Profiles

LouiseDane

Louise Dane

Doktorand

View page in English
Arbetar vid Juridiska institutionen
Telefon 08-674 72 34
E-post louise.dane@juridicum.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 C
Rum C 718
Postadress Juridiska institutionen 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är doktorand i offentlig rätt vid Juridiska institutionen. 

Undervisning

En fantastisk del av mitt jobb är att få verka som lärare på juristutbildningen. För närvarande undervisar jag på grundkursen i förvaltningsrätt samt på specialkurserna migrationsrätt, barnrätt samt equality law. Härutöver handleder jag examensarbeten, nästan uteslutande i migrationsrätt.

Forskning

Mitt avhandlingsprojekt handlar om barnrätt och migrationsrätt. I min forskning fokuserar jag för närvarande på ärenden som rör familjeåterförening och situationer där barn som vuxit upp i Sverige utan uppehållstillstånd riskerar utvisning.

Som forskarstudent är jag knuten till Barnrättscentrum, en tvärvetenskaplig forskningsplattform med inriktning på rättsliga frågor som rör barn och barns rättigheter. För mer information om forskning, seminarieserie, konferenser m.m. se hemsida, länk här till höger

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Louise Dane.

    Stater har som utgångspunkt en rätt att bestämma vilka människor, utöver dess egna medborgare, som får – och inte får – befinna sig på statens territorium. Detta måste ses som en utgångspunkt för migrationslagstiftning i olika länder och därmed också för politiken på området. I en tid som präglas av åtstramningar av länders migrationslagstiftning och där samma lagstiftning riskerar att innebära kränkningar av mänskliga rättigheter blir rättstillämparen garanten för att internationella åtaganden efterlevs. Vid prövningen av migrationsrättsliga ärenden behöver rättstillämparen inte sällan genomföra proportionalitetsbedömningar där såväl individens intresse av att befinna sig i en viss stat som denna stats intresse av att reglera invandringen aktualiseras. Att stater har ett intresse av att reglera invandring är generellt något som sällan ifrågasätts men vad syftar begreppet ”intresset av reglerad invandring” på och vad innebär det?

    I denna text belyses översiktligt de nordiska staternas möjlighet att reglera invandring. Fokus ligger dock på innebörden av intresset av reglerad invandring – främst skillnaden på politiska och rättsliga intressen.

  • 2015. Louise Dane. Förvaltningsrättslig Tidskrift (2)

    Principen om barnets bästa framkommer av flera internationella överenskom- melser. Till exempel stadgas i artikel 3.1 i FN:s konvention om barnets rättig- heter (barnkonventionen) att ”vid alla åtgärder som rör barn, vare sig de vid- tas av offentliga eller privata sociala välfärdsinstitutioner, domstolar, adminis- trativa myndigheter eller lagstiftande organ, skall barnets bästa komma i främsta rummet.” Det anses idag allmänt vedertaget att principen ska beaktas vid samtliga avgöranden som rör barn.1 Det råder således ingen förvirring om att principen ska beaktas. Däremot saknas en närmare definition av principen – vad betyder barnets bästa?

    Att en princip saknar tydligt reglerat innehåll är inte i sig problematiskt. Men det väcker frågor. Kan vi utgå ifrån att principen om barnets bästa är samma princip inom alla rättsområden? 

    I artikeln diskuteras om vikten och innebörden av principen av barnets bästa påverkas av inom vilken måltyp principen hanteras. Artikeln baseras på en studie av 57 rättsfall från Europadomstolen. Studien visar på att det finns intressanta skillnader i Europadomstolens syn på barnets bästa. Något som i förlängningen innebär att principen inte ges den hållfasthet den borde.

  • 2015. Anna Bergmark (et al.).

    Enligt FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen) ska alla barn som befinner sig i Sverige ha rätt att åtnjuta sina rättigheter oberoende av barnets eller föräldrarnas etniska eller sociala ursprung eller ställning i övrigt. Så är dock inte fallet idag. Många barn som befinner sig i Sverige ges inte möjlighet att åtnjuta sina rättigheter bland annat på grund av sin rättsliga status. En grupp av barn som uppmärksammats på senare tid är minderåriga unionsmedborgare som nyttjar den fria rörligheten men saknar förlängd uppehållsrätt, ofta kallade EU-migranter, men som vi valt att kalla barn som är EU-medborgare (eller unionsmedborgare) och lever i utsatthet. Dessa barns rättsliga ställning är oklar och det råder oenighet och förvirring kring vilka rättigheter de har. Det kan handla om barn som rest till Sverige med föräldrar (som exempelvis är här för att tigga) och hamnat utanför skolsystemet under en längre period. Myndigheterna har inte haft kännedom om att dessa barn befinner sig i Sverige eller saknar kunskap om barnens rättigheter. Barnen hamnar i ett socialt utanförskap och utanför samhällets skyddsnät. De barnen riskerar därmed att fara illa då de inte alltid omfattas av de regler och rättigheter som gäller andra barn i Sverige.

Visa alla publikationer av Louise Dane vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 10 april 2018

Bokmärk och dela Tipsa