Stockholms universitet
This page in English

Anna NäslundProfessor

Om mig

Anna Näslund är professor i konstvetenskap och fil. dr. i konstvetenskap [Foto: Patrick Miller]

Min forskning och undervisning rör framför allt fotografi, visuell kultur, bildarkiv och digitalisering. Jag har forskat och skrivit om svensk reklam- och modefotografi, pressfotografi och samtida fotobaserad konst liksom om 1800-talets fotoalbum och mediebild och om musei- och arkivpraktiker. Vidare har jag arbetat med den digitala (re)evolutionen när det gäller bild och vilka effekter det har för arkiv, museer, och aktörer inom konstfältet. 

Publikationer i urval: 

Huvudredaktör för Fotografihistorier. Fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag (Stockholm: Natur och Kultur, 2022). Här finns mer information. 

Gästredaktör: ”The Politics of Metadata”, temanummer för Journal of Digital Culture and Society (2:2020). 

Fashioned from the North. Nordic Histories, Agents, and Images of Fashion Photography (Nordic Academic Press, 2020) 

Travelling Images. Looking Across the Borderlands of Art, Media and Visual Culture, i serien Rethinking Art’s Histories (Manchester University Press, 2018). 

 

UNDERVISNING

2022- Leder tillsammans med prof. Maria Koptjevskaja Tamm humanistiska fakultetens Forskarskoleprogram. Nästa kurstillfälle (moment III) ges 7-8 december 2023. 

2020-2022 koordinator och lärare på forskarskoletemat i Digital Humanities vid Humanistiska fakulteten.

Har skapat vår ena grundkurs: Konstvetenskap 1. Visuella studier (30hp, KV1420) som har getts sedan ht 2013 samt den fakultetsövergripande doktorandkursen Visual Sources (7,5 hp, KV 18000) som gavs 2017 och vt 2022. 

 

UPPDRAG

2019-2025 är jag tillsammans med professor Pelle Snickars, Umeå universitet, koordinator för Vetenskapsrådets forskningsprogram 'Digitalisering och tillgängliggörande av kulturarvssamlingar'. Koordineringen inkluderar gemensamma vetenskapliga aktiviteter i form av seminarier, workshops, gästföreläsningar och en större konferens under perioden. Vidare kommer koordinatorerna att fungera som kontaktpersoner för programmet som helhet. Se vidare DIGARV

Jag är intresserad av pedagogiskt och administrativt utvecklingsarbete, dvs hur en bygger lärandemiljöer och forskningsmiljöer i allmänhet och har under de senaste åren arrangerat ett antal seminarier och skrivit om till exempel seminariemiljöer, skrivprocesser, metod och generiska kompetenser inom akademin. Är sedan 2022 involverad i Humanistiska fakultetens Forskarskoleprogram som ger generiska kurser öppna för alla doktorander inom fakulteten. 

 

FORSKNINGSPROJEKT

Jag är just nu involverad i tre större forskningsprojekt. 

The Politics of Metadata (Vetenskapsrådet 2019-2023) Hur bildmetadata produceras och av vem är avgörande, inte bara för vår förståelse av historiska epoker utan även av samtiden. I det här projektet studerar vi denna metadatans politik på olika nivåer och bland olika aktörer inom kulturarvssektorn. Mer information, se www.metadataculture.se

Sharing the Visual Heritage (Vetenskapsrådet 2019-2023) Projektet syftar till att undersöka och utveckla metoder för att erhålla kvalificerade och omfattande metadata för bilder i digitaliserade kulturarvsamlingar. För mer information se www.metadataculture.se

City Faces/Stadens ansikten. VR-finansierat forskningsprojekt (2021-2025) lett av Rebecka Lennartsson vid Stockholms stadsmuseum. Mer information här. 

 

AVSLUTADE FORSKNINGSPROJEKT

Fotografihistorier. Fotografi och bildbruk i Sverige från 1839 till idag (2019-2022) Nationellt bokprojekt finansierat av Kungl. Vitterhetsakademien. Sexton fotohistoriska experter från svenska lärosäten och minnesinstitutioner deltog i projektet. Se vidare här i Dagens Nyheter och här på förlagets hemsida. 

