Profiles

Porträtt av Marmar Nekoro

Marmar Nekoro

Samverkanskoordinator

View page in English
Arbetar vid Samverkansavdelningen
Telefon 08-674 71 05
E-post marmar.nekoro@su.se
Besöksadress Bloms paviljong, Svante Arrhenius väg, 26
Rum 138
Postadress Samverkansavdelningen 106 91 Stockholm

Om mig

Jag har arbetat med tvärvetenskaplig miljöforskning och utbildning, forskningskommunikation och samverkan i olika former på Stockholms universitet sedan 2004.

I januari 2019 började jag som samverkanskoordinator vid sektionen för externa relationer. Vi arbetar med att stödja och utveckla universitetets ömsesidiga samverkan med det omgivande samhället. Det sker genom såväl relationsskapande aktiviteter utåt som verksamhetsutvecklande projekt internt. 

Jag är bland annat inolverad i arbetet med Sociala innovationer och Agenda 2030, Vinnova K3 och Kunskapstriangeln, Region Stockholm samt kommunikation och central samverkan.

Mina kollegor och jag erbjuder samverkansrådgivning för forskare och lärare. Detta är särskilt viktigt för dig som funderar på att söka en samverkanscheck. Kontakta oss så berättar vi mer! Funktionsadress: samverkansstod@su.se

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2015. Olivia Odom Green (et al.). Adaptive Management of Social-Ecological Systems, 107-122

    The nested nature of social-ecological systems across scales requires a multi-scale approach for monitoring and response. However, in many cases this flow is hindered by hierarchical structures and bureaucratic procedures. Recent research suggests that bridging organizations that facilitate collaboration and learning across sectors and scales are key to adaptive governance. Bridging organizations can facilitate cross-scale linkages, enabling formal management entities operating at discrete scales to improve communication channels and create opportunities for collaboration. This allows for management to set new target levels and modify policy to reach those target levels as new information is generated on scale-specific system attributes. Bridging organizations also incubate new ideas for environmental management, provide a forum for coming to agreement on contentious issues, and foster the capacity to manage for resilience of social-ecological systems and the provisioning of ecosystem services that are directly and indirectly important on a regional and international scale.

  • 2013. Kerstin Blyh (et al.).

    BalticSTERN (Systems Tools and Ecological-economic evaluation – a Research Network) is a research network with partners in all countries around the Baltic Sea.

    The aim of the network is to combine ecological and economic models to make cost-benefit analyses and identify cost-effective measures to improve the environmental state of the Sea.

    Results from BalticSTERN research during the period of 2009-2012 is presented in this final report aimed at decision makers. Supplementing this final report there are Background Papers (BG Papers), published on the BalticSTERN website and on the website of the Swedish Agency for Marine and Water Management.

    This final report gives an overview and presents main results, while the BG Papers explore policy and research questions, as well as methods and results in more detail. Focus is on eutrophication, but some case studies on fish and fishery, oil spills and invasive species have also been undertaken within BalticSTERN and are discussed in a wider perspective in this report.

  • 2013. Kari Hyytiäinen (et al.).

    This summary report reviews the findings of BalticSTERN, an international research network conducting economic analysis of the ongoing and prospective efforts to reduce eutrophication in the Baltic Sea.

    The network has undertaken surveys exploring the benefits to be realized by citizens of countries on the Baltic from improved water quality and estimated cost-effective combinations of nutrient abatement measures which would fulfil the targets of the Baltic Sea Action Plan (BSAP). The cost-benefit analysis reported here evaluated the long-term net benefits and ecological consequences of the BSAP.

    The results indicate that the overall benefits of pursuing the proposed nutrient reductions clearly outweigh their aggregate cost, suggesting that the BSAP is an economically sound plan for solving the transboundary eutrophication problem. The cost of inaction - not implementing the objectives of the BSAP - would be significant.

    The research tools developed in BalticSTERN may aid decision making and inform processes related to the planning, design and evaluation of future international and national water management plans and policies for the Baltic Sea.

  • 2011. R. Varjupuro (et al.).

    The current deliverable (D7.1.) aims to review the challenges of the established policies for providing a holistic ecosystem approach for management of the inter-linked environmental problems in the Baltic Sea Region.

