Studierektor för grundlärarprogrammet inriktning fritidshem och kurser i fritidshemspedagogik, samt fristående kurser och masterprogram i barn- och ungdomsvetenskap.

Intervju med Linnea Bodén om förskolan, forskning och förskollärarutbildningen

Jag disputerade 2016 i Pedagogiskt arbete, Linköpings universitet, med en avhandling om digital registrering av elevers närvaro och frånvaro. I avhandlingen undersöks hur skolfrånvaro som materiellt-diskursivt fenomen produceras i praktiker och sammanvävningar av människor och ickemänniskor, när frånvaro och närvaro registreras och hanteras med hjälp av digital teknik. Sedan april 2024 är jag docent i barn- och ungdomsvetenskap.

Metodologiska frågor och perspektiv har länge varit ett intresse i min forskning. Med utgångpunkt i posthumanistiska perspektiv har jag under våren 2021, tillsammans med Karin Gunnarsson, publicerat boken Introduktion till postkvalitativ metodologi. Boken tar ett samlat grepp kring frågor om formulerandet av forskningsproblem, forskningsetiska överväganden samt konstruerandet och analyserandet av empiriskt material.

I det avslutade  forskningsprojektet Att vara barn i forskning. Förskolebarns upplevelser av att delta i randomiserade interventionsstudier undersökte jag barns perspektiv på forskning och vad det innebär att vara del av ett forskningsprojekt. Som en fortsättning på Hjärnvägar i förskolan fokuserade projektet, utfrån ett multiteoretiskt perspektiv, på hur barns delaktighet i forskning kan utforskas metodologiskt, samt hur de metodologier som iscensätts i ett forskningsprojekt på olika och ibland oväntade sätt bidrar till barns möjlighet till delaktighet i forskningen. Frågor om etik var en central del av projektet.

 

Forskningsprojekt

Pågående forskningsprojekt:

Handledning doktorand Jessica Samsioe: Förskolans hall

 

Avslutade projekt:

Att vara barn i forskning. Förskolebarns upplevelser av att delta i randomiserade interventionsstudier

Handledning doktorand Emilia Åkesson: Teacher Education Becoming Elsewhere

Handledning doktorand Teresa Elkin Postila: (O)ändligt vatten: En studie om hur förskolebarn som kännare engageras i samhälleliga miljöfrågor

Handledning doktorand Frederikke Skaaning Knage (Aarhus University, DPU): "Skolevægring"

Avslutat postdoktorprojekt: Barn som centrala agenter i en forskningsapparat. Att producera kunskap om förskolebarns upplevelser och perspektiv på att vara del av ett forskningsprojekt Inom forskningsprojekt: "Hjärnvägar i förskolan": Förstärkning av förskolebarns uppmärksamhets, språk och kommunikationsförmågor: En interdisciplinär studie av socio-emotionellt lärande och datoriserad uppmärksamhetsträning

Media

Vad är det egentligen som är hemligt i "Våra barns hemliga liv"? Intervju, Förmiddag i P4 Dalarna 19 November 2020 (43 min in)

Tolv forskare: SVT:s psykologer duckar för kritiken mot ”Våra barns hemliga liv”, DN Kultur 16 November 2020

Barns känslor blir oetisk underhållning i SVT-serie, DN Kultur 2 November 2020

Digital registrering kan försvåra kontakt, Chef & Ledarskap 15 Mars 2019

Frånvaro ofta i fokus i skolan, Skolporten 20 September 2016

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Advancing feminist relationality in childhood studies

  2023. Linnea Bodén, Tanja Joelsson. Childhood

  Artikel

  Relationality has become central to Childhood Studies and even described as its ontological ground. Feminist theories offer articulate theorizing on relationalities, yet feminist ideas of relationality have not had a significant impact on Childhood Studies. Through focusing on feminist notions of corporeal specificity, sexual-temporal difference and asymmetry, and transcorporeality, this paper argues that feminist theorizations open up a space to engage with childhood and children’s lives as not only relational or entangled, but as inevitably imbricated in relations of power.

  Läs mer om Advancing feminist relationality in childhood studies

• Child Studies Multiple: Collaborative play for thinking through theories and methods

  2023. Anna Sparrman (et al.). Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research 15 (1)

  Artikel

  This text is an exploration of collaborative thinking and writing through theories, methods, and experiences on the topic of the child, children, and childhood. It is a collaborative written text (with 32 authors) that sprang out of the experimental workshop Child Studies Multiple. The workshop and this text are about daring to stay with mess, “un-closure” , and uncertainty in order to investigate the (e)motions and complexities of being either a child or a researcher. The theoretical and methodological processes presented here offer an opportunity to shake the ground on which individual researchers stand by raising questions about scientific inspiration, theoretical and methodological productivity, and thinking through focusing on process, play, and collaboration. The effect of this is a questioning of the singular academic ‘I’ by exploring and showing what a plural ‘I’ can look like. It is about what the multiplicity of voice can offer research in a highly individualistic time. The article allows the reader to follow and watch the unconventional trial-and-error path of the ongoing-ness of exploring theories and methods together as a research community via methods of drama, palimpsest, and fictionary.

