Stockholms universitet logo, länk till startsida

Linda WeidenstedtVikarierande universitetslektor

Om mig

I have a PhD in the Sociology of Work and Employment (Dept of Sociology, Stockholm Uni), and my current research interest is in the fields of labor markets, organization, and leadership with focus on:

- the future of work, digital work, and the platform and gig economy;
- organizational and institutional questions related to employment protection;
- HRM and leadership themes such as empowering leadership and psychological contracts.

Interested in getting to know more about my research?
Connect with me on LinkedIn, Instagram (@researchbyweidenstedt), Twitter and/or Clubhouse (@weidenstedt).



Organization and Work (Organisation och Arbete), 7.5hp/ECTS


Sociological Perspectives on Organization and Leadership, 7.5hp/ECTS



I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Employee Empowerment and Paternalism

    2020. Linda Weidenstedt. Management Revue 31 (4), 444-464


    Empowerment as a management technique builds on the assumption that employees desire more power. Consequently, to a large extent, research on employee empowerment has focused on defining the type of power that should be contained in empowerment, identifying relevant mediating and moderating effects of and for empowerment as well as empowerment's boundary conditions such as individual and social attributes. However, less research has dealt with communicative and relational aspects and how these may impact the outcome of employee empowerment. This paper uses an interactional perspective to conceptually analyse communicative meanings entailed in employee empowerment. Building on sociological theories of communicative interaction, it is argued that focusing on leaders' and members' ascriptions of meanings to each other's communicative messages reveals paternalistic power structures that are of relevance for the failure and success of empowerment. A communicative analysis of common structural and psychological empowerment efforts suggests that members' sensemaking of their roles and situations, as defined by formal (written) and informal (psychological) contracts, may not necessarily be in line with the communicative meanings intended by leaders' actions, and vice versa.

    Läs mer om Employee Empowerment and Paternalism
  • Empowerment Gone Bad

    2016. Linda Weidenstedt.


    Empowerment as a positively connoted concept has been studied extensively in applied research in different fields. Yet its unfavorable, paradoxical character has so far not received enough theoretical attention to make it possible to improve empowerment efforts. In this theoretically informed analysis of the processes that lead to the paradox of empowerment, the author argues that it evolves from discrepancies between approaching empowerment from a structural versus a communicative viewpoint: empowerees’ agency might be increased on a structural level but simultaneously decreased on a communicative level, leaving them feeling disempowered.

    Läs mer om Empowerment Gone Bad
  • Respect and agency

    2013. Werner Schirmer, Linda Weidenstedt, Wendelin Reich. Current Sociology 61 (1), 57-75


    Both in social science and in everyday life, 'respect' is an important and widely used term to describe positive conduct of one person towards another. However, just what respectful behaviour refers to, and how it can be differentiated from considerate, tolerant, kind, etc. behaviour continues to elude social-scientific analysis. In order to investigate the meaning that people give to the concept of respect, the authors carried out focus groups in that participants discussed two vignettes regarding respect and a very closely related concept - considerateness. A systematic analysis of the transcripts preliminary supported the study's hypothesis that respect is a form of behaviour which refers to the ascribed agency of another person, as opposed to non-agential properties such as needs or feelings.

    Läs mer om Respect and agency
  • From tolerance to respect in inter ethnic contexts

    2012. Werner Schirmer, Linda Weidenstedt, Wendelin Reich. Journal of ethnic and migration studies 38 (7), 1049-1065


    When advocates of multiculturalism promote democratic values, they often call for tolerance and respect. The pairwise usage of these concepts wrongly presumes a similar, if not the same, positively connoted meaning. This article depicts an important difference between respect and tolerance, not only in terms of semantics but also regarding the concepts' impact on social interactions. Being tolerated often means to be 'put up with' or to be grudgingly ignored. Multicultural approaches that are based on tolerance, then, may send misleading signals, as they implicitly state that members of ethnic and racial minorities are actually not welcome. We argue that respect conveys a more suitable message for successful multicultural policy programmes. Drawing on a sociological theory of respect that connects respect with the agency of the target person, we show that respect means treating people as autonomous agents whose will and interests are taken seriously and who are not looked down on.

    Läs mer om From tolerance to respect in inter ethnic contexts
  • A Sociology of Empowerment

    2017. Linda Weidenstedt (et al.).

    Avhandling (Dok)

    Empowerment has been a popular concept in management and leadership practice and research for more than forty years. The intentions behind empowerment at the workplace are positive: empowered employees should experience a greater degree of influence, decision-making latitude, and meaningfulness. This is achieved through transfers of power, such as increases in autonomy and responsibility. Although empowerment efforts have often been shown to successfully result in empowered and highly involved employees, there has also been research that shows the opposite: the so-called paradox of empowerment is a well-known problem that refers to failed empowerment efforts through which beneficiaries feel disempowered rather than empowered.

