Profiles

Maja Willén framför en vägg med bokhyllor.

Maja Willén

Universitetslektor

View page in English
Arbetar vid Institutionen för kultur och estetik
E-post maja.willen@arthistory.su.se
Besöksadress Frescativägen 22B-26
Rum B 243
Postadress Institutionen för kultur och estetik 106 91 Stockholm

Om mig

Universitetslektor och forskare i konstvetenskap.

Undervisning

Jag har undervisat i konstvetenskap sedan våren 2008 och har stor erfarenhet från olika undervisningsformer och kursnivåer. Som lärare ligger mitt huvudfokus på 1900-talets arkitekturhistoria och teoretiska frågor om fenomen som historia, kultur, plats, genus och vardagsliv.

Sedan 2019 är jag kursansvarig för grundkursen i konstvetenskap på dag och kväll. På samma kurs undervisar jag även i konstvetenskaplig teori samt om 1800-1900-talets arkitekturhistoria. Jag undervisar kontinuerligt på fortsättningskursen och kandidatkursen bland annat genom att handleda uppsatser. 

Jag är för tillfället anställd som administrativ studierektor för det konstvetenskapliga ämnesområdet. 

Forskning

Mitt huvudsakliga forskningsområde är sociala aspekter av samtida bostadsarkitektur och jag arbetar för närvarande med forskningsprojektet Spektakulär hållbarhet i vilket jag fokuserar på de sociala, idéburna och materialla resultaten av ett större hållbarhetsfokus inom dagens bostadsproduktion genom att analysera en rad bostadsutställningar från 2000-talets första årtionden. 

Jag disputerade i maj 2012 på avhandlingen Berättelser om den öppna planlösningens arkitektur. En studie av bostäder, boende och livsstil i det tidiga 200-taets Sverige. (2012) har jag i 3 tematiska kapitel undersökt genomslaget av öppen planlösning (öppna samband mellan vardagsrum och kök) i svensk bostadsarkitektur sedan millennieskiftet. Syfte var att synliggöra och diskutera vilka samhälleliga normer och ideal den öppna planlösningens arkitektur bidrar till att skapa och upprätthålla.

I mitt postdoc-projekt Drömmen om det moderna sekeslkiftet undersökte jag hur ”drömmen om sekelskiftet” förhåller sig till de krav som idag ställs på ett modernt boende genom att studera nutida bruk av bostäder ursprungligen uppförda kring sekelskiftet 18-1900. Målet var att med hjälp av en analys av de berättelser kring denna bostadstyp som florerar i såväl vardagssamtal som i mediesammanhang belysa vilka värderingar om såväl bostaden som om sekelskiftet dessa drömmar och krav är med att skapa och reproducera samt vilken syn på begrepp som modernt och autentiskt de ger upphov till.

 

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • 2019. Maja Willén. Home Cultures 16 (1), 23-40

    In this text, I will discuss how history is used and understood in different contemporary contexts regarding the domestic architecture of the fin de siecle (approx. 1880-1915). The focus is on apartment housing and my examples are all found in central Stockholm. I have used an ethnographical method with personal stories and experiences as my main focus while conducting interviews with people living in apartments in houses originally built around 1900. To place the interviews in a broader context they have been analyzed in relation to contemporary housing advertisements. In the first part of the article fin de siecle architecture is discussed as a coherent material style, modified to modern needs and dreams and given the function of a sign of among other things history, quality and status, legitimizing new modern lifestyles. In the second part, the use of history is considered as one among many factors in the project of homemaking and as being a possibility to transform yourself and your surroundings into better and more beautiful and interesting versions.

  • 2016. Maja Willén. RIG 2 (99), 91-107

    During the last decades the popularity of the domestic architecture from the late 19th and early 20th centuries has increased in Sweden. The once so colourful and diversified domestic areas have today been turned in to contemporary dreams containing white painted interiors, open plan solutions and various modern conveniences. Despite this transformation, the apartments often are being market as authentic places, with original features and a historical atmosphere. In this article I’m going to discuss the interaction between this dream of an imagined authentic historical setting and the dream of a contemporary interior design housing a modern, convenient lifestyle. The main question concerns the meaning of the concepts of history and modern (contemporary) imbedded in these dreams. How can these two be understood in relation to both general societal ideas concerning time and to more specific ideas concerning domesticity and architecture? The material contains partly of an ethnographic study based on interviews with people inhabiting Stockholm apartments originally built 1880-1915 and partly of advertisements marketing apartments from the same place and period of time. Images as well as spoken and written text will be taken under consideration, combining the ethnographical approach with a more classic art historical analyse. 