    Based on the review of the issues that are of major concern, as well as the recent scientific knowledge of the ecological coupling of eutrophication, changes in the food web structure and decline of the cod stocks (e.g. Mällman et al. 2008, Österblom et al. 2010), we decided to focus our analysis on the two inter-linked problems of eutrophication and cod fisheries.

    In this report, we briefly describe the ecosystem of the Baltic Sea as well as the nature of these two environmental issues. We provide an overview of major environmental policies that are governing these two inter-linked problems. We also discuss the current challenges in the implementation of these established policies in the context of requirements for holistic ecosystem based management of the Baltic Sea.

  • 2009. Marmar Nekoro, Jennie Svedén.

    I denna undersökning har vi haft syftet att kvalitativt kartlägga de ekosystemtjänster som tillhandahålls av strandängarna i Kristianstads Vattenrike, samt att utarbeta en metod för denna kartläggning. Ekosystemtjänster definieras som de nyttor som människor får från ekosystemen. Dessa nyttor tas ofta för givna, men den FN-initierade studien Millennium Ecosystem Assessment (MA) visar att tillståndet hos ekosystemen och tillgången på ekosystemtjänster har försämrats kraftigt. I en av de svenska delstudierna inom MA studerades biosfärområdet Kristianstads Vattenrike i nordöstra Skåne. I Kristianstads Vattenrike finns Sveriges största område med hävdade inlandsstrandängar. Strandängarna är beroende av återkommande översvämningar och hävdas genom bete och slåtter, vilket ger upphov till öppna områden med rik biologisk mångfald och arter som är sällsynta eller unika.

    Vår studie, en s.k. social-ekologisk inventering, bygger vidare på MA och visar att, enligt berörda intressenter, finns samtliga grupper av ekosystemtjänster (se nedan) representerade i strandängarna i Kristianstads Vattenrike. Inom gruppen av (1) reglerande tjänster nämndes vattenreglering och vattenrening som viktiga funktioner. I litteraturstudien fann vi även indikationer på att klimatreglering kan listas som en reglerande tjänst från strandängarna. De (2) försörjande tjänster som identifierades under studien var nötkött, foder, färskvatten och gödsel. Foder och nötkött är tätt kopplade till just strandängsmiljön genom den hävd med bete och slåtter som bedrivs på ängarna. Olika (3) kulturella tjänster nämndes mest frekvent och av flest respondenter. Exempelvis har rekreationsmöjligheter som fågelskådning, vandring och skridskoåkning, samt strandängarnas kopplingar till platskänslan och som en symbol för Kristianstad tagits upp. Andra viktiga kulturella tjänster är inspiration, undervisning på olika stadier, samt kulturhistoria. De (4) stödjande tjänster som identifierats, och som även ligger till grund för övriga tjänster, är vattenflöden, näringsflöden och primärproduktion.

    Flera hot mot strandängarna och de ekosystemtjänster som de genererar har framkommit under studien. Ett ofta nämnt sådant är att hävden upphör, till följd av olika orsaker såsom generationsskiften, förändringar i ersättningssystem eller minskad lönsamhet. Ett annat nära kopplat hot är förändrade högvattensmönster som, orsakat av klimatförändringar, kan försvåra eller förhindra hävden. Även en kraftigt ökad gåspopulation anses försvåra förvaltningen av strandängarna. Exploatering av olika slag, samt utdikning, nämns som hot som kan minska arealen strandäng till förmån för annan markanvändning, och därmed påverka ekosystemtjänsterna.

    Strandängarna i Kristianstads Vattenrike är direkt beroende av förvaltning genom hävd samt årliga översvämningar. Skulle dessa cykliska förutsättningar förändras eller upphöra, skulle detta påverka genererandet av ekosystemtjänster, samt med största sannolikhet påverka ekosystemets resiliens (systemets långsiktiga förmåga att hantera störningar och omorganiseras eller återgå till ursprungsläget, samtidigt som funktionerna bibehålls). Lokal ekologisk kunskap och adaptiv förvaltning av strandängarna är därmed viktigt, både för bibehållandet av ekosystemets resiliens och för genererandet av ekosystemtjänster som är av direkt och indirekt vikt på ett regionalt, nationellt och internationell nivå.

  • 2013. Mia Pihlajamäki (et al.).