Fashioned in the North. Nordic histories, agents and images of fashion photography  (2018-2020)

Antologiprojekt med skribenter från hela Norden. Boken ger historiska och samtida perspektiv på Nordisk modefotografi. Här framträder hittills okända fotografer och bilder. Dessutom ger boken nya perspektiv på relationerna mellan nation, geografi och mode och föreställningar om en särskild nordisk estetik. Boken utkom på Nordic Academic Press i mars 2020.
 

Collecting Social Photo (2018-2019)                                                                          

Projekt som handlade om det sociala digitala fotografiets materialitet och hur man kan utveckla kulturarvsinstitutionernas insamling och spridning av sociala digitala fotografier från samtiden. Projektet leds av Kajsa Hartig vid Nordiska museet och är finansierat av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakademien. Se vidare här.

Rörelser i konstens gränsland (2015-2016)
Projektet handlar om de mekanismer genom vilka gränserna mellan konst och andra visuella uttryck har upprätthållits och överskridits i olika historiska perioder och bildsystem. Projektet kombinerar perspektiv från konstvetenskap och visuella studier med medievetenskap, kulturhistoria och modevetenskap. Utgångspunkten är inkluderande och syftar till att belysa överlappningar och de osmotiska gränser som omringar konsten och hur bilder och bildspråk migrerat över dessa. Projektet inkluderar fyra delstudier som exemplfierar olika tekniker (collage, fotografi, teckning, performance), utställningskontexter (illustrerad press, stadsrum, album) och tidsperioder (från 1860- till 2000-talen) som belyser de migrationer som har skett i konstens gränsland. Se vidare här.

Ett medium för visuell bildning. Kulturhistoriska perspektiv på fotoalbum 1850-1950 (2007-2013)
Projektet syftar till att analysera fotografialbum som medium och bildpraktik under 1800-talet och hur dessa bildsammanställningar skapade föreställningar kring tid, minne och identitet. Det huvudsakliga resultaten av projektet är boken Ett medium för visuell bildning. Forskningsprojektet gjordes inom ramen för en postdok anställning vid Nordiska museet 2006-2011 finansierad av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond och Kungliga Vitterhetsakademien. Se vidare här.

Representational machines(2009-2013)
Ett nätverksprojekt som inkluderade en workshop med fjorton inbjudna forskare från skilda discipliner från ett antal Europeiska universitet som resulterade i antologin Representational Machines. Photography and the Production of Space (2013). Boken exemplifierar en nyorientering inom forskningen om fotografi i sitt fokus på rumslighet, dvs. hur fotografi kan konceptualiseras i termer av rum och plats, vilket kan ses som ett komplement till de rutinmässiga referenserna mellan fotografi och tid. Projektet finansierades av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Se vidare här. 

Nationellt högre seminarium för fotoforskning (2008-2018)

Initiativtagare till ett nationellt högre seminarium för fotoforskning som har varit aktivt sedan 2008. Information om seminariets aktiviteter finns här. Finansierat av Kungliga Vitterhetsakademien.

 

 

Forskningsprojekt

Boken om ditt liv. Fotoalbum - minne – tid – identitet

Projektets övergripande syfte är att beskriva och analysera fotoalbumets historia, funktion och betydelse i en vidare kulturhistorisk, bildhistorisk och mediehistorisk kontext med Sverige som exempel. Den handlar om fotoalbumet som föremål och om de praktiker och diskurser som har uppstått i relation till detta föremål.

