Profiles

Lena Wilhelmson, Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet

Lena Wilhelmson

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för pedagogik och didaktik
Telefon 08-16 23 21
E-post lena.wilhelmson@edu.su.se
Besöksadress Frescativägen 54
Rum 2414
Postadress Institutionen för pedagogik och didaktik 106 91 Stockholm

Om mig

Lena Wilhelmson is Associate Professor iin Education and a researcher within Organisational Pedagogics at Stockholm University since 2008. Her research deals with individual and collective learning in renewal processes in working life. Another area of interest is adult education, dialogue and learning processes in adult life. Also studies concerning shared and joint leadership and generative leadership have been conducted by Wilhelmson. Wilhelmson is engaged in the Headmaster Education Program at Stockholm University. 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2017. Lena Wilhelmson, Marianne Döös. Pedagogisk forskning i Sverige 22 (1-2), 101-123

    Syftet med denna artikel är att bidra till kunskapen om delat ledarskap mellan chefer och mer specifikt att belysa och diskutera delat rektorskap. Delat ledarskap mellan rektorer har i andra länder beskrivits som en lösning på rektorers trängda arbetssituation och höga arbetsbelastning. Teoretiska utgångspunkter är lärteori och teori om kollektiva ledarskapsformer. Kvalitativa data från rektorer, biträdande rektorer samt arbetslagsledare vid fem skolor med delat ledarskap är empirisk grund. Resultaten visar på värdet av att som rektor inte vara ensam med arbetsuppgifterna, problem blir hanterbara vilket ger en hälsosam trygghet. För skolor som var uppdelade i flera skolenheter tillkom svårigheter med visst dubbelarbete samt oklarhet angående skolan som helhet. Ett teoretiskt bidrag till kunskapen om delat ledarskap mellan chefer är förståelsen av invitering som horisontell över organisatoriska gränser. En kritisk granskning av dominerande föreställningar om organisation och ledarskap efterlyses i avsikt att ge skolor möjlighet att välja gemensamt ledarskap.

  • 2017. Marianne Döös (et al.). International Journal of Leadership in Education, 1-19

    A school principal’s workload is recognised as being heavy, with an imbalance between demands and resources. This paper contributes to the development of collective leadership. The principalship constellations of six schools in Sweden were studied with the aim of strengthening the current knowledge about structures and experiences of shared principalship. The empirical basis is qualitative data from interviews with principals and vice-principals. The analytical focus was on how the sharing structures were organised and how the shared principalship was experienced. The results point to a considerable variation in the organisational structures of shared principalship. Despite the type of model, form and constellation, the principals and vice-principals voiced a striking sense of relief in not feeling alone in their duties, as problems and troubles became manageable. An intensified interaction level in the principalship constellation created opportunities to develop competence. Theoretically, this study broadens the invited leadership concept to include horizontal invitations across unit boundaries between principals in different units within the same school. The knowledge contribution of this study is useful in discussing the legal possibilities for shared principalship, which may be especially relevant in times when the Swedish school system is being criticised for not delivering good student outcomes.

  • 2016. Lena Wilhelmson, Marianne Döös.

    Dialogkompetens för utveckling i arbetsliv och samhälle är en introduktion för den som vill använda samtalet och dialogen i organisations- och samhällsutvecklande sammanhang. Att mötas genom att göra olika perspektiv synliga, att samtala om de faktiska arbetsuppgifterna och att hjälpa varandra att sätta in dessa i ett större sammanhang, att få överblick och se sin roll i helheten är exempel på vad dialogiska gruppsamtal kan användas till. Dialog kan användas för att utveckla och förändra olika verksamheter.

    Författarna Lena Wilhelmson och Marianne Döös tar upp begrepp, idéer och tankar om vad det innebär att samtala dialogiskt i grupp. De ger sin syn på hur det går till när människor – individuellt och gemensamt – lär genom erfarenhet och tar upp hur förändring av perspektiv kan ses som en drivkraft för lärande. Boken beskriver vad som menas med dialogkompetens och hur en sådan kan tränas upp. Här finns även praktiska råd för den som vill arrangera dialogiska gruppsamtal.

