Om mig

Jarmo Lainio publicerade sin doktorsavhandling om sverigefinska år 1989, vid Uppsala universitet (Spoken Finnish in Urban Sweden). Han innehar professuren i finska vid Stockholms universitet sedan 2008. Han var även professor och gästprofessor vid Finskt språk- och kulturcentrum vid Mälardalens högskola 2003-2014.

Hans forskning omfattar sociolingvistik, studier om två-/flerspråkighet, språksociologi, minoritetsspråk, minoritetsspråkspolitik och utbildningslingvistik, i de flesta fallen med ett språkfokus på (sverige)finska och återkommande om meänkieli. Han har publicerat drygt 100 arbeten om dessa ämnen, på engelska, svenska och finska. Han blev docent i finska, särskilt sociolingvistik, år 1994 vid Tammerfors universitet.  Året 1990-1991 tillbringade han som post-doc vid University of Ottawa, Canada. Under en period var han universitetslektor vid Institutionen för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet (1998-2004).

Han har handlett doktorsavhandlingar som rör olika minoritetsspråkskontexter i Sverige, Finland, Norge och Karelen/Ryssland. Inom lärarutbildningen utvecklar han sedan 2014 tillsammans med sina kollegor modersmålslärarutbildning i finska; kopplat till detta är också ett nätverk av lärarutbildare och ämnesutbildare i de fem nationella minoritetsspråken.

Sedan 2006 är Lainio Sveriges representant i Europarådets Expertkommitté för övervakning av Europeisk stadga för landsdels- eller minoritetsspråk. Under perioden december 2015-2017 var han och är åter 2020-2022 också medlem i styrelsen för Expertkommittén. Han har varit och är involverad i flera internationella nätverk som fokuserar på både forskning och stöd för flerspråkig undervisning, språkpolitisk debatt och språklig mångfald.

I februari 2017 blev han utsedd till särskild utredare vid Utbildningsdepartementet, där syftet är att föreslå förbättringar för modersmålsundervisningen i de nationella minoritetsspråken. Betänkandet lämnades under hösten 2017 (SOU 2017:91).

Undervisning

Undervisar på grundnivån, kandidatnivån och mastersutbildningen.

Handleder på alla nivåer från kandidatnivån och uppåt, samt undervisar på forskarutbildningen.

Forskning

Forskar inom sociolingvistik i stort, variationslingvistik, minoritetsspråk och språkpolitik med inriktning mot främst (sverige)finska och meänkieli, samt utbildningslingvistik med flerspråkiga förtecken.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Artikel Flerspråkiga elever och deras tillgång till utbildning och språk i skolan
  2016. Jarmo Lainio, Birgitta Norberg Brorsson. Lisetten (1), 10-13
• Artikel Practiced Linguistic-Cultural Ideologies and Educational Policies
  2016. Annaliina Gynne, Sangeeta Bagga-Gupta, Jarmo Lainio. Journal of Language, Identity & Education 15 (6), 329-343

  This article explores linguistic-cultural ideologies and educational policies as they emerge and are negotiated in everyday life in a bilingual school setting located in the geopolitical spaces of Sweden. Taking sociocultural theory and discourse analysis as points of departure, we focus on empirical examples of classroom interaction and locally established formal policing. Linguistic-cultural ideologies and educational policies that frame life at the school are investigated by employing nexus analytical methods, focusing on social (inter)actions through which a number of locally and nationally relevant discourses circulate. Our findings indicate that refocusing ideology and policy research from the lens of a practiced perspective allows the situated and distributed nature of everyday life to inform issues related to bilingualism as well as their relations to wider societal discourses. Furthermore, our analysis highlights the crucial role of educators in (re)locating bilingual education in its societal contexts as well as making these connections visible in classrooms.

