Profiles

Per Sund

Per Sund

Docent

View page in English
Arbetar vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik
Telefon 08-120 765 76
E-post per.sund@mnd.su.se
Besöksadress Svante Arrheniusväg 20 A, E-huset, Arrheniuslab
Rum E468
Postadress Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är en aktiv forskare och lärarutbildare i naturvetenskapernas och teknikens didaktik med särskilt fokus mot utbildning för hållbar utveckling och bedömning. Jag har deltagit i flera större forskningsprojekt och är idag aktiv inom forskningsmiljöerna SMEER (Science, Mathematics and Engineering Education Research, Karlstad), MND (Matematikämnets och Naturvetenskapsämnenas Didaktik, Stockholms universitet) och SMED (Studies of Meaning making Discourses, Örebro universitet och Uppsala universitet).

Förutom att publicera i internationella forskningstidsskrifter och handleda forskarstuderande har jag haft avgörande roller i formerandet och uppbyggnaden av nationella och internationella forskningsmiljöer. Bland dessa kan nämnas den nationella forskarskolan i utbildning och hållbar utveckling (Graduate school for Research on Education for Sustainable Development, GRESD). Inom GRESD arbetade jag som koordinator och biträdande vetenskaplig ledare med Uppsala universitet som värdlärosäte från 2008 till 2012.

Parallellt med detta arbete initierade jag 2011 ett internationellt samarbete som ledde fram till nätverket Environmental and Sustainability Education Research, ESER. År 2013 blev ESER ett etablerat forskarnätverk som träffas årligen inom konferensen European Conference on Educational Research, ECER. De fyra första åren 2012-2016 var jag var link-convenor för nätverket som numera samlar drygt 200 forskare från mer än 30 länder.

Jag är också en erfaren lärare med lärarlegitimation i matematik, kemi, biologi och naturkunskap för grundskolans senare år och gymnasiet. Min samlade kompetens och mitt genuina intresse av didaktik har fått till följd att jag är väl anlitad som forskare och föreläsare för att genomföra lärarfortbildningar och utbildningsprojekt såväl nationellt som internationellt. Jag har ansvarat för utvecklingsuppdrag i Danmark, Finland, Indien, Indonesien, Kina, Kamerun, Kenya, Mongoliet, Storbritannien, Sverige, Tanzania och Uganda. Forskningssamarbeten och presentationer innefattar även länder som Australien, Brasilien, Kanada, Malaysia och USA. 

Forskning

Jag är intresserad av undervisningsinnehåll i en mer övergripande mening som integrerar didaktiska huvudfrågor om vad, hur och varför. Undervisningsinnehåll innefattar både ett integrerat ämnesinnehåll (exempelvis hållbar utveckling) och ett socialisationsinnehåll som båda är intressanta att studera ur ett lärarperspektiv. När lärare undervisar om komplexa samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (så kallade socio-scientific issues) argumenterar de för varför dessa frågor är viktiga. Lärarens svar på elevfrågan ’Varför ska vi lära oss det här?’ blir en viktig del av socialisationsinnehållet.

Svaren öppnar upp för forskningsstudier om olika sätt att besvara vad huvudsyftet med undervisningen är. Det handlar om att eleverna förstår var ämnesinnehållet är användbart, vem som kan använda det och varför det är viktigt att lära sig. Det handlar även om att förstå vilka olika problem som dessa kunskaper kan hjälpa till att lösa och vad det är för slags kunskaper eleverna behöver för att delta i arbetet. Förutom lärarens olika verbala argument skapas socialisationsinnehållet av hur läraren genomför undervisningen i praktiken. Lärarens olika handlingar är centrala i mina studier; hur utåtriktad är undervisningen mot omvärlden och hur bjuds elever in att bli aktiva medskapare i undervisningen.

Data samlas in genom enskilda intervjuer, gruppintervjuer samt ljud- och bildupptagning i klassrum. Resultaten visar att lärare med tiden ofta utvecklar olika undervisningsvanor som har sin utgångspunkt i en slags personliga förankringspunkter om vad de uppfattar som det långsiktiga syftet med sin undervisning. Kunskaper om vanor och förankringspunkter är viktiga att känna till för att öka möjligheterna till väl reflekterade förändringar i sin undervisning

Ett annat forskningsintresse jag utvecklat på senare år är att studera lärares bedömning av elevers praktiska förmågor i samband med laborativt arbete. Dessa studier genomförs i skollaboratoriet under genomförandet av en laboration med hjälp av fast- och mobil- videoutrustning. Små mobila videokameror med ljud monterade i skalmarna på glasögon öppnar upp en helt ny värld för forskare att studera lärares och elevers samtal och handlingar under praktiskt arbete. De första studierna handlar om att urskilja och beskriva de olika svårigheter och hinder som lärare möter när de bedömer elevers laborativa förmågor individuellt i en komplex miljö som laborationssalen.

Framtida forskningsområden är att ytterligare utveckla videometodiken samt fördjupade studier om kvalitativa aspekter av elevers praktiska förmågor. Denna forskning syftar till att förstå vad det innebär att ha en god laborationsvana och hur viktig den är för lärandet av naturvetenskap.

Senast uppdaterad: 23 mars 2018

Bokmärk och dela Tipsa