  • 2014. Maja Willén. Hjärnstorm (120-121), 38-41
  • 2014. Maja Willén. Bebyggelsehistorisk tidskrift 67 (2), 45-59
  • 2012. Maja Willén (et al.).

    Since the beginning of the 21st century the open plan dwelling, i.e. open connections between reception areas and kitchen, has become an increasingly popular form of housing in Sweden. The aim of this thesis is to investigate narratives describing the life in open plan apartments, discussing (1) what they contain, (2) how they are constructed and distributed and (3) what social consequences they entail. These three questions have an immediate connection to the three levels of the critical discourse analysis formulated by Norman Fairclough where he analyses every instance of a discourse as simultaneously being text, discursive practice and social practice. 

    The study has been accomplished in the newly built area Hammarby sjöstad in Stockholm through interviews with builders, architects and people living in open plan apartments. Articles in interior magazines describing an open plan lifestyle has also been taken into consideration. Three themes is being discussed, the first describing the social qualities imagined to be naturally embedded in the open plan architecture. The second highlights the idea of cooking as both a way of living and as a factor contributing to the popularity of the open housing design, and the last focuses on the open plan home as a place for self performance. 

    At the text-level the material describes the impact of the open plan dwelling as a result of new interests, as dependent on new social habits and as a desire to put the home and the ongoing life on display. The ideas of what an open plan architecture actually can accomplish may, at a discoursive practice level, be given explanations from three main orders of discourse: the architectural, the market, and the good life order of discourse. The social practice level makes it obvious that the ideals concerning housing and lifestyle simultaneously reproduce old and create new social practices, taking into account cultural notions of gender relations, family life, social habits and questions of class.

  • 2017. Maja Willén. Bebyggelsehistorisk tidskrift (73), 76-88

    Syftet med denna text är att analysera hur det förra sekelskiftets ornament används och definieras i vår samtid och hur de idag kan förstås som värdeskapande estetiska och historiska men också samtida uttryck. Detta har åstadkommits genom att visa på och diskutera hur det förra sekelskiftets bostadsarkitektur omtalas och beskrivs i två olika samtida vardagliga sammanhang, närmare bestämt i bostadsannonser och i samtal med människor som bebor lägenheter från denna tid. I bägge de analyserade materialkategorierna framkommer det att de utsmyckade arkitektoniska detaljerna från sekelskiftet 18–1900 ses som mycket attraktiva och betydelsefulla och att de ofta utgör utgångspunkten när sekelskiftets formspråk och arkitekturvärld ska definieras. Ornamenten används också såväl för att förankra bostaden i en föreställd historia som för att skapa en bostad som framstår som charmig, personlig och exklusiv. Lika viktig framställs emellertid möjligheten att betona bostadens samtidighet och modernitet genom lyfta fram nybyggda kök, badrum och trendriktig inredning.

    Idag kan det förra sekelskiftets ornament inte längre sägas vara ornament i begreppets ursprungliga betydelse. Istället för att vara en oumbärlig del av ett objekts form och funktion förvandlar nämligen vår tids vitmålade miljöer ornamenten till fristående estetiserade objekt, bortkopplade från sitt ursprungliga betydelseskapande sammanhang. Ornamenten är dock långt ifrån betydelselösa utan kan beskrivas som en typ av statusobjekt som föreställs tillföra såväl vardagslivet som bostaden en extra dimension och skapa en känsla av kvalitet, lyx, klass, god smak, personlighet och historisk förankring. Detta är liknande betydelser som gavs ornamenten vid sekelskiftet 1900 men den stora skillnaden är att de i idag inte förstås i ett större kulturellt och estetiskt sammanhang utan ornamentets huvudsakliga roll är att utgöra en lagom utstickande kontrast till de moderna inslagen och göra bostaden med spännande och unik. Att det förra sekelskiftets arkitektur och dess ornament har fått en ny framträdande position i vår tid kan delvis kopplas till framväxten av såväl den urbana medelklassen som konsumtionssamhället där strävan efter upplevelser och möjligheten att förstärka och transformera sin egen personlighet är central.

    Till skillnad från under stora delar av 1900-taet kan ornamentet idag, både som idé och som materialitet, sägas befinns sig inom ramarna för den goda smaken, åtminstone så länge det används och framställs i en anpassad (läs vitmålad) form, i kombination med en modern och tidsenlig inredning och färgskala och i ”rätt” människors sammanhang. Ornamentet framstår dock inte, trots dess uppgraderade status, som uppskattat i sin egen rätt som prydnad utan snarare i sin betydelse som manligt kodad värdeskapare och statussymbol. 

Visa alla publikationer av Maja Willén vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 29 juni 2020

Bokmärk och dela Tipsa