  • 2016. Lena Wilhelmson, Marianne Döös. Nordic Journal of Studies in Educational Policy 2

    The aim of this paper is to discuss the apparent loss of potential for enhancing democratic practice in schools.The findings of previous research about joint principalship stand in contrast to recent changes to the law thatregulates the work of principals. Three examples of successful joint principalship were used as illustrations toilluminate how joint principals may support democratic practice by influencing teachers and pupils. In theseexamples, several qualities of the ways of working and their consequent achievements emerged: thecoordinating process between the principals, productive sharing, role models, the importance of relationshipsand the focus on pedagogic issues. In each of the three examples, joint principalship was found to promotedemocratic practice by serving as a model of democratic cooperation. The conclusion is that the currentEducation Act weakens the possibility of achieving one of its own main goals the ‘democracy assignment’ by hindering the practice of joint principalship.

  • 2016. Marianne Döös, Lena Wilhelmson. Kollektivt lärande, 123-150

    Kapitlet presenterar en del av en större studie angående lärande över intra-organisatoriska gränser. I studien utvecklades tankar om organisatoriskt lärande i vardagens myller av interaktioner och rela­tioner samt om hur vågor av förändring sveper igenom och sätter ny färg på myllrandet. I såväl var­dagsmyller som förändringsvågor identifierade vi ett lärorienterat ledarskap som påverkar bland annat riktning och styrka. I den studerade organisationen, här kallad Ypsilon, arbetar cirka 5000 per­soner och verksamhetsuppgiften är att utveckla mjukvara för kommunikationssystem. Utveckling av mjukvara går där hand i hand med utveckling av ledarskap och arbetssätt för att verksamheten ska vara konkurrenskraftig. I detta kapitel ges orga­nisationspedagogisk belysning avseende mellan­chefers tankar och handlingar när de som en del i sitt vardagsarbete avsiktligt försöker påverka och därigenom förändra, såväl människors tanke- och arbetssätt som organisationens strukturer.

  • 2016. Lena Wilhelmson, Marianne Döös. Att leda mot skolans mål, 151-164

    Enligt vårt sätt att se tvingar man genom lagstiftning in en komplex verksamhet i artificiella ramar som begränsar möjligheterna till samarbete. Kravet på tydlighet handlade i lagstiftningsprocessen om att staten så att säga ville runda huvudmännen genom att rikta befogenheter direkt till rektorer respektive förskolechefer i stället för till huvudmännen (Örnberg 2016). Tydlighet antogs kunna åstadkommas genom att peka ut en (1) ansvarig. Kunskap om ledarskapsforskning lyser med sin frånvaro i intervjuer med personer som deltagit i lagstiftningsprocessen. Det är snarare oreflekterade ledarideal som lagstiftaren har utgått ifrån. En omprövning behövs enligt vår mening för att synliggöra alternativa vägar och möjligheter som betonar interaktion och samarbete i chefers ledarskap. Möjligheten att organisera själva chefsuppdraget annorlunda bör ges fortsatt uppmärksamhet genom forskning som bygger på erfarenheter bland chefer och medarbetare i dagens organisationer. Vi efterlyser att man, på statens styr- och kontrollnivåer, även reser frågor som har med nytänkande rörande chef- och ledarskap att göra samt frågor om hur förutsättningar kan skapas för organisationsutveckling och ansvarstagande samarbete. Spännande nydaningar bör tas till vara som seriöst utvecklingsarbete, gjort av erfarna och kunniga personer med både ambition och dokumenterad förmåga att leda en verksamhet som gynnar barns och ungas lärande och utveckling. Avslutningsvis reser vi två frågor: dels hur långt det är rimligt att juridiken styr vardagsarbetet i skolor och förskolor, dels vad det ställer för krav på kunskap i lagstiftande arbete.

Visa alla publikationer av Lena Wilhelmson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 11 oktober 2018

Bokmärk och dela Tipsa