• Kapitel Språklig mångfald och interkulturalitet – lika världar men olika begreppsvärldar
  2016. Jarmo Lainio. Vem vågar vara interkulturell? En vänbok till Pirjo Lahdenperä , 47-69
• Rapport The LEARNMe White Paper on Linguistic Diversity
  2016. Jarmo Lainio.
• Artikel Meänkieli today – to be or not to be standardised
  2015. Jarmo Lainio, Erling Wande. Sociolinguistica 29 (1), 121-140
• Artikel Ruotsinsuomalaisuus tänään
  2014. Jarmo Lainio. Siirtolaisuus / Migration 41 (2-3), 14-25
• Kapitel Språkpolitik implementerad på höjden och tvären
  2014. Jarmo Lainio. Rom for språk, 71-98
• Bok Flerspråkiga elever och deras tillgång till utbildning och språk i skolan - Implikationer för lärarutbildningen
  2015. Birgitta Norberg Brorsson, Jarmo Lainio.
• Rapport Flerspråkiga sverigefinska ungdomar på den nordiska arbetsmarknaden - möjligheter och förväntningar
  2013. Jarmo Lainio, Marja-Terttu Tryggvason, Annaliina Gynne.
• Kapitel Ett segt begrepp i svensk tvåspråkighetsdebatt
  2008. Jarmo Lainio. Revitalisera mera!, 87-105
• Rapport Lapsista voi tulla kaksikielisiä aikuisia
  2006. Jarmo Lainio.
• Artikel Sverigefinne duger nästan, sverigefinska finns inte än.
  2005. Jarmo Lainio. Språk och kultur i det multietniska Sverige 44, 98-118
• Kapitel Tvåspråkighet och språkkontakter i Sverige
  2013. Jarmo Lainio. Sociolingvistik, 274-312
• Kapitel The art of societal ambivalence
  2014. Jarmo Lainio. Language policies in Finland and Sweden, 116-144
• Kapitel Pluricentric varieties of one language or multiple language birth?
  2006. Jarmo Lainio. Alpes Europa, 94-124
• Konferens Kahden ruotsinsuomalaisen sukupolven suomen ja ruotsin käyttöä
  1993. Jarmo Lainio. Folia Fennistica & Linguistica, 173-192
• Rapport Meänkieli and Sweden Finnish
  2001. Jarmo Lainio.
• Artikel Flerspråkiga ungas identiteter och diskurser om dessa – ett internationellt projekt som börjar avkasta resultat
  2012. Jarmo Lainio, Carla Jonsson, Anu Muhonen. Fenno-Ugrica Suecana - Nova Series 14, 41-56

  The paper presents the local, global and sociolinguistic contexts of an international HERAproject (IDII4MES; the Humanities in the European Research Area, 2010-2012). Its main aims are summarized as follows; to:

  - investigate the range of language and literacy practices of multilingual young people and how these practices are used to negotiate inheritance and identities,

  - explore the cultural and social significance of language and literacy practices of multilingual young people,

  - develop innovative multi-site, ethnographic team methodologies using interlocking case studies across national, social, cultural, and linguistic contexts

  - contribute to policy and practice in the inclusion of non-national minority languages in the wider European educational agenda.

  The four research sites, Birmingham (U.K.; coordinator), Copenhagen (Denmark), Stockholm (Sweden), and Tilburg (Netherlands), followed similar routes for data creation, but concentrated on school-age children of different language-backgrounds: Punjabi (Birmingham), Finnish and Spanish (Stockholm), Chinese (Tilburg, Eindhoven, Utrecht), and mainstream context (Danish) for various language-background children (Copenhagen). The methods involve ethnographic fieldwork in- and out-of-school, interviews, discussions, linguistic landscaping and ‘nethnographic’ studies of multilingual adolescents’ social media and internet communication. Analyses and reports based on the qualitative data from the diverse, multilingual contexts have been discussed and produced. Following these, new datadriven and comparative-theoretical studies of the project are being produced.

• Artikel Björklund Krister: Suomalainen, ruotsalainen vai ruotsinsuomalainen? Ruotsissa asuvat suomalaiset 2000-luvulla
  2013. Jarmo Lainio. Siirtolaisuus (1), 51-54
• Artikel Situationen för Sveriges östersjöfinska nationella minoritetsspråk finska och meänkieli 2016
  2017. Jarmo Lainio. Multiethnica (36-37), 13-27

  Genom språklagen 2009 fick de nationella minoritetsspråken, däribland finska och meänkieli, samma rättigheter som svenska och teckenspråk. Genom det allmännas försorg skulle man kunna få använda, utveckla och lära sig språken. I sin artikel granskar Jarmo Lainio hur lagar om nationella minoriteter har uppföljts i Sverige, hur kunskaperna i minoritetsspråken ser ut, hur utbildningssystemet fungerar och hur språkutvecklingen sker idag. I synnerhet koncentrerar Lainio sig på indikatorer med vilka man kan analysera språkbytessituationen för finska och meänkieli. Viktiga och delvis nya aspekter i diskussionen om Sveriges minoritetsspråk är bl.a. Jarmo Lainios granskning av litteracitetens och skriftspråkets roll i språkbevaringen. Genom att använda Einar Haugens språksociologiska modell argumenterar Lainio bl.a. för att utbildningssystemet behöver förnyas ur de språkpolitiska målens synvinklar, samt att minoritetsspråken bör följas upp och uppdateras för nya behov. Även kunskaperna i minoritetsspråken bör öka inom den offentliga förvaltningen.

• Bok Nationella minoritetsspråk i skolan – förbättrade förutsättningar till undervisning och revitalisering
  2017. Jarmo Lainio, Moa Nordin, Sari Pesonen.
• Kapitel The five national minorities of Sweden and their languages – The state of the art and ongoing trends
  2018. Jarmo Lainio. Perspectives on minorities in the Baltic Sea area, 45-76
• Artikel Selvitys kansallisista vähemmistökielistä koulussa
  2018. Jarmo Lainio, Sari Pesonen. Kieliviesti (1), 4-8
• Kapitel Vågor av migration och byar av flyttare – finskan i Sverige över tid och rum
  2021. Jarmo Lainio. Vårt gemensamma innanhav, 31-55

Visa alla publikationer av Jarmo Lainio vid Stockholms universitet