  Läs mer om Child Studies Multiple

• In the middle of a standardized test: The emerging relations of young children in research

  2022. Linnea Bodén. Contemporary Issues in Early Childhood, 1-18

  Artikel

  The performance of standardized tests is an ongoing matter of concern for childhood researchers.Standardized tests are often described as neglecting the ethical complexities of doing research withyoung children. However, this critique is primarily presented in general terms, and does not attendto the locality and specificity of particular test situations. With this as a starting point, the aim ofthis article is to challenge a narrow understanding of standardized tests as activities done ‘on’ chil-dren and examine the complexities of emerging relations in test situations performed in Swedishpreschools. Through analysing video recordings made as part of an intervention project, the articlefocuses on the practices that surface in test situations with four- to six-year-olds. Inspired byHaraway and Strathern, the article puts to work a relational approach to analysing the test situa-tions. This approach contributes with an understanding in which the contextual details are takeninto account, which in turn highlights how the atypical and the moving are often the standard instandardized testing. The insights from a relational analysis point to important aspects to considerin the performance of standardized tests: it matters to attune to and problematize a narrow under-standing of standardized tests; it matters to consider the local specificities; and it matters to scru-tinize in new ways the relations between children and researchers.

  Läs mer om In the middle of a standardized test

• Introduktion till postkvalitativ metodologi

  2021. Gunnarsson Karin, Linnea Bodén.

  Bok

  Genom att introducera en postkvalitativ metodologi tar denna bok ett samlat grepp kring frågor om formulerandet av forskningsproblem, forskningsetiska överväganden samt konstruerandet och analyserandet av empiriskt material. Postkvalitativ metodologi beskrivs utifrån fyra centrala ingångar: posthumanistisk teori; forskning som verklighetsskapande; sammanvävning av diskurs, materialitet och affekt samt en feministisk ansats.

  Boken belyser hur postkvalitativ metodologi erbjuder experimenterande tillvägagångssätt och är en prövande berättelse om hur kunskap kan produceras och hur världen kan undersökas med ‘en metodologi i blivande’. Den är således inte någon handbok eller manual för hur forskning ska bedrivas utan ett teoretiskt och metodologiskt erbjudande som bland annat utforskar frågor om ontologi, epistemologi och etik.

  Med sin specifika utgångspunkt i postkvalitativ metodologi ger boken vägledning och inspiration inom många olika områden och vetenskapliga discipliner. Den är därför ett sällskap för studenter och forskare att arbeta tillsammans med i genomförandet av ett forskningsprojekt. Boken vänder sig framförallt till studenter på avancerad nivå, forskarstudenter samt forskare som undrar vad det innebär att arbeta och skapa kunskap med posthumanistisk teori.

  Läs mer om Introduktion till postkvalitativ metodologi

• On, to, with, for, by

  2021. Linnea Bodén. Children's Geographies

  Artikel

  The ethics of the participation of children in research have attracted the attention of childhood researchers for thirty years. By analysing central scholarly work in childhood sociology and in early childhood education research, the aim of this paper is to unfold, but also queer how ethics are articulated within literature that discusses children in research. Through the methodology of tracing-and-mapping, a map is constructed that displays how children in research are articulated in relation to the prepositions on, to, with, for and by. The map shows how these prepositions form a value scale, underpinned by certain philosophical assumptions about ethics. By relating this to a randomized control trial (RCT) study performed in Swedish preschools, the paper highlights the fact that it is not necessarily more ethical if the research is done by children, than on children. This contributes to a renewed and extended reflection on ethics, that throughly problematize a placing of research on a ‘scale of ethics’ – ranging from bad to good.

  Läs mer om On, to, with, for, by

• Relational Materialism

  2020. Linnea Bodén (et al.). Oxford Research Encyclopedias

  Kapitel

  Relational materialism was first articulated and framed within Actor Network Theory. In educational research, the concept has emerged with the growing influence of Agential Realism and New Material Feminism, and in the engagements in the “turn to materiality” and/or “turn to ontology.” A relational materialist approach to educational studies can be narrowed down to three key principles: the principle of general symmetry; the principle of material semiotics; and the principle of method. The enactment of relational materialism depends on how these principles come to work in the engagement with central educational problems, such as subjectivity, performativity and practice. Relational materialism takes the starting-point in the problems and concerns of human and material actors or agents, for whom the research can make a difference. While doing so, it acknowledges the methodological difficulties and possibilities when carefully attending simultaneously to discourse, materialities and their relations. Striving towards a methodological sensibility, the enactment of relational materialism in education research entails the emergence and creation of more and multiple methods to know the multiple realities of education. This also makes it possible for relational materialist research to become productive of new and additional educational realities that can, perhaps, make an affirmative difference to the actors or agents concerned.

  Läs mer om Relational Materialism

Visa alla publikationer av Linnea Bodén vid Stockholms universitet