Profiles

ImagePerIsraelson

Per Israelson

Doktorand

View page in English
Arbetar vid Institutionen för kultur och estetik
Telefon 08-674 70 05
E-post per.israelson@littvet.su.se
Postadress Institutionen för kultur och estetik 106 91 Stockholm

Om mig

Disputerade i litteraturvetenskap 2017 på avhandlingen "Ecologies of the Imagination: Theorizing the participatory aesthetics of the fantastic"

Arbetar sedan 2018 med postdokprojektet "Den postdigitala serien: deltagande och materialitet i samtida svensk seriekultur", finansierat av Ridderstads stiftelse för historisk grafisk forskning. 

Kritiker, föreläsare, frilansskribent.

 

 

 

 

Forskning

Postdokprojekt

Projektet Den postdigitala serien: deltagande och materialitet inom samtida svensk seriekultur undersöker den svenska tecknade seriens utveckling från 1990-talet fram till idag.

   Denna period har inneburit många och omvälvande förändringar för den svenska seriekulturen. Nya produktionsformer och nya distributionssystem, liksom nya läsvanor, har medfört att en stor del av den kommersiella svenska serien har försvunnit från marknaden. Samtidigt är den svenska seriekulturen idag kanske mer levande än någonsin. Utgivningen av fanzine är mycket stark. Och sedan 1990-talet har ett antal nya, mindre förlag etablerats. Vi kan därför idag tala om ett nytt segment inom svensk serietidningsutgivning, ett segment som har uppstått efter de kulturella förändringar som det sena 1900-talets genomgripande digitalisering medförde, och som på så vis kan benämnas den postdigitala serien.

   Den postdigitala serien utmärks bland annat av ett starkt inslag av deltagande och kollektivt skapande, där seriekulturens sociala nätverk med läsare och fans har tagit en allt viktigare roll i produktionsprocessen. Men vi kan också se ett större intresse för serietidningens materialitet, där såväl tryck som grafisk formgivning och layout lyfts fram som viktiga för uttrycket.

   Min hypotes är att båda dessa förändringar – ett ökat inslag av deltagarkultur och ett större fokus på den tryckta tidningens och seriebokens materialitet – kan knytas till digitaliseringens effekter. Argumentet lutar sig mot materiellt orienterad medieforskning. Den amerikanska medievetaren Henry Jenkins menar, i sin bok Convergence Culture: where old and new media collide (2006) att digitalisering har medfört att både konsumtion och produktion av kultur konvergerar mot det digitala gränssnittet. Denna mediekonvergens, menar Jenkins, har också medfört att gränsen mellan producent och konsument har luckrats upp. Konvergenskulturen, som i denna mening är en postdigital kultur, karaktäriseras därför av samarbete, deltagande och kollektivt skapande. I ett besläktat resonemang hävdar den amerikanska litteraturforskaren N. Katherine Hayles, i böckerna How We Became Posthuman (1999) och Writing Machines (2002) att digitalisering och det digitala gränssnittet förflyttar uppmärksamheten mot mediers specifika förutsättningar. Just genom sitt skenbara oberoende av en materiell teknologi betonar den elektroniska texten det motsatta, nämligen betydelsen av tryckets specifika materiella egenskaper.

   Projektets syfte är undersöka hur digitalisering och konvergenskultur har förändrat den svenska seriekulturen. Genom intervjuer, kombinerat med analys av tecknade serier, är målet att kartlägga hur denna förändring inverkat på arbetsprocessen hos förlag och serieskapare, men också hur digitaliseringen har förändrat den tecknade seriens uttryck. Det är tydligt att den tecknade serie som idag produceras i Sverige ägnar mycket uppmärksamhet på tryckets funktion och den tryckta produktens utformning – om det så är album, serietidning, eller grafisk roman.

  Med en kartläggning av aktörer – förläggare, tryckare, distributörer och fans såväl som författare, tecknare och redaktörer – menar jag att det är möjligt att beskriva den postdigitala serien som ett mediesystem, där de olika delarna av systemet förhåller sig till varandra genom återkoppling. Jag använder den brittiska forskaren Matthew Fullers begrepp medieekologi för att beskriva hur detta system är organiserat och hur dess olika delar samverkar. Projektet syftar på så vis till att kartlägga den postdigitala seriens medieekologi.

 

Forskningsintressen

Medieteori, medieekologi och neocybernetisk systemteori

Fantastik

Genreteori

Den tecknade seriens teori och kulturhistoria

Barn- och ungdomslitteratur

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • Avhandling (Dok) Ecologies of the Imagination
    2017. Per Israelson, Anders Cullhed, Marcel O'Gorman.

    This book is about the participatory aesthetics of the fantastic. In it, the author argues that the definition of the fantastic presented by Tzvetan Todorov in 1970 can be used, provided it is first adapted to a media-ecological framework, to theorize the role of aesthetic participation in the creation of secondary worlds. Working within a hermeneutical tradition, Todorov understands reader participation as interpretation, in which the creative ambiguities of the literary object are primarily epistemological. However, it is here argued that the aesthetic object of the fantastic is also characterized by material ambiguity.

    The purpose of this dissertation is then to present a conceptual framework with which to theorize the relation between the material and the epistemological ambiguity of the fantastic. It is argued that such a framework can be found in an ecological understanding of aesthetic participation. This, in turn, entails understanding human subjectivity as a process always already embodied in a material environment. To this extent, the proposed theoretical framework questions the clear and oppositional distinction between form and matter, as well as that between mind and body, nature and culture, and human and non-human, on which a modern and humanist notion of subjectivity is based. And in this sense, the basic ecological assumptions of this dissertation are posthumanist, or non-humanist. From this position, it is argued that an ecological understanding of participation offers a means to reformulate the function of a number of concepts central to studying the aesthetics of the fantastic, most notably the concepts of media, genre and text. As the fantastic focuses on the creation of other worlds, it is an aesthetics of coming into being, of ontogenesis. Accordingly, it will be argued that the participatory aesthetics of the fantastic operationalizes the ontogenesis of media, genres and texts.

    By mapping the ontogenesis of three distinct media ecologies – the media ecology of fantasy and J. R. R. Tolkien’s secondary world Middle-earth; the media ecology of the American comic book superhero Miracleman; and the media ecology of William Blake – this book argues that the ecological imagination generates world.

    Per Israelson has been a doctoral candidate in the Research School of Studies in Cultural History at the department of Culture and Aesthetics, Stockholm University. Ecologies of the Imagination is his dissertation.

  • 2017. Per Israelson. Samtida svensk ungdomslitteratur, 109-125
  • 2017. Per Israelson. Barnboken 40
  • Kapitel Mörka medier
    2017. Per Israelson. De tecknade seriernas språk, 198-215
  • 2017. Per Israelson.
  • 2016. Per Israelson. Barnboken 39
  • 2014. Per Israelson. Barnboken 7
  • Artikel Tinget i dig.
    2013. Per Israelson. Tidskrift för litteraturvetenskap (2), 73-82
  • Kapitel Unnam'd Forms
    2013. Per Israelson. Making cultural history, 97-106
Visa alla publikationer av Per Israelson vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 12 november 2018

Bokmärk och dela Tipsa