    This thesis comprises three papers intended to contribute to empowerment research and practice within a sociological framework that offers a better understanding of implicit assumptions between employer and employee and the unintended consequences these can have on the outcome of empowerment change efforts. The analyses utilize a communicative approach in line with sociological and social-psychological theories of communication and interaction.

    The first two papers are theoretical analyses, one examining the general concept of empowerment (Paper I), the other focusing more specifically on empowerment in workplace contexts (Paper II). Paper III is an empirical analysis that investigates some of the theoretical assumptions made in Papers I and II.

    The first paper analyzes empowerment from a sociological point of view and identifies possible mechanisms behind the paradox of empowerment. It is argued that such paradoxes may evolve from discrepancies between approaching empowerment from a purely economic and structural perspective versus a communicative and relational one. It concludes with the observation that, although their agency may be increased on a structural level, empowerees may experience a parallel decrease of agential options on a communicative level.

    The second paper deals with empowerment at the workplace as a management or leadership technique. Focusing on relational aspects, a “basic communicative structure” is identified. This is analyzed as comprising a contractual and a communicative context that should be taken into consideration by empowerers in order to avoid misunderstandings in the recipients’ sensemaking processes. Paper II concludes by arguing that the way recipients make sense of their roles and situations as defined by employment and/or psychological contracts might not necessarily be in line with the communicative meanings they ascribe to the change agents’ actions, and vice versa.

    The third paper analyzes employees’ orientations and attitudes toward empowerment and the relevance of their attitudes for the success of empowerment efforts. These issues are explored by means of survey data from 268 employees in the Swedish retail sector. Results indicate that age and work intensity (part-time vs. full-time), as well as cohabitation status may have significant impacts on how empowerment efforts are approached and received by employees.

    The thesis as a whole provides insights into sociological issues of empowerment, both generally and particularly in management and leadership contexts and concludes that the communicative context of empowerment interactions plays a significant role in employees’ empowerment orientations.

    Läs mer om A Sociology of Empowerment
  • Varför gigga som matkurir? Förutsättningar och förväntningar bakom okvalificerat gig-arbete

    2020. Linda Weidenstedt, Andrea Geissinger, Monia Lougui.


    Den digitala gig-ekonomin, där utförare av arbete och uppgiftsägare matchas mot varandra med hjälp av digitala plattformar, är omdebatterad. Gig-ekonomin lovordas å ena sidan för möjligheten att vara geografiskt obunden och flexibel, medan den å andra sidan fördöms för bristen på anställningstrygghet och dåliga arbetsförhållanden. Delvis beror det på att gig-ekonomin består av en heterogen samling arbete. Sett till andelen individer som jobbar inom gig-ekonomin utgör denna arbetsform än så länge bara en liten del av svensk arbetsmarknad – i alla fall om man använder sig av en strikt definition av den digitala gig-ekonomin just som digitalt och plattforms-förmedlat. Likväl har gig-ekonomin skapat en viss oro och en del arbete bland arbetsmarknadens parter och myndigheter: Gig-arbete räknas inte enbart som atypisk sysselsättning utan har dessutom rört sig i stor utsträckning i ett ingenmansland gällande socialförsäkring, anställningsvillkor och arbetsmiljö-reglering. Vidare är det i nuläget oklart om giggare är anställda eller företagare. Oklarheter och utmaningar har fått uppmärksamhet i svensk media och i svenska rapporter, det finns också internationell forskning på området. Dock saknas det förståelse och en mer djupgående inblick i vilka det är som väljer att jobba som gig-arbetare i Sverige och varför de har valt den vägen. Att förstå vilken roll gig-ekonomin spelar i giggarnas egna liv – och kan komma att spela framöver – är viktigt att förstå oavsett gig-ekonomins storlek. Den här studien syftar därför till att bidra med insikter kring individers val att arbeta inom den okvalificerade gig-sektorn i Sverige, där arbete förmedlas via en plattform eller app men utförs offline. Frågan undersöks genom att låta gig-arbetarna själva komma till tals och berätta om sina uppfattningar och erfarenheter av gig-arbete: Kvalitativa intervjuer har genomförts med 34 så kallade matkurirer, det vill säga individer som jobbar med leverans av restaurangmat. Leveransuppdragen förmedlas genom digitala plattformar och appar (Uber Eats, Wolt och Foodora). Respondenterna fick berätta om sin bakgrund, varför de har valt plattformsbaserat arbete, vad som motiverar dem att fortsatt arbeta inom gig-ekonomin, hur nöjda de är med detta sätt att arbeta, vilka problem de upplever i sitt arbete och vilka framtidsplaner de har. Resultaten visar att det finns likheter i respondenternas bakgrund vad gäller härkomst, utbildningsnivå och möjligheter på den svenska arbetsmarknaden, medan ålder varierar. Exempelvis var åldersspannet bland respondenterna 19–48 år; bakgrunden varierade från grundskoleutbildning till universitetsutbildning men mer än hälften av intervjupersonerna hade minst tre år universitetsutbildning; och mer än hälften av de intervjuade härstammade från asiatiska länder såsom Pakistan och Indien. Vidare visade analysen av intervjumaterialet att många respondenter överlag var nöjda med gig-arbetet trots att de klagade över problem med plattformarnas management, plattformarnas transparens och på bristande engagemang och omtanke från företagens sida. Rapporten mynnar ut i resultat som visar att identitet och kulturell bakgrund, den samhälleliga kontexten i Sverige, gig-arbetarnas ambitioner och visioner, deras inbäddning i den sociala omgivningen, samt deras hantering av gig-arbetet spelar en avgörande roll i hur de upplever sin vardag. Flertalet respondenter berättar om svårigheten att hitta ett jobb som matchar deras kompetenser och att de använder gig-jobbet som en slags buffert tills andra jobbmöjligheter dyker upp. Andra berättar istället att giggandet kompletterar studier, andra (deltids-) jobb, eller det parallella uppbyggandet av en egen verksamhet. Gig-arbetet ses av de flesta i studien således som en temporär lösning på vägen till ett annat framtida arbetsliv. Dessa resultat leder till följande slutsatser: Bakom gig-arbetares beslut att jobba och fortsätta jobba inom gig-ekonomin ligger flera olika drivkrafter såsom en inre motivation, gig-ekonomin som en övergångslösning, och flexibiliteten och självstyrningen som gig-arbetet möjliggör. Slutsatser angående den framtida utvecklingen av gig-ekonomin berör å ena sidan konstaterandet att gig-företagen behöver ta ansvar och öka transparensen, exempelvis genom att utveckla förutsägbarheten kring hur mycket man kommer att tjäna på ett leveransuppdrag. Å andra sidan anser vi att en reglering av matleveransbranschen behöver göras med varsam hand. Gig-ekonomins heterogenitet bidrar med en mångfald av funktioner för giggarna, från övergångslösning och bisyssla till heltidsjobb, och dess tillgänglighet och öppenhet borde därför bevaras och stödjas. Samtidigt behöver matkurirers arbetsmiljö och villkor diskuteras.