Forskning
Metadata Culture

Metadata Culture, "Deltagande i det visuella kulturarvet. Metadata, återanvändning och tvärvetenskap", är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt som leds av Anna Dahlgren, professor i konstvetenskap vid Institutionen för kultur och estetik, och Karin Hansson, docent i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

  • Travelling Images

    2018. Anna Dahlgren.

    Bok

    This book critically examines images in the borderlands of the art world, investigating relations between visual art and vernacular visual culture within different images communities from the 1870s to the present day. It concentrates on the mechanisms of such processes and their implications for the understanding of art and art-historical narratives. Merging perspectives from art history and visual culture studies with media studies, it fills a gap in the field of visual studies through its use of a diversity of images as prime sources. Where textual statements are scarce the book maps visual statements instead, demonstrating the potential of image studies. Consequently, it will be of great relevance to those interested in art and visual culture in modernity, as well as discourses of the notion of art and art history writing.

    Läs mer om Travelling Images

  • Representational Machines

    2013. Anna Dahlgren, Nina Lager Vestberg, Dag Petersson.

    Bok (red)

    Photography does not only represents space. Space is produced photographically.Since its inception in the 19thcentury, photography has brought to light a vast array of  represented subjects. Always situated in some spatial order, photographic representations have been operatively underpinned by social, technical, and institutional mechanisms. Geographically, bodily, and geometrically, the camera has positioned its subjects in social structures and hierarchies, in recognizable localities, and in iconic depth constructions which, although they show remarkable variation, nevertheless belong specifically to the enterprises of the medium.This is the subject of Representational Machines: How photography enlists the workings of institutional technologies in search of establishing new iconic and social spaces. Together, the contributions to this edited volume span historical epochs, social environments, technological possibilities, and genre distinctions. Presenting several distinct ways of producing space photographically, this book opens a new and important field of inquiry for photography research

    Läs mer om Representational Machines

  • Tacts and tactics.

    2011. Anna Dahlgren. Images in time. Flashing forward, backward, in front and behind photography in fashion, advertising and the press

    Kapitel
    Läs mer om Tacts and tactics.

  • Photography Reframed

    2016. Anna Dahlgren. Culture Unbound. Journal of Current Cultural Research 8 (1), 3-19

    Artikel

    This article discusses the benefits of analysing photography as mediated, reproduced and entangled in media systems, and consequently as part of a larger media culture. Moreover it combines technological considerations drawn from media archaeology with art historical analysis focusing on visual aesthetics. It considers two mediating devices for photography in the nineteenth century, the photo album and the illustrated press. As displayed, a media historical perspective airs new interpretations and understandings of processes and practices in relation to photography in the period. Thus what from a photo historical point of view might appear as an important, paradigmatic invention or a critical technical delimitation might from a media historical perspective seem to have been merely a small adjustment in a chain of gradual improvements and experiments in the dissemination and consumption of images. Thus photographic media specificity delimited by technical procedures and certain materials outputs, which was so strongly emphasized in the twentieth century, was evidently not fixed to materiality and rather opened and negotiated in the nineteenth century. Accordingly, responsiveness to the literal and figurative framing of photography as mediated, discloses other photo histories.

    Läs mer om Photography Reframed

  • Dated photographs

    2010. Anna Dahlgren. Photography and Culture 3 (2), 175-194

    Artikel

    This article concerns the practice of making inscriptions in personal albums from the second half of the nineteenth century. The overall aim is to discuss the implications of this practice for interpretation and to investigate the cultural ideas and concepts embedded in it. The results are based on a close study of the heterogeneous collection of photo albums held at the Nordiska Museet (Nordic Museum), a museum of cultural history, in Sweden. Unlike personal photo albums produced after 1900, it is rare to find dates in personal carte-de-visite albums. Rather than a mere lack of data, this may indicate a different relationship between photography, time, and identity; pointing to a significant change in the vernacular uses and functions of photographs. The personal photo albums were conversation pieces that functioned better without text, as the images could prompt social contact in the form of inquiries and discussion. Later on, albums took on a character more reminiscent of a personal diary. The fact that so few privately circulated nineteenth-century portraits are dated indicates the relations between photographic portraits and painted portraits and furthermore it displays the similarities and differences between instrumental uses of portrait photography and private games of reading faces.

    Läs mer om Dated photographs

Visa alla publikationer av Anna Näslund vid Stockholms universitet

Redigera profilen