Maria Andrée Professor, Stf prefekt

Kontakt

Namn och titel: Maria AndréeProfessor, Stf prefekt

Telefon: +46812076594

ORCID0000-0002-5574-8636 Länk till annan webbplats.

Arbetsplats: Institutionen för ämnesdidaktik Länk till annan webbplats.

Besöksadress Rum P509Svante Arrhenius väg 20 A

Postadress Institutionen för ämnesdidaktik106 91 Stockholm

Om mig

Jag är professor i didaktik med inriktning mot naturvetenskapliga ämnen vid Institutionen för ämnesdidaktik. En stor del av min tid ägnar jag åt samverkan kring forskning med skolhuvudmän och lärare i stockholmsregionen genom uppdrag som:

  • Vetenskaplig ledare för Stockholm Teaching & Learning Studies, en plattform för ämnesdidaktisk undervisningsutvecklande forskning i samarbete med skolhuvudmän i stockholmsregionen.
  • Föreståndare för Stockholms universitets ämnesdidaktiska forskarskola för lärare (ÄDFo) i samarbete med Stockholmsregionens kommuner. 
  • Projektledare för SU:s deltagande i den nationella försöksverkamheten kring praktiknära forskning ULF

Jag är också ställföreträdande prefekt vid Institutionen för ämnesdidaktik.

Läsåret 2025/2026 undervisar jag i Komparativ ämnesdidaktik, 7,5 hp på forskarnivå. 

Tidigare har jag undervisat i kurser om forskningsmetod (bland annat aktionsforskning och allmänt), forskningsetik på forskarnivå och naturvetenskapsämnenas didaktik på avancerad nivå samt i naturvetenskapsämnenas didaktik för grundlärare åk 4-6.

Jag handleder också doktorander i utbildning på forskarnivå.

  • Ylva Setterby, doktorand i pedagogiskt arbete, HKr (biträdande handledare). Planerad disputation våren 2029.
  • Kristin Persson, doktorand i naturvetenskapsämnenas didaktik, SU (huvudhandledare). Disputerade 2025. Se doktorsavhandling.
  • Charlotte Dunne, doktorand i naturvetenskapernas didaktik, MdU (biträdande handledare). Disputerade 2025. Se doktorsavhandling.
  • Kerstin Dankwardt-Lillieström, doktorand i naturvetenskapsämnenas didaktik, (huvudhandledare). Disputerade 2024. Licputerade 2019. Disputerade december 2024. Se doktorsavhandling.
  • Jonna Wiblom, doktorand i naturvetenskapsämnenas didaktik, SU (huvudhandledare). Disputerade 2020. Se doktorsavhandling.
  • Jens Anker-Hansen, doktorand i naturvetenskapsämnenas didaktik, SU (huvudhandledare). Disputerade 2015.  Se doktorsavhandling.
  • Eva Björkholm, doktorand i teknikdidaktik, KTH/Centrum för de humanistiska ämnenas didaktik (biträdande handledare). Disputerade 2015. Se doktorsavhandling.

Mitt forskningsintresse fokuserar elevers deltagande och lärande i naturvetenskaplig undervisning. Jag arbetar framförallt med frågor om vad det innebär att utveckla viss kunskap och om relationen mellan undervisning och lärande. De forskningsmetoder som jag arbetar med är framförallt deltagarorienterande och innefattar design-baserad forskning, etnografi.

Aktuella forskningsprojekt

Hållbara modeller - en komparativ studie av visuella representationer av hållba utveckling

Naturvetenskap för kritisk granskning av hur vetenskaplig kunskapsproduktion gestaltas i media

Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS) – Lärardriven ämnesdidaktisk forskning

STLS är en plattform för lärardriven ämnesdidaktisk forskning i grund- och gymnasieskola. STLS syfte är att initiera, stödja och sprida forsknings- och utvecklingsprojekt som rör ämnesdidaktiska frågor och problem som uppstår i klassrummet. Jag är en av två vetenskaplig ledare för STLS tillsammans med docent Jenny Rosén.

Inom STLS bedrivs forskning inom ämnesdidaktiska nätverk. Inom nätverket för naturvetenskap och teknik är till exempel inriktad på forskning om design av undervisning inom olika naturvetenskapliga och tekniska kunskapsområden. Olika forskningsmodeller används.

Lyssna på podd om hur undervisningen kan hjälpa eleverna att formulera naturvetenskapligt undersökningsbara frågor i podden Lärare och forskning avsnitt 6 2023. 

