Collaborative practice among teachers, where teachers collaborate around their teaching practice, is known to optimise student learning in primary and secondary schools, where they are encouraged to create shared conceptions of vision, purpose and means. In higher education, however, studies on teachers working as teams and abandoning traditional norms of isolation and individualism around teaching are scarce. This study examines law teachers’ perceptions about teaching collaboration and the value of the collaborative process, as well as how and to what extent their beliefs are reflected in workplace practices. The study adopts a mixed method approach with a survey questionnaire and follow-up interviews with course directors at a large research university in Sweden. The findings show a mismatch between the espoused values and tacit assumptions regarding collaborative practice in relation to teaching, and they are discussed in relation to systems theory and literature on teaching teams and collaborative practice in higher education. The study provides important guidance for future leaders of higher education who are interested in the development of teaching and learning.

Den här artikeln ska presentera två studier som har genomförts inom ramen för forskningsprojektet Rättsväsendets bemötande av unga lagöverträdare med utländsk bakgrund – ett projekt som bedrivs inom ramen för den tvärvetenskapliga satsningen Barn, Migration och Integration vid Stockholms universitet.Artikeln kan läsas som ett bidrag till diskussionen om nämndemannainstitutet – ett ämne som återkommande har varit föremål för debatt. Artikeln kan även läsas som ett bidrag till diskussionen om eventuella skillnader mellan lagfarna domare och lekmannadomare i bevisvärderingssammanhang. Artikelns främsta syfte är emellertid inte att behandla dessa, förvisso mycket intressanta, frågor utan ska i stället ses som ett bevisrättsligt bidrag till diskussionen om en eventuell förekomst av strukturell diskriminering vid svenska domstolar.

Det här kapitlet handlar om hur rättsstatsideal verkar i en tid som präglas av förhöjd social oro och vilken betydelse frågan om rättssäkerhet kan få för möjligheterna till delaktighet och integration för unga med utländsk bakgrund, särskilt nyanlända ungdomar. Kapitlet beskriver inledningsvis en komplex förskjutning i de europeiska mediala och politiska diskurserna alltsedan händelserna i Köln under nyårsnatten 2015/2016 och som beskrivs ligga bakom den samtida debatten där såväl ett visst brottsligt handlande som benägenheten att handla på det sättet har konstruerats som en fråga om kulturell tillhörighet. Vidare beskriver kapitlet de sociala konsekvenser som en sådan diskursförskjutning kan ge upphov till och särskilt de konsekvenser som kan uppstå inom ramen för rättsväsendets praktik. Rättsväsendets praktik har studerats genom två empiriska studier vars syfte var att undersöka hur det svenska rättsväsendet bemöter ungdomar som är mellan 15 och 17 år och som misstänks för brottet sexuellt ofredande. Studiernas resultat visar att särskilt nyanlända ungdomar riskerar att missgynnas när de åtalas för ett brottsligt handlande som i debatten har tillskrivits personer med en viss kulturell tillhörighet. Ett sådant bemötande kan leda till social exkludering och begränsade möjligheter till delaktighet i en tid då kraven på anpassning och integration har ökat. Kapitlets slutsats är att den kulturaliserade debatten kan leda till sociala konsekvenser som motarbetar de uttalade integrationsmålen vad gäller gruppen nyanlända ungdomar.