Profiles

Per Faxneld

Per Faxneld

Fil. dr.

View page in English
Arbetar vid Institutionen för etnologi religionshistoria och genusvetenskap (ERG)
Telefon 08-16 33 34
E-post per.faxneld@rel.su.se
Besöksadress Universitetsvägen 10 E, plan 7
Rum E 781
Postadress 106 91 Stockholm 106 91 Stockholm

Om mig

Jag är fil.dr. i religionshistoria (disputerad vid SU år 2014). Som forskare har jag främst studerat nyreligiositet och "alternativandlighet" (ex. satanism, teosofi, antroposofi, new age, samt sakraliseringen av fysisk träning i kampsportssammanhang), med särskild emfas på hur deras framväxt sker i samspel med moderniseringsprocesser (i synnerhet sekularisering). Jag har också sysslat med religionssociologiska frågeställningar kring legitimeringsstrategier, religiös auktoritet och identitetsskapande. Andra intressen är religion och populärkultur (vilket återspeglar min bakgrund inom filmvetenskap), folkreligion (där jag bl a arbetat med kommenterad återutgivning av äldre etnologisk forskning), genusfrågor, globalisering samt religion och våld. Ett ytterligare nyckeltema i min forskning är relationen mellan västerländsk esoterism och konst/litteratur.

Min avhandling (som belönades med Donnerska institutets pris för framstående religionsvetenskaplig forskning, och senare återutgavs av Oxford University Press) var idéhistoriskt inriktad. Den ägnades åt hur feminister cirka 1880–1930 använde symbolisk satanism som en strategi i kampen mot ett patriarkalt etablissemang som de uppfattade som huvudsakligen uppburet av religiösa (kristna) stöttepelare. Härvid lyfte jag fram hur dessa kvinnor hämtade inspiration från den tidens kanske mest inflytelserika nya religion, teosofin, och hur sekularismens religionskritiska diskurser påverkade feminismen.

Min övriga produktion är till stor del fokuserad på nutida grupper. Här har min metod utöver diskursanalys av texter varit fältarbete med intervjuer och deltagande observation. Jag intresserar mig också för religiösa förändringsprocesser i Vietnam (där jag varit bosatt i ett år), Japan och andra delar av Östasien. Nyligen har jag skrivit om islamreception i den alternativreligiösa miljön, och jag arbetar på en mindre studie om islam i populärkultur. Totalt har jag publicerat närmare sextio artiklar och bokkapitel om dessa olika ämnen.

Vid sidan av Stockholms universitet har jag även undervisat vid Södertörn, Uppsala universitet, Kungliga Konsthögskolan och Mittuniversitetet. Vid det sistnämnda genomförde jag 2015–2017 en postdok kring Lilith-gestalten ur judisk folktro och mystik ("Contemporary Representations of Lilith: Between Secularity and Re-Enchantment") och hur denna har omformats i mötet med (post-)kristen kultur. För närvarande handleder jag två doktorander vid SU och jag är alltid intresserad att ta mig an fler sådana projekt, om de ligger inom mina specialområden.

Jag föreläser ofta utanför akademin, bl a på museum som Östasiatiska museet, Medelhavsmuseet (Stockholm), Vigelandmuseet, Munchmuseet (Oslo) och Polens Nationalmuseum (Krakow). Vid flera tillfällen har jag intervjuats i radio (P1, P2, mm) och i dagspress (Dagens Nyheter, Daily Telegraph, mm) om min forskning.

Publikationer

I urval från Stockholms universitets publikationsdatabas
  • Avhandling (Dok) Satanic Feminism
    2014. Per Faxneld (et al.).

    Enligt Bibeln var Eva först med att lyssna till ormen och äta av den förbjudna frukten. Tanken på kvinnan som Satans utvalda är framträdande under stora delar av kristendomens historia. Under 1800-talet kom feminister att börja läsa denna misogyna tradition motvalls. Härigenom blev Lucifer omgestaltad till en kvinnans befriare, och den syndiga Eva förvandlades till en hjältinna. I dessa motmyter fick Satan rollen av en allierad i kampen mot Gud Fader och hans patriarkala prästerskap.

    Avhandlingen kartlägger hur sådan “satanistisk feminism” under 1800-talet kommer till uttryck i en rad esoteriska verk, självbiografier, pamfletter och tidskrifter, tidningsartiklar, målningar, skulpturer och till och med sådana konsumtionskulturens artefakter som smycken. Bland individerna som på olika sätt bidrog till diskursen finner vi exempelvis suffragetten Elizabeth Cady Stanton, den könsöverskridande teosofen Madame Blavatsky, författaren och diplomathustrun Aino Kallas, skådespelerskan Sarah Bernhardt, den antiklerikala häxentusiasten Matilda Joslyn Gage, den dekadenta markisinnan Luisa Casati och den luciferianska lesbiska poeten Renée Vivien.

    I materialet är särskilt fyra motiv framträdande: 1) omtolkningar av Evas roll i syndafallet som något positivt, 2) häxan som en protofeminist, 3) demonälskaren omstöpt till en befriare, 4) en feminiserad Satan som kontrasteras mot en förtryckande manlig Gud. Ett femte och något mindre centralt motiv är uppfattningar om Lilith, enligt judiska folkliga och esoteriska traditioner Adams rebelliska hustru innan skapelsen av Eva, som den första feministen.

    Analysen fokuserar på skärningspunkterna mellan esoterism och den politiska sfären, såväl som den påverkan som ockultism och konst utövat på varandra. Teoretiskt fokus ligger på motläsningar, motdiskurser och motmyter, samt det komplexa samspelet mellan dessa och hegemoniska diskurser som syftade till att demonisera feminismen. Ett nyckeltema i detta sammanhang är inverteringens gränser och paradoxer.

  • 2013. Per Faxneld. Occultism in a Global Perspective
  • 2013. Per Faxneld. International Journal for the Study of New Religions 4 (2), 201-230

    The article discusses some of the debates over the construction of gender taking place in the satanic and Left-hand Path (LHP) milieu, in particular the different varieties of upvaluing of “the feminine.” This includes disputes over what the term feminism entails, what the best strategies for women to gain more power are, and if “feminine” is an essence that can be contrasted with a fixed “masculine.”

    Notions of gender polarity as necessary for magical practice or cosmic balance are given special attention, as are borrowings from feminist terminology (e.g. “patriar- chy”) by figures that are far from feminist in orientation. Aside from tex- tual sources, the article draws on communication with 44 informants.    

    Three basic approaches to gender can be discerned in the milieu:  1) Gender as an insignificant category, 2) Gender as a natural polarity, 3) Gender as false consciousness. Of these, number two is the most common, while number one is quite seldom seen—gender is a major issue, one way or another. Femininity is frequently discussed by both men and women, while masculinity is a less popular topic. Femininity, then, is a particularly contested matter in the milieu.

    Overall, the dominant view of gender is that the two sexes should be strictly dichotomized. The article concludes that with some exceptions most organizations in the milieu are numerically dominated by men. However, some important groups have periodically been led by women, and there are several female key producers of ideology. The partly reactionary views concerning gender issues held by some female leaders indicate that female leadership does not necessitate that a conventional feminism would permeate the organization. Further, it is difficult to see any absolute correlation between female leadership and upvaluing of the feminine in mythology. Moreover, the article demonstrates, such upvaluing does not in itself always signify an underlying ideology of political feminism.

Visa alla publikationer av Per Faxneld vid Stockholms universitet

Senast uppdaterad: 23 mars 2018

Bokmärk och dela Tipsa