Exempel på publikationer:

Planting-Bergloo, S., Rova, E., Lennartsdotter, C., Rohlin, P., & Andrée, M. (2025). Att lära om naturen från naturen och i naturen: Kunskapsintressen i högstadiets biologiundervisning i fält. LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education, 13(1), 4. https://doi.org/10.31129/LUMAT.13.1.2136

Anderhag, P., Andrée, M., Björnhammer, S., & Gåfvels, C. (2024). Den praktiknära forskningens bidrag till läraryrkets kunskapsbas – en analys av kunskapsprodukter från kollaborativ didaktisk forskning. Pedagogisk forskning i Sverige, 29(1-2), 31-52 https://doi.org/10.15626/pfs29.0102.02.

Andrée, M., Anderhag, P., Björnhammer, S. & Salomonsson, N. (2024). Aesthetic experience in technology education-the role of aesthetics for learning robotic programming in lower secondary school. Frontiers in Education, 9. https://doi.org/10.3389/feduc.2024.1291070 .

Andrée, M., & Eriksson, I. (2020). A research environment for teacher-driven research–some demands and possibilities. International Journal of Lesson and Learning Studies, 9(1), 67-77.

Utveckling av naturvetenskaplig medborgarbildning i skolan

En tematik i den forskning som jag arbetar med handlar om olika aspekter av naturvetenskaplig medborgarbildning eller scientific literacy. Relaterat till denna tematik har två avhandlingsarbeten genomförts. Dels med fokus på utveckling av förmåga till kritisk granskning i naturvetenskaplig undervisning, dels med fokus på hur naturvetenskaplig medborgarbildning kan bedömas. Ett pågående avhandlingsarbete är inriktat mot frågor om ekologisk litteracitet och utbildning för hållbar utveckling.

Exempel på publikationer:

Persson, K., Andrée, M., & Caiman, C. (2026). Every step is an adventure: ecological literacy as becoming-with forest through fieldwork play in folk high school education. Environmental Education Research, E-publication ahead of print. https://doi.org/10.1080/13504622.2026.2616700

Danckwardt-Lillieström, K., Andrée, M., & Rundgren, C-J (2025). Travelling through time in a process drama on plastic pollution – temporality in teaching about the complexity of wicked problems. Learning, Culture and Social Interaction, 52, 100906. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S221065612500025X

Wiblom, J., Andrée, M., & Rundgren, C.-J. (2021). Self-examination, compassion and narrative imagination in students’ critical examination in science education. Learning, Culture and Social Interaction, 29. June 2021, 100516

Agens, deltagande och delaktighet i naturvetenskaplig utbildning

I ett par projekt fokuserar förutsättningar för deltagande och delaktighet i naturvetenskaplig undervisning Det handlar om frågor om agens i handling med naturvetenskapliga begreppsliga resurser. Kerstin Danckwardt-Lillieström har inom ramen för sitt avhandlingsprojekt intresserat sig för frågor om agens och begreppsutveckling avseende kemisk bidning genom drama i kemi på gymnasiet. I projektet Learninginteractive technologies and the development of narrative knowing and remembering (LINT) har jag arbetat med frågor om agens i naturvetenskaplig undervisning.

Exempel på publikationer:

Andrée, M.(2020). Att möjliggöra barns agens i de tidiga skolårens naturvetenskapliga undervisning – didaktisk mikroanalys av möjligheter i det oförutsedda. I Y. Ståhle, M. Waermö, & V. Lindberg (Red.), Att utveckla forskningsbaserad undervisning –Exempel, analyser, utmaningar. (s. 219-240). Stockholm: Natur & Kultur.

Danckwardt-Lillieström, K., Andrée, M., & Rundgren, C-J (2024). Process drama as a tool for participation in explorations of ‘wicked problems’ in upper secondary chemistry education. LUMAT: International Journal on Math, Science and Technology Education, 12(2), 50–79. https://doi.org/10.31129/LUMAT.12.2.2132

Dunne, C., & Andrée, M. (2024). Ekologisk läraragens – en studie av lärares arbete med att forma kemiundervisning på mellanstadiet. Nordisk tidskrift för allmän didaktik, NoAD, 9(1), 38-51. https://doi.org/10.57126/noad.2023.19549

Externa aktörers initiativ i skolan

I många västländer finns en stor oro över att för få ungdomar väljer utbildningar och yrken med en naturvetenskaplig inriktning. I projektet fokuseras i vilken utsträckning rekryteringskampanjer kommunicerar budskap som öppnar för att naturvetenskap blir relevant för fler unga människor. I projektet analyseras budskap i olika typer av kampanjer initierade av myndigheter, vetenskapssamhälle och industri.

Hösten 2018 startade delprojektet Industriinitiativ i skolan – möjligheter och utmaningar för skolans NO- och teknikundervisning som finansieras av Vetenskapsrådet (VR 2017-03657). Projektet bedrivs i samarbete med professor Lena Hansson, Högskolan i Kristianstad.

