvudsakliga forskningområde rör frågor kring kropp och kroppslighet, levd subjektivitet, intersubjektivitet och annanhet samt könsskillnadsbegreppet i relation till kön/genus-distinktionen. Jag för samman filosofi främst kontinentalfilosofi och fenomenologi från fransk tradition med samtida genusvetenskaplig teori i frågor rörande konstitutionen av kroppslig subjektivitet. I mitt arbete om kroppens roll i konstitutionen av subjektivitet och identitet lyfter jag frågor om hur vi kan förstå relationen mellan å ena sidan den levda kroppen som grund för hur den kategoriseras och beskrivs och å andra sidan kroppen som objekt, markerad på olika sätt genom olika identitetskategorier så som kön, genus, ras, etnicitet, ålder, etc. Hur materialiseras kroppslig subjektivitet som den föränderliga punkt i vilken förgivettagna motsättningar mellan subjekt och objekt, natur och kultur, agent och offer, aktiv och passiv, bryter samman och återuppstår i nya former? Min forskning har till exempel fokuserat på den levda kroppens betydelse i konstitutionen av kunskap och identitetskategorier; förståelser av situationsbegreppet och situerad kunskap; patologisk och normativ kroppslig självobjektifiering; empati och delande av smärta; konstitutionen av kroppsliga gränser. Mitt arbete synliggör etiska och politiska dimensioner både som konkreta aspekter av levd subjektivitet och som ämnen för filosofisk och teoretisk reflektion.
Jag använder ofta kulturella representationer, främst film för att föra teoretiska och filosofiska resonemang och har i en serie artiklar närmat mig olika aspekter av subjektivitet, som till exempel kroppslig intentionalitet och sårbarhet, objektifiering och alienering samt erotisk och etisk perception genom läsningar av film.
Ytterligare ett av mina forskningsintressen är anarkistisk filosofi, främst Emma Goldmans arbete om relationen mellan individ och politisk gemenskap.
Mitt vetenskapliga såväl som pedagogiska arbete genomsyras av en övertygelse om att disciplinär identitet uppstår i relationer mellan discipliner och att fortsatt tvärbefruktning är nödvändig för vetenskaplig utveckling och fortlevnad. Kunskap produceras i dialog i produktiva möten där gnissel och spänningar tillåts öppna för nya perspektiv och angreppssätt.
Aktuell forskning
För närvarande arbetar jag med två forskningsprojekt.
1. Projektet "Intercorporeal Sharing, Exposure and Alterations of Self-Experience and Subjectivity in Age-Related Dementia" är en feministisk-filosofisk undersökning av delande och frågan om vad det innebär att ha gemensamt. Jag närmar mig förståelser av att dela och ha gemensamt som ett sätt att förstå relationen mellan självet och den andre och att öppna för möjligheter att utveckla alternativa ramverk för att begreppsliggöra subjektivitet och individ i relation till samhällelig, politisk och etisk gemenskap. Utifrån fenomenologiska teorier om intersubjektivitet och interkorporealitet, eller mellankroppsligher (främst Merleau-Ponty, de Beauvoir, Diprose och Weiss) och samtida filosofiska teorier om gemenskap (främst Nancy och Agamben) söker jag en förståelse av individuell subjektivitet i ständig tillblivelse utifrån en relationell, interkorporeell grund. I projektet närmar jag mig frågan om vad det innebär att dela och ha gemensamt i relation specifikt till fall av åldersrelaterad demenssjukdom där upplevelsen av det gemensamma inte längre kan tas för given utan förändras drastiskt till en följd av sjukdomsförloppet. Jag intresserar mig här för hur det brott och den drastiska förändring av intersubjektiva relationer och relationer till världen som demenssjukdom på olika sätt för med sig också kastar ljus på konstitutionen av det “normala” och förståelser av vad som utgör normala sätt att relatera till andra och världen. Fall där det gemensamma med sådan tydlighet förändras och ständigt måste omförhandlas belyser också komplexa maktdimensioner och asymmetrier i delande och skapandet av gemensamhet mer generellt och fördjupad förståelse av hur delande och gemensamhet skapas, tas för givet, på olika sätt förändras och omförhandlas utifrån olika villkor och utgångspunkter är angeläget för en mängd olika områden.
2. I projektet "Intercorporeality, Situatedness and the (In)Separability of Subject and Object: Feminist Phenomenology in the Material Turn" för jag samman fenomenologisk filosofi om kroppslig subjektivitet (främst de Beauvoir, Merleau-Ponty, Diprose och Ahmed) med så kallad feministisk nymaterialism med sin bas i kritiska vetenskapsstudier (främst Alaimo, Barad, Haraway, Stengers). Jag intresserar mig för frågor rörande subjektivitet eller första-personsperspektiv inom den materialistiska vändningen, hur vi kan utveckla förståelser av materialitet som inte är baserade i dualismer mellan till exempel subjektivitet och objektivitet och som samtidigt undviker att reducera den ena sidan av en dualistisk tudelning till den andra, hur vi kan förstå situering som är ett grundläggande begrepp i feministiska förståelser av kunskapsproduktion, hur individuella kroppar materialiseras som på samma gång levda ur ett första-personsperspektiv och begreppsliggjorda på olika sätt från ett tredje-personsperspektiv. Projektet synliggör hur fast förankrade, om än ofta ifrågasatta, motsättningar mellan materialitet och subjektivitet bidrar till att forma nymaterialiastiska förståelser av materialisering och förkroppsling av kön och genus.
