Profiles

Maria Lim Falk Foto: Linnea Bengtsson

Maria Lim Falk

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för svenska och flerspråkighet
Telefon 08-16 34 41
E-post maria.lim-falk@su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 D
Rum D 516
Postadress Inst. för svenska och flerspråkighet 106 91 Stockholm

Om mig

Filosifie doktor i nordiska språk (2008)

Akademiforskare i svenska språket med didaktisk inriktning (2010–2015, finansieriad av Kungliga Vitterhetsakademien, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, medfinansierad av institutionen)

Ämnesstudierektor för lärarutbildningarna i svenska (fr. 2015–2018)

Projektledare för "Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever, Intensivsvenska" (2016–2020, finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse, medfinansierat av SU och Svefler)

Nuvarande uppdrag:

  • samverkanskoordinator vid institutionen
  • nätverksledare för Regionalt utvecklingscentrum, RUC, Stockholmsregionen, tillsammans med representanter från SUSA
  • ledamot i styrgruppen för Skolverksprojektet Samverkan för bästa skola
  • ledamot i gruppen Beredning för lärarutbildning, Området Humanvetenskap

Språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning

I avhandlingen intresserar jag mig för språkanvändning och skolspråksutveckling i tvåspråkig respektive enspråkig undervisningskontext på gymnasienivå. Fokus ligger på elevernas fortsatta avancerade språkutveckling i svenska (L1 för merparten av eleverna) när undervisningsspråket byts ut mot engelska. En kontrollklass med all undervisning på svenska ingår i studien.
Avhandling: Svenska i engelskspråkig skolmiljö. Ämnesrelaterat språkbruk ...

Artiklar:
English and Swedish in CLIL student text (2015)

Paths to Academic writing in a globalized world (Lim Falk & Holmberg 2016)

Jag var också involverad i CLISS-projektet (projektartiklar), 2011–2014, vars huvudsyfte var att undersöka vilken roll undervisningsspråket spelar för utvecklingen av elevers skriftliga, akademiska förmåga i svenska och engelska.
Artikel: The Development of Linguistic correctness in CLIL and Non-CLIL Students' Writing ... (2019)

Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever

Lägerskola på Vässarö med nyanlända elever, 2017. Foto: Intensivsvenska
Lägerskola på Vässarö med nyanlända elever, 2017. Foto: Intensivsvenska

Under de senaste åren har mitt intresse riktats mot nyanlända elever, mot deras språk- och kunskapsutveckling. Det handlar alltså fortsatt om språkbruk, skolspråk, språkutveckling och lärande, men nu med fokus på andraspråksutveckling (svenska som andraspråk). Under fyra år har jag varit projektledare för samverkans- och utvecklingsprojektet Intensivutbildning i svenska för nyanlända skolelever, Intensivsvenska, som har inneburit samverkan med över 100 lärare och involverat ca 1000 elever på introduktionsprogrammet språkintroduktion.
Projektrapport, Intensivsvenska 2016–2020

Planera för progression (2018), Läslyftstext

Presentationer och kompetensutvecklingsinsatser

Kollektivt lärande. Illustration: Ove Larsson
Kollektivt lärande. Illustration: Ove Larsson

Under de senaste fyra åren har jag dels varit ute mycket igen på skolorna i vardagen under utvecklingsprojektet Intensivsvenska, dels hållit i många utbildningsdagar för lärare och rektorer. Jag är mycket intresserad av projektledning, processledning och utforskande av hur långsiktig och hållbar samverkan mellan forskare och lärare kan byggas. Forskares och lärares kompletterande kompetenser är nödvändiga ingredienser för framgångsrik skolutveckling, och för att få dessa kompetenser att samverka är det viktigt att långsamt, strukturerat och målinriktat bygga upp tillit och ömsesidig respekt. Om man över tid lyckas uppnå en praktikgemenskap som präglas av kollektivt lärande så har man goda förutsättningar att nå en ökad likvärdighet i utbildning och undervisning och högre måluppfyllelse för eleverna.

Kompetensutveckling i samverkan med ovanstående målsättningar gynnas av samarbeten över längre tidsperioder och av möten som snarare har formen av strukturerade workshops än av föreläsningar. Kortare genomgångar varvade med medvetandehöjande övningar och konkret arbete i grupp brukar kunna bli ett framgångsrikt upplägg.

Här är några exempel på teman som jag har konstruerat och hållit workshops om bland annat följande:

  • Ordförrådets betydelse för nyanländas språk- och ämnesutveckling

  • Ordförråd och läsförståelse

  • Studiemedvetenhet för nyanlända – att stärka elevernas förståelse för t.ex. relationen mellan sin egen arbetsinsats och resultaten, om vad för slags kunskap och förmågor som värdesätts i det svenska skolsystemet, etc

  • Systematiskt ämnesöverskridande arbete kring text och ord - om hur man i ett arbetslag kan planera för ett konkret samarbete som är kontinuerligt och långsiktigt

  • Struktur och systematik, konkretion och explicithet – att lägga upp en plan för ökad likvärdighet och högre måluppfyllelse

Forskning

(Detta avsnitt är under omarbetning, 2020-09-24)

Forskningsintressen, nyckelord

  • Språk och lärande (relationen mellan språkutveckling och kunskapsutveckling)
  • Avancerad förstaspråksutveckling (det akademiska skolrelaterade språket)
  • Andraspråksinlärning/utveckling (svenska som andraspråk, särskilt nyanlända i övre tonåren)
  • Skriftspråklig kompetens och skrivutveckling (i skolan och på lärarutbildningen)
  • Skolutveckling (organisatorisk och pedagogisk nivå)

Metodologiska och teoretiska intressen, nyckelord (ej färdig lista)

  • Etnografiskt fältarete och gruppetnografi
  • Verksamhetsteori/analys (t.ex. Linell)
  • Praktikgemenskaper, gränspraktiker (t.ex. Wenger)
  • PLC, professional learning communities

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2020. Maria Lim Falk (et al.).
  • 2020. Maria Lim Falk (et al.).
  • 2018. Maria Lim Falk, Gunilla Almström Persson.