Se även forskningsnotisen Industri, lobbyverksamhet och skolans naturvetenskap

Exempel på publikationer:

Andrée, M., & Hansson, L. (2024). Inviting the petrochemical industry to the STEM classroom: messages about industry–society–environment in webinars, Environmental Education Research, 30(5), 661–676. https://doi.org/10.1080/13504622.2023.2168623.

Andrée, M., & Hansson, L. (2022). Teachers’ negotiations of bias in relation to teaching resources offered to schools by industrial actors. Nordic Journal of Studies  in Educational Policy.

Andrée, M.& Hansson, L. (2021). Industry, science education and teacher agency: a discourse analysis of teachers’ evaluations of industry-produced teaching resources.Science Education, 105(2), 353-383.

Ett urval av publikationer.

  • Att lära om naturen från naturen och i naturen

    Artikel
    2025. Sara Planting-Bergloo, Emma Rova, Charlotte Lennartsdotter, Per Rohlin, Maria Andrée.

    Den här studien fokuserar systematiskt undersökande inom ramen för skolans fältundervisning i biologi. Tidigare forskning visar att fältundersökningar inom skolämnet biologi ofta utgår från deskriptiva kunskapsintressen, till skillnad från mer experimentella undersökningar som är vanliga i skolans naturvetenskapliga undervisning. Fältundersökningar är alltså en central biologisk praktik som eleverna behöver möta för att utveckla förståelse för biologi som vetenskap. Syftet med studien är att undersöka i vilka avseenden fältundervisning i ekologi kan bidra till att stödja elevers förståelse för biologiämnets fältpraktiker, som en del av skolans undervisning om systematiskt undersökande. Den övergripande forskningsfrågan är: Vilka kunskapsintressen framträder i samtal mellan elever vid fältstudier i biologi på högstadiet? Studien genomfördes i årskurs 9 på tre olika högstadieskolor inom Kunskapsskolan Sverige. Elevernas samtal under arbetet i fält dokumenterades med film och ljudupptagning, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen av elevernas samtal kan sammanfattats i tre kategorier. Dessa är kartläggning av arter, metoddiskussion och resultatdiskussion och beskriver de val och utmaningar som eleverna ställdes inför under det praktiska fältarbetet. Kategorierna visar också vilken typ av fältpraktiker som eleverna får möjlighet att delta i under fältstudierna i ekologi. Till exempel behöver eleverna både kunna identifiera och bestämma arter, behärska olika metoder för själva genomförandet, veta hur arbetet bör dokumenteras och dra slutsatser utifrån både mätbara resultat och om mer övergripande ekologiska samband. Studien kan vidare fungera som ett stöd för lärare hur man explicit kan adressera dessa fältpraktiker i undervisningen – inför, under och efter genomförande av fältstudier.

    Läs mer om Att lära om naturen från naturen och i naturen
  • Aesthetic experience in technology education – the role of aesthetics for learning in lower secondary school robotic programming

    Artikel
    2024. Maria Andrée, Per Anderhag, Sebastian Björnhammer, Niklas Salomonsson.

    Introduction: Within the technology education research field, aesthetics has primarily been treated as either related to artifacts, design processes and innovation, or as related to students’ enjoyment, appreciation, and participation in technology and technology education. This study focuses on the role of aesthetics in technology learning more specifically the learning of programming. Previous research has pointed to aesthetics as important for the learning of programming, e.g., that programming activities in higher education typically involve experiences of frustration. While previous research is primarily based on student reports, there is a need for further exploration of processes of learning to program. The aim of this study is to explore the role of aesthetics for student learning to program in and what these processes may mean in relation to a disciplinary aesthetics of the technology subject.Methods: The study was part of a design-based study with the overall purpose to develop the teaching of programming in lower secondary school. Data was collected from a programming task designed and implemented in school-year 9 (the students were aged 15–16) in Technology in two lower secondary classes. In total, three teachers participated in the implementation. The students pair-programmed Lego robots that should perform specific movements, such as following a curved line. Each group recorded their coding process along with audio, resulting in videos that documented the gradual evolution of their programs. These videos, capturing the real-time programming and associated student and teacher conversations, serve as the data for this study. In order to analyze the role of aesthetics in classroom conversations a Practical Epistemology Analysis was applied.Results: The results show that aesthetic judgments were important for orienting learning toward (1) the movement of the robot and (2) the ways to be in the programming activity. During the programming activity, the students expressed feelings of frustration but also joy and humor.Discussion: The findings concur with previous research and contribute to further understanding the role of negative and positive aesthetic experiences in the teaching and learning of programming. The importance of the objects of aesthetic experience found in this study are discussed as part of a disciplinary aesthetic of programming.

