Från 2014 deltog hon i projektet Performing Premodernity, som under fem år bedrivit akademisk och konstnärlig forskning om teater och opera under 1700-talets andra hälft med fokus på praktiker, diskurser och estetiska ideal knutna till konstformerna. Mellan 2015 och 2017 samarbetade hon även i projektet Ritualdesign für die Ballettbühne: Konstruktionen von Volkskultur im europäischen Theatertanz (1650–1760) vid Universität Leipzig.

Petra ko-organiserade flera internationella workshops och konferens om kostym och performing practice från teoretiska och praktiska synpunkt (till exempel ’Body Dance Costume’ i Leipzig, november 2016, ’Costume & Light’ på Ulriksdal slottsteater Confidencen i Stockholm, oktober 2017), samt hon samarbetade som konsult i kostym vid föreställningarna producerad av ’Performing Premodernity’ Pygmalion (2015, Český Krumlov, Stockholm/Riddarhuset), Lucile (2017, Stockholm/Riddarhuset) och Le devin du village (2019, Stockholm/Confidencen).

Hon blev co-editor tillsammans med Dr. Hanna Walsdorf, av antologin Dance Body Costume. Prospektiven 2, utgiven av Leipziger Universitätsverlag i 2019.

Hennes doktorsavhandling Costume in the Time of Reforms: Louis-René Boquet Designing Eighteenth-Century Ballet and Opera (Stockholm University, 2020) handlar om Fransk kostym designer Louis-René Boquet (1717-1814), teaterkostym i tidig modern tid och om dess tranformation under upplysningstiden.

I 2021 blev hon Bernadottestipendiat av Kungliga Vitterhetsakademien, samt hon fick stipendium från Anna Ahlströms och Ellen Terserus stiftelse och från Carina Aris stiftelse.

Från september 2021 driver hon en treårig internationell postdoc forskning projekt ’Scenkonstens framställning: processer, politik och skapande i 1700-talets teaterkostym’ (‘The Fabrication of Performance: Processes and Politics of Costume-Making in the 18th-Century’), finansierad av Vetenskapsrådet.

Projektbeskrivning:

I 1700talet, teater var ett viktigt verktyg för att främja personliga och politiska agenda, den kan vara även uppfattat som en barometer av dem sociala och politiska ändringar. Medan teaterkostym ses traditionellt som en dekoration eller – i bästa fall – som ett dramaturgiskt verktyg, den här projekt främjar kostym som ett föremål genom vilken makt och ideologi var uttryckt. Den siktar att växla perspektiv från analys av konstverkets estetiska kvalitet och att fokusera på processer av sin tillverkning, analysera deras olika motivation och konsekvenser.

Under perioden, kostym var påverkat, skapat och tillverkat av ett komplex nätverk av människor: impressarios, dramatiker, designers, leverantörer, skräddare, skådespelare, dansare och andra artister, men även adeln, kungligheten osv. Undersökning av deras inblandning i kostymtillverkning och hur var den förkroppsligat i kostym ska avslöja de dolda makt-strukturer inom teater, och mängd av olika – ofta motstridiga – individuella agendas.

Projektet fokuserar på teaterkostym i Paris och Stockholm, stader som bjuder på exceptionellt brett utbud av källor vilka gör möjligt ett djup studie av fenomenet. Den annorlunda kontext bjuder på olika exempel av hur förkroppsligade kostym de sociala och politiska kraft under 1700-talet, men samtidigt visar jämförelse av svensk och fransk design och kostymtillverkning likadana trender. De pekar mot mer universella ekonomiska, sociala och tekniska aspekter av kostymtillverkning som kan vara relaterad till andra perioder och platser.

Forsningen kräver samling och analys av många olika historiska källor (kläder, kostymteckningar, inventarierförtekningar, program, fakturor osv.) från franska och svenska arkiv som i vissa fall kompletterar varandra. Till exempel, svenska arkiv bevarad mängd av historiska kostymer som finns inte länge i franska arkiv, men liknar mycket franska skisser. För att kunna skapa länk mellan föremål och personer som bidrog i kostymtillverkan, en interaktiv digital databas ska utvecklas under projektet. Den blir inte bara ett viktigt verktyg för den här projekt, men också för andra forskare, konstnärer och bredare publik som är intresserat i ämnet. Eftersom är teknisk infrastruktur avgörande för projekten, blir den genomfört i samarbete med min värdinstitution – Centre de musique baroque Versailles, som har erfarenhet med och ska bereda beställda digitala verktyg.

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas

• Costume in the Time of Reforms

  2020. Petra Dotlačilová.

  Avhandling (Dok)

  The long eighteenth century was a turbulent period in France, many crucial reforms in society, politics and art challenging the established order of the ancien régime. This battle took place on the theatrical stage as well and materialized in the approach to costume. The present thesis examines the development of theatrical costume – especially for opera and ballet – during this period, with particular focus on the so-called costume reform. Who were the main personalities of the reform and what were their arguments? How did it relate to the artistic and social context of the period? And most importantly: how did the new ideas materialize in practice? In order to explore these issues, the work of Louis-René Boquet (1717–1814), the leading costume designer of the French court and the Paris Opéra, a collaborator of the fairground theatres and the reform choreographer Jean-Georges Noverre, is used as the main reference point.

  In accordance with recent theoretical approaches to costume research, formulated for instance by Aoife Monks, Anne Verdier, Donatella Barbieri and Veronica Isaac, costume is regarded as a specific object within theatrical practice, and as a crucial agent in the production of the body on stage. This helps to define eighteenth-century costume as a crossroads where aesthetic, social, dramaturgical and physical requirements met and negotiated. Drawing on a wealth of textual, visual and material evidence, the methodology applied in the research combines approaches from material culture studies and theatre studies, including practice as research, connecting aesthetic theory with the analysis of performance and sartorial practices.

  The thesis is divided into two parts; the first part investigates mainly the theoretical discourse around costume, and the second part focuses on the making and agency of the costume in the context of theatrical practice, particularly at the French court, at the Paris Opéra and in Stuttgart, investigating the development of the reform through Boquet’s work. Two concepts of costume are defined and discussed, one driven by the ‘aesthetics of propriety’, which includes the (courtly) social proprieties of dress within the concept of verisimilitude; another driven by ‘aesthetics of truthfulness’, which views the stage as a tableau, therefore requiring a depiction of dress from different periods and locations similar to that in paintings, but also a costume that is adapted to the dramatic situations of the characters. The latter defines the movement of the reform. However, this thesis suggests that we should distinguish between two phases of the reform: a moderate ‘first wave’ (1750s–1770s) and a more radical ‘second wave’ (from c.1783). Focusing particularly on the pioneering ‘first wave’, and investigating costume strategies for various genres, themes and characters, this study shows how the first reformers negotiated with the older conventions and changing fashions, how they insisted on the specificity of the theatrical costume, and the extent to which the practices of the popular stages influenced those of the serious genres. Boquet’s work, previously considered conventional or ‘unreformed’, is shown to embody the different stages and issues of the reform: a unique example of the dynamic development of costume in the second half of the eighteenth century.

  Läs mer om Costume in the Time of Reforms

• Dance Body Costume

  2019. .

  Bok (red)

  Läs mer om Dance Body Costume

• Picturing the Horror

  2017. Petra Dotlacilova. Terpsichore and her Sisters, 51-66

  Konferens

  Läs mer om Picturing the Horror

Visa alla publikationer av Petra Dotlacilová vid Stockholms universitet