    Artikeln handlar om vetenskapligt skrivande. Många läroböcker och skrivhandledningar tar upp den vetenskapliga textens disposition, språk och stil. Här ligger i stället fokus på hur övningar i att värdera kunskap och information kan främja ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt som en grundläggande förutsättning för att kunna skriva texter av vetenskaplig karaktär.

  • 2018. Maria Lim Falk.

    För att planera en undervisning med fokus på språklig progression behöver man utgå från nyanlända elevers förutsättningar och behov så att de får både kognitiva utmaningar och adekvat stöttning. Artikeln introducerar registermodellen som en teoretisk ram för att beskriva språkutveckling, språkanvändning och språklig variation i olika sammanhang.

  • 2018. Maria Lim Falk, Karolina Wirdenäs.

    Elevernas skrivutveckling når aldrig ett slutmål – nya genrer och nytt innehåll innebär nya utmaningar och fler steg i utvecklingen mot en avancerad skriftspråkskompetens. En utvecklande skrivundervisning behöver göra eleverna förberedda att möta dessa utmaningar, både under gymnasietiden och i kommande studier och yrkesliv.

    Artikeln föreskriver inte en specifik teoribildning eller en utvald skrivpedagogisk inriktning som svar på hur undervisningen kan möta elevernas behov. Den betonar istället att lärare behöver många redskap och göra medvetna val bland dessa i planeringen av en skrivundervisning som ser till alla delar i den skriftspråkliga kompetensen.

    Artikeln resonerar kring de tendenser som genom åren har präglat skrivundervisningen. Hur ska dagens lärare förhålla sig till olika synsätt och inriktningar? En breddad skrivundervisning förespråkas som på olika sätt främjar utvecklingen av elevernas skriftspråkliga kompetens.

  • 2017. Maria Lim Falk, Tomas Riad. Svenska: ett kritiskt ämne, 88-108
  • 2019. Maria Lim Falk. International Journal of Bilingual Education and Bilingualism 116, 187-215
  • 2016. Maria Lim Falk, Per Holmberg. Recherches en écritures, 187-211

    The study aims at examining how Swedish upper secondary school students’ development of written academic Swedish is affected when some or almost all content subjects are taught in English instead of Swedish, so-called CLIL education. The study includes three CLIL groups (125 students) with different amounts of instruction in English, and two non-CLIL groups (75 students). The study comprises a quantitave analysis of the students’ use of academic words in 260 texts and a qualitative analysis of the functions of academic words in a smaller corpus of 36 texts. The study shows that the students’ acquisition of the norms of academic writing cannot be taken for granted. When the use of L1 is strictly limited, as in total CLIL, the development of the students’ advanced L1 academic proficiency is at risk. Interestingly, the study also shows the potential of partial CLIL, as the largest development of academic vocabulary was found in this group.

  • 2015. Maria Lim Falk. Language learning journal 43 (3), 304-318

    This study investigates Swedish students’ ability to produce the discourse of the subject history, in a situation where they had to demonstrate historical knowledge in written explanations, and where both English and Swedish were involved. The students attend a Content and Language Integrated Learning (CLIL) programme at the upper secondary school level. The study highlights the roles of both languages in CLIL, thus including both English and the L1 Swedish. The research questions concern language choice, field-specific lexis and genre. These variables were related to the teacher’s assessment in terms of grading, in order to discover possible connections between linguistic choices on the part of the students and the degree of success in terms of grades. While the students had quite a lot of input in English during the history course, they mainly choose to write the exam in Swedish. The elements of English in the texts were primarily used for field-specific lexis. Texts with elements of English also tend to be slightly less successful than texts written in Swedish only. The overall achievements in this exam were quite low, even though the students used their strongest language. Few students display the significant linguistic resources needed in the production of successful historical explanations. Texts assessed with high grades represent content by means of linguistic choices that correspond to the typical patterns of the field, more than the texts with lower grades. The results confirm the importance of paying attention to both languages in CLIL education. 

  • 2020. Carmen Galián Barrueco (et al.).

    Studiemedvetenhet handlar bland annat om vilken typ av färdigheter och förmågor som värdesätts i det svenska skolsystemet, om vilka rättigheter och skyldigheter man har som elev har vad gäller ansvar, delaktighet med mera. Studiemedvetenhet handlar också om att kunna reflektera över sitt eget lärande, om att få en klarare uppfattning om hur den egna arbetsinsatsen är relaterad till studieresultaten, om lärandestrategier och studieteknik, och om att självständigt kunna driva sitt lärande framåt. Intensivsvenskas särskilda satsning på en ökad studiemedvetenhet hos eleverna är sprungen ur konkreta utmaningar som lärarna har identifierat. Satsningen har skett dels genom de strukturella insatserna vad gäller ämnesplaneringar, moduler och schema, dels genom riktade insatser i form av en studiekalender och ett antal aktiviteter kopplade till den. Utvärderingar med elever och lärare visar till exempel att studiekalendern var elevernas viktigaste verktyg för att arbeta med studieteknik och att lärarna upplevde att studiekalendern hade gjort undervisningen tydligare, mer systematisk och strukturerad. Om detta och om utgångspunkterna för satsningen rapporteras i denna skrift.

Visa alla publikationer av Maria Lim Falk vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 10 oktober 2020

Bokmärk och dela Tipsa