    In 2008, the European Commission adopted its first legislative instrument for comprehensive protection of the marine environment, the Marine Strategy Framework 

    Directive (MSFD). By the end of 2012, the first concrete steps have been taken in the implementation of the directive, including its transposition into national legislations and the preparation of the first phase of the national marine strategies, i.e. Initial Assessment (IA) (Art.8), Determination of Good Environmental Status (GES) (Art.9), and Setting Environmental Targets and Indicators (Art.10). These steps aim at national marine strategies that will further include a Monitoring Programme and a Programme of Measures. The aim of this report is to describe and compare the different preparation processes the MSFD enacted in Denmark, Poland, Sweden and Finland. Throughout the Baltic Sea region, the preparation process has been supported by informal EU level working groups as well as by HELCOM working groups and projects. While the former WGs have concentrated on creating common understanding and providing guidelines for the process, the contribution of the latter ones has been mainly on providing relevant information (i.e. assessments and indicators) for the Baltic Sea region. This study was conducted between June and October 2012 and therefore the observations presented in this report reflect to the processes that took place up to October 2012. 

    The MSFD had been transposed into national legislation in all of the case countries apart from Poland in which the transposition is expected to be finalised by the end of 2012. The delay in the transposition process has significant consequences to the preparation process of Polish national marine strategy. However, all of the four countries failed to finalise the first phase of the national marine strategies (i.e. articles 8, 9 and 10 of the directive) by July 15th 2012, as was required by the directive. Furthermore, the directive stipulated that the first phases of the national marine strategies are reported to the Commission by October 15th 2012, but Denmark was the only country able to report the complete first phase of its national marine strategy to the Commission by the established deadline. 

    The preparation processes and the modes of operation varied regarding, for example, the division of responsibilities in the preparation process. In Denmark and Sweden the responsibility for implementing the MSFD was given to a single agency, whereas in Poland and Finland the responsibility was shared between three ministries and their respective administrative sectors. In Denmark and Poland, the preparation of articles 8, 9 and 10 were outsourced through tendering to national research institutes, universities and a consultancy company (in Denmark), whereas in Finland and Sweden, the related authorities (government agencies and institutes) have carried out the preparatory work as a part of their official duties. 

    In all of the four countries, relevant administrative sectors participated in the preparation process, however, wider stakeholder participation was organised only through the hearing procedures. The hearing procedure was organised in Finland and Sweden in the spring of 2012 and in Denmark over the summer of 2012. The procedure will be organised in Poland after the transposition of the MSFD has been finalised. Despite of the short – only 4 weeks long – hearing procedures over a hundred comments were received in Finland and over seventy in Sweden. In Denmark, the process lasted for 12 weeks and 28 comments were received.

  • 2013. Marmar Nekoro.

    The Baltic Sea is a complex ecosystem with a multitude of physical, chemical and biological interactions functioning on various temporal and spatial scales. The Baltic Sea is under severe stress as a result of the combination of a large human population in the catchment area, the environmental effects of anthropogenic activities and its special geographical, climatological and oceanographical characteristics. The environmental state is thus influenced by both natural and anthropogenic factors.

    This Background Paper State of the Baltic Sea is one of eight Background Papers for the report "The Baltic Sea – Our Common Treasure. Economics of Saving the Sea" was published in March 2013, where methods and results from BalticSTERN research are described more in detail.

  • 2012. Marmar Nekoro, Siv Ericsdotter.

    Östersjön är ett unikt innanhav, omgivet av nio länder och med över 85 miljoner människor boende i avrinningsområdet. Detta hav ger oss en mångfald av tjänster gratis, så kallade ekosystemtänster, som bidrar till vår välfärd. En studie omfattande alla länder kring Östersjön visar havets sstora betydelse för invånarnas fritid, och att många är oroade över miljösituationen. Hur ser kopplingen mellan ekosystemet och vår välfärd ut? Vad kostar det att komma till rätta med miljöproblemen respektive att ignorera dem?

  • 2012. Kerstin Blyh (et al.). Havet, 17-19

    Totalt är Östersjöborna villiga att betala runt 40 miljarder kronor per år för en förbättrad havsmiljö. Det visar en ny studie där befolkningen i alla nio länder runt Östersjön tillfrågats om vad de är villiga att betala för att minska övergödningen i havet. Studien visar att det finns ett stöd hos befolkningen runt Östersjön för att satsa resurser på åtgärder.

Visa alla publikationer av Marmar Nekoro vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 4 mars 2019

Bokmärk och dela Tipsa