    Läs mer om Aesthetic experience in technology education – the role of aesthetics for learning in lower secondary school robotic programming
  • Becoming-with the bog born

    Artikel
    2024. Kristin Persson, Maria Andrée, Cecilia Caiman.

    Fieldwork in ecology education does things. By employing Donna Haraway’s concept becoming-with companion species and Cathrine Hasse’s emotional collectives to explore fieldwork practice on a bog in Sweden, a piece of the doings will be told. The aim of this study is to explore how ecology fieldwork affords emotional engagement and facilitates growth of ecological literacy in the emotional collectives of students, teachers and nonhumans to become-with each other. The study is based on an overnight field trip with upper-secondary students experiencing black grouse lekking and the ecology of a bog. The empirical material consists of video and audio recordings. In the study, becoming-with is operationalised through the notion of emotional collectives. The result shows three orientations of becoming-with: mimetic, anthropomorphic and fact oriented. Overall, this is a story of fieldwork as a practice of producing companion species; how becoming-with companion species works in practice, how companion species come to matter as emergent ecological literacy.

    Läs mer om Becoming-with the bog born
  • Den praktiknära forskningens bidrag till läraryrkets kunskapsbas

    Artikel
    2024. Per Anderhag, Maria Andrée, Sebastian Björnhammer, Camilla Gåfvels.

    Denna studie fokuserar hur praktiknära forskning kan bidra till att utveckla lärarprofessionens kunskapsbas; genom att undersöka vilka slags kunskapspro-dukter som genereras i didaktisk undervisningsutvecklande forskning där lärare och forskare arbetar tillsammans. Datamaterialet består av vetenskapligt publice-rade artiklar från forskningsmiljön Stockholm Teaching & Learning Studies (STLS). Genom en innehållsanalys har fyra (i−iv) kategorier av kunskapsprodukter identi-fierats: (i) Beskrivningar av kunnanden, (ii) Undervisningsdesign, (iii) Didaktiska exempeloch (iv) Metodologiska redskap. Beskrivningar av kunnandensynliggör vad som kännetecknar kunnanden inom olika ämnesområden. Undervisningsdesign preciserar relationer mellan undervisningens utformning och elevers lärande. Didaktiska exempel innefattar rika beskrivningar av undervisning och elevers lärande som grund för didaktisk reflektion. Metodologiska redskap fokuserar på att kombinera och pröva metoder för planering och analys av undervisning. Resultatet kan ses som en typologi över vilka olika slags kunskaper som praktiknära forskning kan bidra med.

    Läs mer om Den praktiknära forskningens bidrag till läraryrkets kunskapsbas
  • Inviting the petrochemical industry to the STEM classroom

    Artikel
    2024. Maria Andrée, Lena Hansson.

    This article reports from a study of what messages concerning industry–society–environment are communicated to secondary students when they participate in webinars with representatives from the petrochemical industry. The webinars are conceptualised as part of an arena for governing science education and the messages as companion meanings. Empirically, the study is set in a context of online webinars on the topic of careers in the petrochemical industry. The webinars target students across the European Union (EU). The analysis reveals two main themes of companion meanings concerning what relations between industry–society–environment are communicated: a) the petrochemical industry as safeguarding modern life, and b) the petrochemical industry as essential for the solving of environmental problems. The companion meanings conveyed are not at all neutral but instead a means to influence the attitudes and choices of young people. The themes are discussed in relation to the overall democracy and citizenship aims of education. That the webinars claim to address the topic of careers and that they are part of an initiative sanctioned by a governmental authority (the EU) might contribute to teachers and students lowering their guard in relation to potentially biased messages. 

    Läs mer om Inviting the petrochemical industry to the STEM classroom

UNKA - Undervisning om naturvetenskapens karaktär och arbetssätt

I projektet undersöker vi hur gymnasielärare i naturvetenskapliga ämnen kan arbeta med att utveckla undervisning om naturvetenskapens karaktär och arbetssätt. Vi tittar också närmare på hur ett samarbete mellan gymnasielärare kan bidra till lärarprofessionens kunskapsbas.

Kontakt

Namn och titel: Maria AndréeProfessor, Stf prefekt

Telefon: +46812076594

ORCID0000-0002-5574-8636 Länk till annan webbplats.

Arbetsplats: Institutionen för ämnesdidaktik Länk till annan webbplats.

Besöksadress Rum P509Svante Arrhenius väg 20 A

Postadress Institutionen för ämnesdidaktik106 91 Stockholm