    Läs mer om Varför gigga som matkurir? Förutsättningar och förväntningar bakom okvalificerat gig-arbete
  • Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser

    2019. Lotta Stern, Linda Weidenstedt, Georgios Sideras.


    Lagen om anställningsskydd är omdebatterad och skapar friktioner på svensk arbetsmarknad. Å ena sidan finns arbetsgivare som vill ha flexibla företag och rätten att leda och fördela arbetet för att främja verksamheten. Å andra sidan finns arbetstagare som vill ha trygga anställningar och rätt till en icke-godtycklig behandling. På aggregerad nivå får lagstiftningens avsedda och oavsedda konsekvenser förhållandevis mycket utrymme i debatterna såväl som inom forskningen, där studier exempelvis visar att ett strikt anställningsskydd hämmar företagens produktivitet. Mer sällan ställs frågan hur lagstiftningen tillämpas och upplevs fungera lokalt och i praktiken, det vill säga ute på företagen.

    Den här studien syftar till att bidra med sådan konkret och lokal kunskap i syfte att undersöka avsedda och oavsedda konsekvenser av anställningsskyddets utformande i företagens dagliga verksamhet. Frågan undersöks genom tolv intervjuer med företagsledare i medelstora tillverkande företag med erfarenhet av att avsluta anställningar. Företagsledarna fick berätta om vad som hände, hur och när processen initierades, och när - men också hur - de upplevde att processen fungerade.

    Resultaten visar att företagsledarna principiellt har en positiv inställning till anställningsskydd, men upplever att lagstiftningen inte fungerar väl i praktiken. Exempelvis står turordningsreglerna i konflikt med företagsledningens fokus på att vid arbetsbrist behålla rätt kompetens. Vidare menar de att avslut av anställningar på grund av personliga skäl är näst intill omöjligt.

    Rapportens slutsats mynnar ut i att anställningsskyddslagstiftningen - sett ur ett företagsledningsperspektiv - har viktiga oavsedda konsekvenser: Man kan frångå turordningsreglerna, men det är dyrt. Man kan avsluta anställningar som inte fungerar, men bara genom låtsad omorganisering och konstruerad arbetsbrist. Sammanfattningsvis framkommer många, av lagstiftaren oavsedda, oförutsedda, och oönskade, konsekvenser ur intervjuerna som framkallar frågan i vilken utsträckning lagstiftningen i praktiken uppfyller sitt egentliga syfte.

    Läs mer om Anställningsskyddets avsedda och oavsedda konsekvenser

Visa alla publikationer av Linda Weidenstedt vid Stockholms universitet